Behöver kapitalismen kristendom?

Jonas: ”Jag såg under debatten mellan Dick Erixon och Johan Norberg om Karl Rove nyligen att Erixon hävdade att utbredd tro på kristendomen är en förutsättning för en begränsad statsmakt. Erixon hävdade bland annat att undersökningar skulle visa att ateister i USA skulle vara mer positivt inställda till högre skatter än kristna och menade vidare att anledningen till att Sverige har så höga skatter är att Sverige har så hög andel ateister och agnostiker”.

Detta är ett perfekt exempel på varför korrelation inte ger oss någon kausalitet. Dvs samband är inte detsamma som orsak och verkan. Det är också ett av många exempel på Dick Erixons otroligt ytliga tänkande.

Det finns egentligen hur mycket som helst som man skulle kunna säga om detta, så jag tänker här begränsa mig till några exempel som jag tror räcker för att visa hur mycket Erixon är ute och cyklar. Man kan enkelt börja med att konstatera att det faktiskt finns inga teoretiska eller empiriska grunder för Erixons resonemang. Kristendom som religion är på varje väsentlig punkt fundamentalt oförenligt med kapitalism och frihet.

Det kristna motståndet till kapitalismen börjar redan i deras världsbild. Människan är enligt kristendom en låg, syndig, irrationell, rutten, självisk varelse. (Se t ex vad Augustine, den absolut mest inflytelserika kristna filosofen, hade att säga.) Förtjänar en sådan varelse frihet? Nej, säger de kristna. Följaktligen förespråkar eller också försvarar de konservativa republikanerna i USA en massa anti-kapitalistiska lagar. Och när de inte gör det, men hör från de ”liberala” demokraterna kritik mot kapitalismen som bygger på just denna kristna människosyn – nämligen att människor är irrationella, själviska, giriga, etc – då vet de inte vad de ska svara annat än att kapitalismen kanske är omoralisk, men den ”fungerar” i alla fall. Hur debatter av detta slag slutar, vet vi också av historien – och det är inte med en mindre stat.

Det var de konservativa som införde antitrustlagarna i slutet av 1800-talet. Det var republikanen Herbert Hoover som lade grunden för Franklin D Roosevelts ”New Deal”-politik. Och George W Bush har, som den troende kristen han är, infört en av de mest anti-kapitalistiska lagarna någonsin: Sarbanes-Oxley lagen. Samma Bush har faktiskt expanderat statens storlek genom att en av de enskilt största satsningarna på offentlig sjukvård. (Se här, här och här.)

Den kristna moralen är i sin essens inget annat än altruism. Altruism är från början till slut helt oförenligt med kapitalism därför att altruism är idén att du osjälviskt ska offra dig för andras skull. Det är därför som de konservativas försök att försvara kapitalismen på altruistiska grunder är så hopplösa. Det har aldrig fungerat. De förlorar alltid den moraliska debatten mot mer konsekventa altruister. Jesus position till girighet, själviskhet, profiter, pengar och världslig lycka som sådan var mycket klar. Jesus lärjungar levde mycket riktigt i ett socialistiskt kollektiv. Detta socialistiska sätt att leva är det kristna idealet.

De kristna konservativa som förespråkar kapitalism är inkonsekventa filosofiskt sett. De kristna konservativa som förespråkar socialism är däremot konsekventa. Ta förre detta presidentkandidaten Mike Huckabee som är mer konsekvent än många andra religiösa republikaner: han förespråkade höjda skatter för att finansiera satsningar på en större välfärdsstat. Och visst försökte puritanerna skapa en kristen socialistisk teokrati i 1600-talets Amerika. (Sedan har vi många kristna tänkare under 1500- och 1600-talet, som har formulerat kristna socialistiska utopier. Se Thomas More eller Tomaso Campanella.)

Sedan måste sådana som Erixon försöka förklara hur det kommer sig att när kristendom hade som allra störst inflytande, nämligen under den mörka Medeltiden som varade i ca 1000 år, då präglades knappast Europa av kapitalism. Nej, det var först när kristendomens inflytande över kulturen började tyna bort under Renässansen och Upplysningen som Europa började ta små stapplande steg mot mer frihet och kapitalism. Filosofiskt sett lades grunden för kapitalismen hos framför allt Aristoteles (som gav oss grunden för en korrekt metafysik och epistemologi) och John Locke (som gav oss grunden för en korrekt politik), inte Jesus eller hans lärjungar. USA grundades först och främst på dessa idéer, inte på kristendom. (Se t ex här och här.)

Faktum är att de flesta av USA:s grundare var deister. De trodde att det fanns en Gud som skapade världen, satte igång alla naturlagar, och lämnade sedan oss alla till vårt öde. Böner fungerar därför inte. Gud bryr sig inte och lyssnar inte. Vill vi få någonting gjort måste vi göra det själva. De ansåg, som de Upplysningstänkare de var, att förnuftet var vår enda källa till kunskap och skulle vi få makt över naturen måste vi också förstå oss på den med hjälp av förnuftet. Och de ansåg, i motsats till Bibeln, att livet på jorden var gott och viktigt. Att vi skulle sträva efter vår världsliga lycka. Att vi skulle samla skatter på jorden. Etc. De ansåg att individen hade en rätt att sträva efter lycka. De ansåg inte att människan var en genomrutten varelse, utan en varelse med potential till stor godhet, tack vare hennes förnuftsförmåga.

USA:s grundare ansåg emellertid att den kristna etiken var väsentligen riktig och tyvärr såg detta till att underminera det amerikanska experimentet från början. En filosofisk delförklaring till att USA har haft den utveckling som det har haft är just på grund av kristendomen. Det är bland annat kristendom som har gjort att USA gick från nästan fullständig lassez-faire till dagens stora och ständigt växande välfärdsstat.

Hur förklarar man att välfärdsstaten är mycket större i mindre religiösa länder som Sverige? Mitt svar är faktiskt att marxismen, som låg bakom den socialdemokratiska rörelsen över hela Västeuropa sedan slutet av 1800-talet och framåt, var i sin essens inget annat än en sekulariserad version av Bergspredikan. Den marxistiska sloganen ”Från var och en efter förmåga, till var och en efter behov”, kommer faktiskt direkt från Bibeln.

Notera förresten hur många marxister försöker bortförklara socialismen totala misslyckande med att människan inte är god nog för kommunismen. Marxismen säger att människan blev självisk och ond på grund av kapitalismen; kristendom säger att människan blev självisk och ond på grund av syndafallet. I vilket fall som helst är vi båda syndare som inte är välkomna i (det kommunistiska) paradiset förrän vi har genomgått en förändring. Marxisterna föreslog att förändringen skulle ske genom en revolution; de kristna föreslog att den skulle ske genom Guds nåd.

Sedan måste man komma ihåg att idéerna som gjorde att marxismen och socialdemokratin skulle bli gångbara i Europa fanns redan i kulturen. Då som nu var nämligen Europa mycket mer emottaglig för kollektivistiska idéer jämfört med Amerika. Kulturen var redo för det eftersom tidigare filosofer som under 1700- och 1800-talet hade större inflytande över Europa än USA, redan hade berett vägen. (För detaljer här hänvisar jag till boken The Ominous Parallels av Leonard Peikoff.) USA hade i motsats till Europa redan från början en implicit filosofi som var mycket mer rationell, individualistisk, livsbejakande och världslig än den i Europa. Det var till denna implicita filosofi (”Sense of Life”) som länge gjorde Amerikanerna mindre emottagliga för socialistiska och kollektivistiska idéer.

I kampen mellan en i grunden sund implicit filosofi och en i grunden osund explicit filosofi, kommer med tiden det senare att vinna. Den amerikanska allmänheten hade ingen sund explicit filosofi, bara en sund implicit filosofi. De intellektuella i USA fick, i slutet av 1800-talet, sin främsta inspiration från Europa (t ex Kant, Hegel, Marx) och blev följaktligen anhängare av explicit anti-amerikanska och anti-kapitalistiska idéer. Det är därför friheten i USA började tyna bort. Och bland de explicita idéerna som många amerikaner, då som nu, vände sig till har vi just kristendomen. Och de hade därför ingen chans.

Jag är fullt medveten om att jag har förenklat en hel del här. Jag har medvetet utelämnat detaljer, men inga viktiga eller relevanta detaljer. Om jag emellertid har utelämnat så mycket detaljer att du finner mitt svar lite väl för kompakt får du helt enkelt återkomma med följdfrågor.

Dagens last

Ny Forbes-artikel av Yaron Brook, ”The Government Did It”:

The financial peril of Fannie Mae and Freddie Mac–the government-sponsored, government-regulated mortgage giants regarded as instrumental in solving the nation’s mortgage market problems–has one benefit. It should help expose the lie that today’s financial problems are the result of an insufficiently regulated market.

Läs den, kommentera den och sprid kännedom om den.

Henrik Unné fick en bra insändare på samma tema publicerad i SvD:

Bibbi Andersson skriver den 18 juli att – ”De giriga kreditinstituten, som orsakat krisen, går fria, som vanligt! Visst är väl kapitalismen magnifik.”.
 
Sanningen är dock att det är socialismen, inte kapitalismen, som har orsakat den ekonomiska krisen. Världens riksbanker är _statliga_, inte privata och oreglerade, som de borde vara. Samtliga länder i världen har idag ett socialistiskt penningväsende, där staten prackar på medborgarna papperspengar.
 
Med hjälp av de socialistiska papperspengarna har världens politiker och riksbankschefer kunnat hålla räntorna nere på en konstlat låg nivå i många år. De låga räntorna har lurat världens låntagare och bankirer till att ta, respektive bevilja, hutlöst stora lån. Nu har lånen blivit så stora att åtskilliga gäldenärer inte har råd att betala sina skulder. Nu drabbas världens medborgare av inflation, arbetslöshet, sjunkande levnadsstandard osv.
 
Visst är väl socialismen magnifik?

Bra jobbat Unné.

Ny/gammal artikel, ”Vad ska vi med begrepp till?” av Per-Olof Samuelsson:

Ayn Rand (född i St. Petersburg 1905, död i New York 1982) är mest känd för sina romaner, framför allt The Fountainhead (Urkällan) och Atlas Shrugged (Och världen skälvde). Eftersom hennes romaner är ”filosofiska thrillers” var hon tvungen att formulera sin egen filosofi för att kunna skriva dem; och medan hon formulerade denna filosofi (som hon själv kallade ”objektivism”) identifierade hon åtskilliga filosofiska grundprinciper som, om de blev allmänt kända, skulle kunna revolutionera filosofin.

Hennes mest grundläggande filosofiska upptäckt är hennes begreppsteori – hennes svar på den fråga som i filosofihistorien går under namnet ”universalieproblemet”. Problemet är i all korthet: Vad är förhållandet mellan verkligheten och våra abstraktioner? Vad är det våra ord och våra begrepp står för?

Läs hela!

En kort rapport från Tullakrok-festivalen i Ängelholm:

Ja, detta var rätt roligt. ;-)

Miljörörelsen mot rent vatten

Många tror att miljörörelsen drivs av goda intentioner. Du kanske tror att de vill värna om vår miljö; vår luft och vårt vatten. Och det låter ju bra. Men om du tror detta, då har du tyvärr misstagit dig.

Sanningen är att miljörörelsen för, med Greenpeace i spetsen, en kampanj mot användandet av klor. Ja, exakt samma klor används för att rena vårt dricksvatten från farliga bakterier. Miljörörelsen för med andra ord en kampanj mot rent dricksvatten.

Men är det inte sant att miljontals människor dör varje år för att de saknar rent dricksvatten? Och är det inte sant att många av dessa skulle överleva om de hade klorat sitt dricksvatten? Jovisst är detta sant. Samtidigt är det sant att miljörörelsen vill förbjuda användandet av klor.

Hur får man detta att gå ihop? Svaret är att det får man inte. En av Greenpeaces grundare, Patrick Moore, kunde inte heller få det att gå ihop. Bara om man inser att miljörörelsen sätter naturen före människan kan man få detta till att gå ihop. Moore insåg till slut detta och därför lämnade han Greenpeace.

Människan måste exploatera och förändra naturen för att överleva. Vi måste hugga ned skog för att bygga hus, möbler och göra papper. Vi måste odla upp stora landområden för att producera mat. Och vi måste klorera vattnet så att det går att dricka.

Enligt miljörörelsen är detta ett ”problem” eftersom den orörda naturen är ”helig”, enligt dem. Den har ett intrinsikalt värde, dvs ett värde i sig, dvs ett värde helt och hållet oberoende av dess relation till oss människor. Så praktiskt taget allt vi gör för att överleva innebär att vi ”förstör” naturen.

Detta är inte bara en logisk följd av miljörörelsens prioriteringar. Detta budskap kommer faktiskt direkt ur munnen på de mest extrema miljöaktivisterna. David Foreman, Earth First!, sade: ”We advocate biodiversity for biodiversity’s sake. It may take our extinction to set things straight”. David Graber, biolog vid USA:s nationalpark, sade: ”Human happiness … is not as important as a wild and healthy planet. Some of us can only hope for the right virus to come along”.

I miljörörelsens ögon blir vi inget annat än en ”cancersvulst”. Så miljörörelsen vill skydda naturen, men inte för människan utan från människan. Om människan är ”problemet”, då förefaller en kampanj mot rent dricksvatten bara logiskt. Inte trots att det skulle kosta livet på miljontals människor, utan just precis därför.

Sådan är miljörörelsens natur.

”Eco-Sanity”

Numera finns hela boken ”Eco-Sanity: A Common-Sense Guide to Environmentalism” av Joseph L Bast, Peter J Hill och Richard C Rue ute på Internet. Helt gratis. Boken undersöker och vederlägger en massa hysteriska påståenden från miljörörelsen. Det finns ingen cancerepedemi orsakad av ”giftiga kemikalier”, den globala uppvärmningen är inget hot, avskogningen är ett överdrivet problem, ”surt regn” likaså. Etc. Boken är nästan 15 år gammal, men förvånansvärt mycket är fortfarande aktuellt. Om du inte redan hade skäl att tvivla på miljörörelsen, kommer du definitivt att få det efter du har läst den här boken.

Tack

Idag hade jag mitt anförande på Timbro. Jag vill tacka alla som kom idag, det var många fler än vad jag kunde förutse. Jag tyckte att det var mycket trevligt!

Jag är på det stora hela rätt nöjd och jag ser verkligen fram emot era reaktioner till min rapport.

Jag ber lite (men bara lite) om ursäkt för att jag inte riktigt förstod en del frågor som jag fick, men vad ska man göra? Jag är ingen tankeläsare.

Sedan vill jag återigen rikta ett personligt tack till Per-Olof Samuelsson. Det var mycket trevligt att äntligen få träffas och talas vid. Jag ser fram emot att göra det igen. :-D

Oh well. Nu fortsätter bloggpausen och min mycket trivsamma vistelse här i Stockholm.

Bloggpaus

Imorgon (onsdag) åker jag upp till Stockholm. På torsdag håller jag min presentation av min Timbro-rapport. Exakt vad som händer i helgen vet jag inte riktigt, men jag lär vara upptagen på ett eller annat sätt. Kanske stannar jag i Stockholm. Om så, kanske jag möter några av er där. Det vore väldigt angenämt.

(Om någon förresten vill passa på att möta upp mig vid Stockholm C vid 20-tiden och slå ihjäl någon timme vid en kvällsfika, är det inget mig emot. Om ni försöka nå via mobilen mig får ni allt vara lite kreativa. En ledtråd: Ramlösa.)

Hur som helst lär det tyvärr vara dött här fram några dagar framöver.

PS: Jag har läst igenom Svenssons rapport, men jag har tyvärr inte hunnit samla tankarna ännu. Kanske, men bara kanske hinner jag skriva ihop något kort om saken innan jag åker imorgon…

Dagens citat

Dagens citat kommer från Expressens ledare som frivilligt lägger sig på slaktbänken:

Jag tankar för 13.99 på Statoil i Charlottenberg. Det är den dyraste bensin jag någonsin köpt. Det svider, och det är bra … Det är klart att det dämpar körglädjen. Jag måste lära mig att skriva upp ordentligt på en lapp vad som behöver handlas och ransonera resorna – 150 turer om året borde verkligen räcka.

Till detta bör det nämnas att Expressens ledarskribenter trots allt inte representerar de mest människohatande miljöaktivisterna. De måste trots allt betraktas som ganska mainstream. Och om detta är vad vi kan förvänta oss som mainstream, vad kan vi då snart förvänta oss av mannen på gatan? (Via The Climate Scam.)

Ju snabbare, desto bättre

Niklas Wykman, MUF:s ordförande, funderar på att avgå som MUF:s ordförande om moderaterna inte ändrar ståndpunkt i FRA-frågan. Jag hoppas verkligen att han avgår. Och det snabbt. Jag struntar egentligen i om det är på grund av FRA-frågan eller inte. Att man lyckas klämma ur sig en enda intelligent slutsats som MUF-ordförande, nämligen att man borde avgå, räcker inte för att få min respekt.

Jag tycker att Wykman tveklöst är, till min kännedom, den absolut värsta ordföranden som MUF har haft. Han är inget annat än en ren och skär katastrof. För varje gång han säger någonting, blir det bara dummare och dummare. Så ju snabbare han avgår, desto bättre.

Och nu lite reklam

Timbro.se:

Lagom till sommarens lugnare tempo och tid för eftertanke lanserar Timbro rapportserien Med ideologiska glasögon. Fem rapportförfattare tar hjälp av en klassisk tänkare för att titta på en samhällsföreteelse eller ett politikområde. Tänkare från Ayn Rand till Michel Foucault används för att studera allt ifrån ungdomars moral till den svenska konjunkturen. Mattias Svensson har skrivit den första rapporten John Stuart Mill vs den borgerliga regeringens folkhälsopolitik. Där konstateras att i folkhälsopolitiken vägleds regeringen av en korporativ ideologi fjärran den liberala. JS Mills utgångspunkt att vuxna människor är berättigade till en privat sfär där de kan fatta suveräna beslut är helt frånvarande. Helt enligt Mills förutsägelser har politiken hamnat i klorna på en allt mäktigare byråkrati.

Min egen rapport släpps den 26 juni och jag kommer att prata om den samma dag i Stockholm. (För mer information besök Timbros hemsida.) Utöver Mattias Svenssons rapport, ser jag fram emot att läsa Stefan Karlssons rapport. Jag tänker återkommer med en recension av Svenssons rapport, så fort jag har läst den.