Jonas: ”Jag såg under debatten mellan Dick Erixon och Johan Norberg om Karl Rove nyligen att Erixon hävdade att utbredd tro på kristendomen är en förutsättning för en begränsad statsmakt. Erixon hävdade bland annat att undersökningar skulle visa att ateister i USA skulle vara mer positivt inställda till högre skatter än kristna och menade vidare att anledningen till att Sverige har så höga skatter är att Sverige har så hög andel ateister och agnostiker”.

Detta är ett perfekt exempel på varför korrelation inte ger oss någon kausalitet. Dvs samband är inte detsamma som orsak och verkan. Det är också ett av många exempel på Dick Erixons otroligt ytliga tänkande.

Det finns egentligen hur mycket som helst som man skulle kunna säga om detta, så jag tänker här begränsa mig till några exempel som jag tror räcker för att visa hur mycket Erixon är ute och cyklar. Man kan enkelt börja med att konstatera att det faktiskt finns inga teoretiska eller empiriska grunder för Erixons resonemang. Kristendom som religion är på varje väsentlig punkt fundamentalt oförenligt med kapitalism och frihet.

Det kristna motståndet till kapitalismen börjar redan i deras världsbild. Människan är enligt kristendom en låg, syndig, irrationell, rutten, självisk varelse. (Se t ex vad Augustine, den absolut mest inflytelserika kristna filosofen, hade att säga.) Förtjänar en sådan varelse frihet? Nej, säger de kristna. Följaktligen förespråkar eller också försvarar de konservativa republikanerna i USA en massa anti-kapitalistiska lagar. Och när de inte gör det, men hör från de ”liberala” demokraterna kritik mot kapitalismen som bygger på just denna kristna människosyn – nämligen att människor är irrationella, själviska, giriga, etc – då vet de inte vad de ska svara annat än att kapitalismen kanske är omoralisk, men den ”fungerar” i alla fall. Hur debatter av detta slag slutar, vet vi också av historien – och det är inte med en mindre stat.

Det var de konservativa som införde antitrustlagarna i slutet av 1800-talet. Det var republikanen Herbert Hoover som lade grunden för Franklin D Roosevelts ”New Deal”-politik. Och George W Bush har, som den troende kristen han är, infört en av de mest anti-kapitalistiska lagarna någonsin: Sarbanes-Oxley lagen. Samma Bush har faktiskt expanderat statens storlek genom att en av de enskilt största satsningarna på offentlig sjukvård. (Se här, här och här.)

Den kristna moralen är i sin essens inget annat än altruism. Altruism är från början till slut helt oförenligt med kapitalism därför att altruism är idén att du osjälviskt ska offra dig för andras skull. Det är därför som de konservativas försök att försvara kapitalismen på altruistiska grunder är så hopplösa. Det har aldrig fungerat. De förlorar alltid den moraliska debatten mot mer konsekventa altruister. Jesus position till girighet, själviskhet, profiter, pengar och världslig lycka som sådan var mycket klar. Jesus lärjungar levde mycket riktigt i ett socialistiskt kollektiv. Detta socialistiska sätt att leva är det kristna idealet.

De kristna konservativa som förespråkar kapitalism är inkonsekventa filosofiskt sett. De kristna konservativa som förespråkar socialism är däremot konsekventa. Ta förre detta presidentkandidaten Mike Huckabee som är mer konsekvent än många andra religiösa republikaner: han förespråkade höjda skatter för att finansiera satsningar på en större välfärdsstat. Och visst försökte puritanerna skapa en kristen socialistisk teokrati i 1600-talets Amerika. (Sedan har vi många kristna tänkare under 1500- och 1600-talet, som har formulerat kristna socialistiska utopier. Se Thomas More eller Tomaso Campanella.)

Sedan måste sådana som Erixon försöka förklara hur det kommer sig att när kristendom hade som allra störst inflytande, nämligen under den mörka Medeltiden som varade i ca 1000 år, då präglades knappast Europa av kapitalism. Nej, det var först när kristendomens inflytande över kulturen började tyna bort under Renässansen och Upplysningen som Europa började ta små stapplande steg mot mer frihet och kapitalism. Filosofiskt sett lades grunden för kapitalismen hos framför allt Aristoteles (som gav oss grunden för en korrekt metafysik och epistemologi) och John Locke (som gav oss grunden för en korrekt politik), inte Jesus eller hans lärjungar. USA grundades först och främst på dessa idéer, inte på kristendom. (Se t ex här och här.)

Faktum är att de flesta av USA:s grundare var deister. De trodde att det fanns en Gud som skapade världen, satte igång alla naturlagar, och lämnade sedan oss alla till vårt öde. Böner fungerar därför inte. Gud bryr sig inte och lyssnar inte. Vill vi få någonting gjort måste vi göra det själva. De ansåg, som de Upplysningstänkare de var, att förnuftet var vår enda källa till kunskap och skulle vi få makt över naturen måste vi också förstå oss på den med hjälp av förnuftet. Och de ansåg, i motsats till Bibeln, att livet på jorden var gott och viktigt. Att vi skulle sträva efter vår världsliga lycka. Att vi skulle samla skatter på jorden. Etc. De ansåg att individen hade en rätt att sträva efter lycka. De ansåg inte att människan var en genomrutten varelse, utan en varelse med potential till stor godhet, tack vare hennes förnuftsförmåga.

USA:s grundare ansåg emellertid att den kristna etiken var väsentligen riktig och tyvärr såg detta till att underminera det amerikanska experimentet från början. En filosofisk delförklaring till att USA har haft den utveckling som det har haft är just på grund av kristendomen. Det är bland annat kristendom som har gjort att USA gick från nästan fullständig lassez-faire till dagens stora och ständigt växande välfärdsstat.

Hur förklarar man att välfärdsstaten är mycket större i mindre religiösa länder som Sverige? Mitt svar är faktiskt att marxismen, som låg bakom den socialdemokratiska rörelsen över hela Västeuropa sedan slutet av 1800-talet och framåt, var i sin essens inget annat än en sekulariserad version av Bergspredikan. Den marxistiska sloganen ”Från var och en efter förmåga, till var och en efter behov”, kommer faktiskt direkt från Bibeln.

Notera förresten hur många marxister försöker bortförklara socialismen totala misslyckande med att människan inte är god nog för kommunismen. Marxismen säger att människan blev självisk och ond på grund av kapitalismen; kristendom säger att människan blev självisk och ond på grund av syndafallet. I vilket fall som helst är vi båda syndare som inte är välkomna i (det kommunistiska) paradiset förrän vi har genomgått en förändring. Marxisterna föreslog att förändringen skulle ske genom en revolution; de kristna föreslog att den skulle ske genom Guds nåd.

Sedan måste man komma ihåg att idéerna som gjorde att marxismen och socialdemokratin skulle bli gångbara i Europa fanns redan i kulturen. Då som nu var nämligen Europa mycket mer emottaglig för kollektivistiska idéer jämfört med Amerika. Kulturen var redo för det eftersom tidigare filosofer som under 1700- och 1800-talet hade större inflytande över Europa än USA, redan hade berett vägen. (För detaljer här hänvisar jag till boken The Ominous Parallels av Leonard Peikoff.) USA hade i motsats till Europa redan från början en implicit filosofi som var mycket mer rationell, individualistisk, livsbejakande och världslig än den i Europa. Det var till denna implicita filosofi (”Sense of Life”) som länge gjorde Amerikanerna mindre emottagliga för socialistiska och kollektivistiska idéer.

I kampen mellan en i grunden sund implicit filosofi och en i grunden osund explicit filosofi, kommer med tiden det senare att vinna. Den amerikanska allmänheten hade ingen sund explicit filosofi, bara en sund implicit filosofi. De intellektuella i USA fick, i slutet av 1800-talet, sin främsta inspiration från Europa (t ex Kant, Hegel, Marx) och blev följaktligen anhängare av explicit anti-amerikanska och anti-kapitalistiska idéer. Det är därför friheten i USA började tyna bort. Och bland de explicita idéerna som många amerikaner, då som nu, vände sig till har vi just kristendomen. Och de hade därför ingen chans.

Jag är fullt medveten om att jag har förenklat en hel del här. Jag har medvetet utelämnat detaljer, men inga viktiga eller relevanta detaljer. Om jag emellertid har utelämnat så mycket detaljer att du finner mitt svar lite väl för kompakt får du helt enkelt återkomma med följdfrågor.