Jorden är . . . platt?

Nej, jorden är givetvis inte platt. Men nu när jag har er uppmärksamhet vill jag tipsa om en kort video som går igenom varför jorden omöjligen kan vara platt.

Det som gör videos som denna så bra är att den (oavsiktligen) konkretiserar en viktig metafysisk princip inom objektivismen, nämligen att världen är en förenad helhet. (Det finns en uppföljare till denna video som också är ganska underhållande. Faktum är att YouTube är full med videos som metodiskt vederlägger alla “argument” för att jorden är platt samt visar vilka observationer som bevisar att jorden är rund.)

Videon visar att om man går med på en motsägelse då kommer ganska snabbt att resultera i hundratals ytterligare motsägelser. Eftersom världen är en sammanhängande helhet går det inte att förneka en aspekt av verkligheten utan att det också krockar med alla andra aspekter av verkligheten.

Därför följer en annan viktig epistemologisk princip inom objektivismen, nämligen att vår kunskap måste vara en logiskt förenad helhet. Den epistemologiska implikationen är att objektiv kunskap kräver att vi jobbar på att integrera vår kunskap. (Integrera betyder att vi jobbar på att verifiera att det vi lär oss idag är logiskt förenligt med allt annat vi vet.)

Det som är så fascinerande med just de som tror att “jorden är platt” är att deras enskilt främsta “argument” är att jorden ser platt ut. Förutom att den inte alls ser platt ut (om man t ex tittar på båtar och andra objekt som försvinner från botten och uppåt när de går bortom horisonten) så är detta argument endast plausibelt (för ett ögonblick) om man ignorerar allt annat som direkt strider mot denna slutsats.

Exemplet med “jorden är platt” visar dels att observationer av verkligheten är inte alltid tillräckliga för att kunna dra logiska slutsatser. Nej, som detta sorgliga exempel visar förutsätter objektivt tänkande, dvs motsägelsefritt och verklighetsbaserat tänkande, att vi också integrerar (logiskt förenar) våra observationer med allt annat vi vet.

Vill du bli en bättre (rationell) tänkare? Då vill jag tipsa om följande material:

Nej till ett “lagom” EU

Att, som kristdemokraterna, kampanja för ett “lagom” EU är ingen bra idé. Vad är “lagom”? Ingen vet. Mellan raderna är det tänkt att vi ska vi instinktivt kunna känna oss fram till vad som är “lagom”. Det är inte för mycket av det goda eller för lite av det onda; det är något där “mittemellan”.

Epistemologiskt förutsätter detta “lagom”-tänkande att “Du vet vad det är när du ser det”. Därför vet ingen egentligen vad som menas med “lagom”. Det är också därför de nyss ut med en “lathund” som ska förklara vad som menas med “lagom”.

Men om man tittar på lathunden ser vi att det inte finns någon princip här. Varför just svensk matexport? “Miljöhot”? Handelsavtal? Samarbete om kärnkraft?! Hur skiljer sig just dessa punkter från vad de avfärdar som “inte lagom”? Inget. Det finns till exempel ingen principiell skillnad i att ge EU makten att i miljöns namn detaljreglera våra liv och att ge EU makten att detaljreglera Netflix. Varför är det just detta som är “lagom”? Inget svar. Ingen förklaring. Ingen rationell motivering. I båda fallen överger man principen om individens rättigheter.

I partiets EU-valmanifest står det att EU ska vara “lagom”: “EU ska fokusera på frågor som kräver gemensamma lösningar och hålla sig borta från sådant som sköts bättre på nationell nivå”. Men vad är principen som avgör vad som sköts bättre på EU-nivå eller på nationell nivå?

De skriver också att:

EU behöver vara lagom, inte i sin vilja eller kraft att lösa problem, men i ambitionen kring vilka frå- gor unionen kan och bör ägna sig åt. Kristdemokraterna vill ha ett EU som fortsätter utveckla den inre marknaden, tar ansvar för miljöproblemen, säkrar tryggheten och är en tydligare röst för demokrati, frihet, handel och mänskliga rättigheter—såväl inom som utanför unionen.

Kan du se principen? Inte jag heller.

Vad som gör “lagom” än värre som en standard är att den inbjuder moraliskt oförsvarbara “kompromisser”. Vad är en “lagom” dos av orättvisa? Eller ofrihet? Ingen vet. Och hur i hela friden kan man någonsin ursäkta en “lagom” dos av orättvisa eller ofrihet? Men om “lagom” är standarden, då är det där man hamnar.

Barry Goldwater hade rätt när han sade att “I would remind you that extremism in the defense of liberty is no vice! And let me remind you also that moderation in the pursuit of justice is no virtue!” När det kommer till principer finns det inga kompromisser. Inga gråzoner. Inget “lagom”. Det är antingen eller.

Utan principer—eller mer generellt: abstrakt kunskap—som kan vägleda oss, måste vi förlita oss på känslor och traditioner. Men detta är uppenbarligen inget rationellt sätt att leva—eller organisera ett samhälle. Det må så vara att kristdemokraternas instinkter är bättre än t ex centerpartisternas. Men kristdemokraternas instinkter är ändå ingen rationell grund för politiken.

Min klagan handlar alltså inte om kristdemokraternas sakpolitik (det är ett inlägg för en annan dag), utan mot det epistemologiska förfall som det konkretbundna (icke-begreppsliga) “lagom”-tänkande representerar.

“Lagom” bör inte ligga till grund för politiken. Politiken bör istället—liksom alla andra aspekter av våra liv—uteslutande bestämmas av förnuftet, inte känslor och traditioner. Att vägledas av förnuftet betyder att vi vägleds av abstrakt kunskap, inklusive fundamentala generaliseringar. Vi bör med andra ord vägledas av principer.

$ $ $

På tal om vikten av att vägledas av förnuftet och principer, vill jag tipsa om Leonard Peikoffs briljanta Ford Hall Forum-föredrag “Why Should One Act On Principle?”

Du är vad du tänker

Ju bättre du tänker, desto bättre blir ditt liv. Därför glädjer det mig att Leonard Peikoffs kurs “The Art of Thinking” äntligen är tillgänglig på YouTube och ARI Campus. (Detta är en av mina personliga favoriter.)

I dessa föreläsningar visar dr. Peikoff hur man tillämpar objektivismens epistemologiska principer i sitt egna vardagliga tänkande.

Således går han bland annat igenom den fria viljans kognitiva roll; hur man tänker i termer av väsentligheter och principer; kunskapens hierarkiska natur; hur man kan vara säker; statistik; och mycket mer.

Rekommenderas varmt!

Vad gör en “svensk” svensk?

Häromdagen skrev Thomas Gür en artikel i Svenska Dagbladet i vilken han försöker reda ut skillnaden mellan svensk, svensk och svensk. Eller för att vara mer petig, “etnisk” svensk, assimilerad svensk (detta är min formulering) och svensk medborgare.

Det kan vara bra att veta hur man gör en sådan distinktion. Men hur intressant denna distinktion än är, fick Gürs artikel mig osökt att tänka på det så kallade universalieproblemet.

Universalieproblemet handlar om: Vad är kopplingen mellan våra ord och verkligheten?

Vad är det som ordet “svensk” refererar till i verkligheten? Ja, de har vissa likheter, men de är inte identiska. Så vad är denna “svenskhet” som förenar svenskarna? Vidare: Vad, om något, är det som gör det möjligt att kategorisera, och benämna, alla människor som människor? Vad, i verkligheten, är det som ligger till grund för ord som gott och ont? Rättvisa? Rättigheter? Kärlek? Etc., etc., etc.

Vi tänker med ord. Men våra ord är bara audio-visuella symboler för våra begrepp. Så universalieproblemet handlar egentligen om: Vad är kopplingen mellan våra begrepp och verkligheten?

Är våra begrepp och definitioner blott subjektiva, sociala konventioner? Eller har de en objektiv grund i verkligheten?

Om man inte har ett bra svar på universalieproblemet då har man ett problem: man vet inte och kan inte redogöra för hur ens tankar grundar sig i verkligheten.

I Concepts and Propositions, en ny kurs av dr. Harry Binswanger får vi objektivismens svar på denna helt avgörande och fundamentala fråga. (För att vara noga så presenteras dr. Binswangers tolkning av Ayn Rands begreppsbildningsteori. Som vanligt måste var och en måste bedöma om de tror att det är en riktig tolkning av Rands teori, eller inte.)

Detta är en ganska bra introduktion till ämnet som riktar sig särskilt till nybörjare till filosofi i allmänhet och, naturligtvis, objektivismens kunskapsteori i synnerhet.

Om man vill lära sig att tänka logiskt, dvs objektivt, då är det av ett enormt värde att veta hur man kan validera sin begreppsliga kunskap.

Om detta inte är tillräckligt för att motivera dig, då vet jag inte vad mer som ska till.

Jo just det: Concepts and Propositions är helt gratis. Lyssna på ARI Campus!