ARIs Elan Journo skriver på New Ideal om vad det är som får journalister för amerikanska vänstertidningar som Salon och New Republic att skriva så mycket smörja om Ayn Rand:
What I want to show you — regardless of what you may already think of Rand, if you have a view at all — is that there’s a fundamental problem with these articles, a problem that negates their credibility. They’re not seeking to engage with facts, reach the truth, let alone convince any active-minded readers. Instead, they manipulate seemingly factual information for the sake of affirming and reinforcing a set of prejudices.
Filosofen Harry Binswanger gav nyligen en riktigt bra föreläsning om människans rättigheter. Detta är nog den mest pedagogiska redogörelsen jag har sett. Missa inte alla bra frågor och svar i frågestunden som följer föreläsningen.
Har du hört talas om Rucka Rucka Ali? Inte? Här kommer då en kort introduktion: Rucka (som egentligen heter något annat) är en musiker och Internet-personlighet, med flera hits och över en miljon YouTube-följare. I ett nötskal kan man säga att han är en extremt politiskt inkorrekt version av “Weird Al” Yankovic. Min personliga favorit är […]
Jag upptäckte Ayn Rands filosofi, objektivismen, sommaren 1999. Jag var 15 år gammal när jag började läsa Per-Olof Samuelssons översättning av Capitalism: The Unknown Ideal. Den boken förändrade mitt liv. Grundligt och för alltid. Och till det bättre.
Tjugo år senare kan jag inte låta bli att notera att jag har än så länge inte stött på ett enda bra eller seriöst argument mot Rands filosofi.
Jodå, jag har hört massor med argument, men inga bra eller seriösa.
Med “bra” menar jag att det är logiskt, att slutsatsen följer logiskt från sanna och relevanta premisser. Med “seriös” menar jag att det förutsätter att man har gjort minsta lilla ansträngning att åtminstone försöka förstå idéerna som man påstår sig argumentera emot.
När jag studerade filosofi vid Lunds universitet fanns det inte en enda akademiker som någonsin bemödade sig med att ens försöka lägga fram några bra eller seriösa argument mot Rands idéer. Däremot såg jag akademiker förvränga hennes idéer och tillskriva henne idéer som hon uttryckligen argumenterade emot och avfärdade som falska.
Som ett exempel på det senare bevittnade jag en gång en professor som utan någon som helst skam i kroppen ljög inför hela klassen om att Rand förespråkade psykologisk egoism.
Halmdockor kunde de enkelt slå ned; Rands egna argument däremot? “Blank out”.
Av alla dåliga och oseriösa argument som jag har hört genom åren är vad Ayn Rand själv kallade för skrämselargument.
Skrämselargument är som ad hominem-argument, ett logiskt felslut. Låt mig citera Rand:
There is a certain type of argument which, in fact, is not an argument, but a means of forestalling debate and extorting an opponent’s agreement with one’s undiscussed notions. It is a method of bypassing logic by means of psychological pressure . . . [It] consists of threatening to impeach an opponent’s character by means of his argument, thus impeaching the argument without debate. Example: “Only the immoral can fail to see that Candidate X’s argument is false.” . . . The falsehood of his argument is asserted arbitrarily and offered as proof of his immorality.
Och:
The essential characteristic of the Argument from Intimidation is its appeal to moral self-doubt and its reliance on the fear, guilt or ignorance of the victim. It is used in the form of an ultimatum demanding that the victim renounce a given idea without discussion, under threat of being considered morally unworthy. The pattern is always: “Only those who are evil (dishonest, heartless, insensitive, ignorant, etc.) can hold such an idea.”
Studera gärna Biddles exempel och fråga sedan dig själv: “Hur kommer det sig att t ex Sam Harris känner sig tvungen att ta till skrämselargument när det kommer till Ayn Rands idéer?”
Jag menar, om hennes idéer nu är så “uppenbart” falska, då borde väl Harris et al knappast ha några svårigheter med att ge oss några bra och seriösa argument för en sådan slutsats? Så varför gör han då inte det? Varför nöjer han sig med ologiska skrämselargument?
Igår kom det fram att Dave Rubin, mannen bakom en av YouTubes mest populära intervjuprogram The Rubin Report, har intervjuat en lång rad objektivister som Harry Binswanger, Onkar Ghate, Greg Salmieri och Yaron Brook. Dagens unga törstar efter idéer och genom The Rubin Report kommer nu förhoppningsvis tusentals och åter tusentals att för första gången få ta del […]
Den 15 februari åkte jag till AynRandCon i Prag. AynRandCon var en succé med fler än 450 deltagare från mer än 40 länder. Det var otroligt roligt att delta och delvis sponsra denna konferens som förenade så många ungdomar. Inte minst med tanke på att många kom ifrån det tribalistiska och därför länge krigshärjade Balkan.
Det som gör detta än mer fascinerande, för att inte säga inspirerande, är att det som förenade oss var inte någon primitiv, konkretbunden tribalism utan dess motsats: rationella, abstrakta övertygelser. Det var som om AynRandCon, för en kort stund, hade skapat en mini-smältdegel mitt i Europa—denna annars så tribalistiska kontinent.
Konferensens tema var “individualism i en tribalistisk tidsålder”. Det vill säga, hur kan vi leva som individualister i en tid då så många filosofiska krafter försöker knuffa in oss i ett kollektivistiskt tänkande och tribalistiskt beteende.
ARIs interna filosof Onkar Ghate inledde konferensen med en föreläsning om hur man ska förstå tribalismen, inklusive en del av dess mindre uppenbara uttryck. Han pratade också om hur tribalismen står i stark kontrast till dess motsats: individualismen. Han pratade också om dess filosofiska orsaker, som Ayn Rand först identifierade redan 1977 i sitt Ford Hall Forum-tal “Global Balkanization”, nämligen (den kantianska) irrationalismen och kollektivismen.
Andra höjdpunkter var Greg Salmieris föreläsning om hur ett individualistiskt samhälle ser ut, och Ben Bayers föreläsning om kopplingen mellan å ena sidan fri vilja och individualism och å andra sidan determinism och kollektivism. Yaron Brooks tal om hur USA har blivit mer tribalistisk de senaste decennierna var också ganska bra:
Flemming Rose, den danske yttandefrihetskämpen, och Douglas Murray, mest känd för sin bok The Strange Death of Europe, dök förresten också upp på ett par paneler. Jag tyckte inte att panelerna var lika intressanta som föreläsningarna, men då jag inte hade memorerat konferensens program var det ändå en rolig överraskning att få se dessa omtalade herrar.
Vid VIP-middagen fick vi också, för första gången, se ARIs nya app: Ayn Rand University. Detta är en av de bästa grejerna ARI någonsin har gjort. Nu kan man äntligen lyssna på oräkneliga timmar av material av Ayn Rand, Leonard Peikoff, Harry Binswanger, Onkar Ghate, Greg Salmieri, Tara Smith, med flera, på sin smarttelefon. Och allt är självklart helt gratis. Det har aldrig varit enklare att verkligen studera objektivismen på djupet. Appen finns tillgänglig för iOS och Android.
ARI planerar redan inför nästa AynRandCon och såvida ingen naturkatastrof eller liknande hejdar mig, kan ni kallt räkna med att jag kommer att vara där igen. Vem vet? Kanske vi ses då.
$ $ $
Vill du veta mer om tribalism, individualism och Ayn Rands syn på saken? Här kommer då en kort guide för självstudier.
Börja med att läsa eller lyssna på Ayn Rands Ford Hall Forum-föreläsning “Global Balkanization”:
Lyssna sedan på Ben Bayer och Aaron Smiths diskussion om samma föredrag:
Sedan kan jag också rekommendera er att läsa eller lyssna på Ayn Rands Ford Hall Forum-föredrag “A Nation’s Unity”:
Och sedan komplettera detta med Onkar Ghate och Ben Bayers diskussion här:
Som anhängare av Ayn Rands filosofi objektivismen förespråkar jag egoism. Eller rationell egoism, för att vara övertydlig.
När jag säger att jag förespråkar rationell egoism, då ryggar många tillbaka. De vill inte utmana sina altruistiska fördomar. De vill inte ifrågasätta sina invanda tankebanor. De vill inte ta ett par steg utanför sin intellektuella bekvämlighetszon.
Men jag vet att det finns några som fortfarande är intellektuellt nyfikna av sig; som gillar att ta del av ett nytt och annorlunda perspektiv på saker och ting; och som inte räds utforskandet av radikala och kontroversiella idéer. Och för er har jag idag goda nyheter.
ARI publicerade nyligen en hel serie av föreläsningar, under den passliga titeln “Self-Interest”, i vilken den objektivistiska filosofen Tara Smith behandlar frågor som: Vad är egenintresset? Finns det intressekonflikter mellan egoister? Varför är det inte i ditt egenintresse att exploatera andra? Vad är altruism? Varför bör man vara egoist? Är vi ändå inte alla egoister? Behöver vi moralprinciper?
Lyssna på alla sex föreläsningar här:
$ $ $
Berätta gärna vad, om något, ni lärde er av Smiths föreläsningar. Var det något som förvånade er, positivt eller negativt? Var det några viktiga frågor som ni inte fick svar på? Ge er reaktion i en kommentar nedan.
Hur ska man klassificera känslor? Har känslor en kognitiv funktion? Kan vi döma andra för deras känslor? Dessa och fler frågor går Harry Binswanger igenom i denna föreläsning.
“Förnuftets kalla och oresonliga röst” är Sveriges främsta blogg som dagligen bidrar med inlägg i samhällsdebatten utifrån ett objektivistiskt perspektiv.
“Ett ‘objektivistiskt perspektiv’?”
Bra fråga. Det är ett perspektiv på saker och ting som har informerats av Ayn Rands filosofi objektivismen.
“Jaha. Så vad går då den här ‘objektivismen’ ut på?”
För den som vill få en hum om vad objektivismen går ut på, har jag här samlat en massa material och länkar. Materialet går från det kortaste och enklaste, till det längre och mer invecklade.
Börja med Ayn Rand Institutets korta och koncisa video (“Ayn Rand’s Philosophy Explained”). Den ger dig en glimt av vad objektivismen handlar om:
Vill du veta mer? I videon nedan (“Introducing Objectivism”) sammanfattar Ayn Rand själv sin filosofi:
Om du fortfarande tycker att detta låter intressant då råder jag dig att titta på Leonard Peikoffs “Introduction to Objectivism”:
“Fascinerande. Vad är objektivismens syn på…?”
I The Ayn Rand Lexicon kan du läsa vad objektivismen har att säga om ca 400 olika ämnen. T ex aborträtten; religion; anarkism; kapitalism; värnplikten; miljörörelsen; fria marknader; Gud; ödmjukhet; logik; rasism; etc., etc., etc.
Sugen på ännu mer? Besök då ARI Campus. Där finner du oräkneliga timmar av föreläsningar och massvis med artiklar. Perfekt för den som vill ägna sig åt självstudier. Där kan du t ex lyssna på:
Förnuftets kalla och oresonliga röst 