Det finns ett förslag till en lag som går ut på att man ska förbjuda ”sexistisk” reklam. Detta är ett förslag som borde få folk att reagera mycket häftigare än vad de har gjort. Lagförslaget utgör nämligen en klar inskränkning av yttrandefriheten. Men vi ser inte några större reaktioner. Kanske beror det på att det numera, tyvärr, inte är något unikt med lagar som denna?

Det är redan förbjudet att till exempel diskriminera på grund av ras, kön, religion eller sexuell läggning, detta eftersom många tycker att det är fel att diskriminera människor på sådana grunder. Det är redan förbjudet med reklam för tobak och alkohol eftersom man anser att det är fel att människor röker och dricker. Det är förbjudet med prostitution eftersom det anses vara fel. I en del länder är det förbjudet med homosexualitet eftersom det anses omoraliskt.

Allt detta är olika exempel på hur man försöker lagstifta moralen i samhället. För en del låter det som en närmast självklar sak att vi ska använda statens tvångsmakt för att göra detta, men är det verkligen en bra idé?

Ett argument för att vi bör göra detta är att vi redan gör det hela tiden i vår nuvarande lagstiftning och att detta är i princip oundvikligt. Det finns mycket riktigt en moralisk grund för alla lagar. Lagen som förbjuder mord är ju ett uttryck för en moral som säger att det är fel att mörda. Detsamma gäller om alla lagar som förbjuder bedrägeri, misshandel, våldtäkt, stöld, och så vidare. Så varför skulle det då vara fel att lagstifta bort sexistisk reklam om den är nu är omoralisk, precis som stöld och mord är omoraliskt?

Mitt svar är att vi inte ska göra detta om vi vill leva i ett fritt samhälle. I ett fritt samhälle är statens enda uppgift att skydda individens rättigheter: rätten till liv, frihet och egendom. Varken mer eller mindre. Ett fritt samhälle blir dock i slutändan helt omöjligt om staten ska börja reglera moralen i samhället. Det ingår i att vara fri att man har rätt att göra misstag eller att handla omoraliskt – så länge man inte kränker andras rättigheter. Om man bara skulle ha rätt att göra det som staten godkänner som moraliskt riktigt, då skulle man i princip inte ha någon frihet: att bara få tänka och handla på ett sätt som är tillåtet av staten är inte innebörden av ett fritt samhälle. Nej, om vi söker ett fritt samhälle då är alla lagar som syftar till att reglera moralen i samhället fel, dåliga, omoraliska. Ty de utgör alla inskränkningar av individens frihet.

Vi måste skilja på att ha rättigheten att göra någonting och att göra det rätta. Rättigheter förklarar vad du har rätt att göra i relation till andra människor; moralen förklarar vad du bör göra om du vill leva ett bra liv. Därför är det möjligt att säga att någon har en rätt att knarka eller ha sex med vilka de vill eller dricka alkohol eller begå självmord. Därmed inte sagt att detta är moraliskt rätt och riktigt.

Faktum är att det inte ens är möjligt för staten att reglera moralen. Höga skatter på alkohol och tobak är inga argument för att det är fel att dricka eller röka. Ett förbud mot prostitution är inget argument för att det är fel. Våld och tvång överhuvudtaget, statligt eller inte, utgör inga som helst argument. De sänder ut en signal, nämligen att du kommer att få problem med lagen. Men de bevisar inte att det är omoraliskt. Enligt vissa är det kanske en bra idé att knarka. Vi kan på goda grunder förstås tycka att de har helt fel, men vi kommer knappast att övertyga dem genom att ringa polisen och sätta dem i fängelse.

Om vi vill ha frihet, då är det alltså inte önskvärt att staten försöker lagstifta bort omoralen i samhället. Om vi vill ha moral, då är det alltså inte möjligt att uppnå det tvång och våld.