Ayn Rand Student Conference Europe 2019

Den 15-17 februari arrangeras Ayn Rand Student Conference (ARCON) Europe 2019 i Prag, Tjeckien. Temat för konferensen är “individualism i en tribalistisk tidsålder”. Om du är ett fan av Ayn Rands verk och idéer, då är detta ett utmärkt tillfälle för att ta del av fina talare såväl som träffa många likasinnade från hela Europa och ja, sannolikt hela världen.

Jag känner många som länge har funderat på att besöka Objectivist Summer Conference (OCON) i USA, men de har inte haft råd på grund av alla höga skatter som de tvingas betala. Men nu finns det knappast några ursäkter längre: att resa till vackra Prag för ARCON Europe 2019 är ganska billigt och med flyget är det dessutom snabbt och smidigt.

Här kommer en beskrivning:

Increasingly, our culture pushes us to view ourselves as passive members of one group or another. What matter, we’re told, are not the choices we make or the actions we take as individuals, but our ethnicity, our gender, our inherited “privilege” or lack thereof.

In politics, people care less and less about ideas and principles, and more and more about exhibiting uncritical loyalty to the party and defending “our side” while attacking “the other.”

Philosophers and psychologists tell us that free will is a myth and that we should look to biology, neuroscience, and evolutionary psychology for the deterministic causes of our behavior.

In her novel The Fountainhead (and in her other writings), Ayn Rand challenges the doctrines of collectivism and introduces a radically new conception of individualism. She rejects the tribal mindset at its deepest roots and offers a vision of human existence in which we are not interchangeable members of some collective, but sovereign, independent individuals, whose true interests align.

Join the Ayn Rand Institute at our first ever European conference AynRandCon Europe, February 15 to 17 in Prague, the Czech Republic. At AynRandCon Europe, we will celebrate the 75th anniversary of the publication of Ayn Rand’s novel The Fountainhead and its timeless, crucial theme of “individualism versus collectivism, not in politics, but in man’s soul.”

För detaljer läs mer här.

Låt er inte luras av konferensens namn: alla är välkomna, unga som gamla. Men om du råkar vara en student då får du generösa rabatter samt en möjlighet att söka till stipendier som hjälper dig att täcka resekostnader.

Självklart kommer jag att vara där—och jag ser fram emot att träffa er!

Så vad väntar ni på? Gör er själva en självisk tjänst och registrera er för ARCON Europe redan idag!

Ett “objektivistiskt perspektiv”?

“Förnuftets kalla och oresonliga röst” är Sveriges främsta blogg som dagligen bidrar med inlägg i samhällsdebatten utifrån ett objektivistiskt perspektiv.

“Ett ‘objektivistiskt perspektiv’?”

Bra fråga. Det är ett perspektiv på saker och ting som har informerats av Ayn Rands filosofi objektivismen.

“Jaha. Så vad går då den här ‘objektivismen’ ut på?”

För den som vill få en hum om vad objektivismen går ut på, har jag här samlat en massa material och länkar. Materialet går från det kortaste och enklaste, till det längre och mer invecklade.

Börja med Ayn Rand Institutets korta och koncisa video (“Ayn Rand’s Philosophy Explained”). Den ger dig en glimt av vad objektivismen handlar om:

Vill du veta mer? I videon nedan (“Introducing Objectivism”) sammanfattar Ayn Rand själv sin filosofi:

Om du fortfarande tycker att detta låter intressant då råder jag dig att titta på Leonard Peikoffs “Introduction to Objectivism”:

“Fascinerande. Vad är objektivismens syn på…?”

I The Ayn Rand Lexicon kan du läsa vad objektivismen har att säga om ca 400 olika ämnen. T ex aborträtten; religion; anarkism; kapitalism; värnplikten; miljörörelsen; fria marknader; Gud; ödmjukhet; logik; rasism; etc., etc., etc.

Sugen på ännu mer? Besök då ARI Campus. Där finner du oräkneliga timmar av föreläsningar och massvis med artiklar. Perfekt för den som vill ägna sig åt självstudier. Där kan du t ex lyssna på:

Och läsa filosofiska essäer som t ex:

“Sade du Ayn Rand? Namnet låter bekant, men vem är hon?”

För en kort förklaring, se Ayn Rand Institutets video “Who Is Ayn Rand? — Novelist, Philosopher, Icon”:

Om du vill veta mer om Ayn Rand, hennes verk och idéer, då ska besöka AynRand.org.

Med detta sagt, hoppas jag att det nu är klart vad som avses med “kommentarer utifrån ett objektivistiskt perspektiv”.

Du är vad du tänker

Ju bättre du tänker, desto bättre blir ditt liv. Därför glädjer det mig att Leonard Peikoffs kurs “The Art of Thinking” äntligen är tillgänglig på YouTube och ARI Campus. (Detta är en av mina personliga favoriter.)

I dessa föreläsningar visar dr. Peikoff hur man tillämpar objektivismens epistemologiska principer i sitt egna vardagliga tänkande.

Således går han bland annat igenom den fria viljans kognitiva roll; hur man tänker i termer av väsentligheter och principer; kunskapens hierarkiska natur; hur man kan vara säker; statistik; och mycket mer.

Rekommenderas varmt!

Leonard Peikoff vid the Ford Hall Forum

Jag är ett enormt fan av dr. Leonard Peikoff, Ayn Rands intellektuella arvtagare och författare till böcker som The Ominous Parallels, Objectivism: The Philosophy of Ayn Rand och The DIM Hypothesis.

Så det är med stor glädje jag ser att Ayn Rand Institute har tillgängliggjort Peikoffs samtliga (14) Ford Hall Forum-föredrag.

I dessa föreläsningar behandlar dr. Peikoff ett rikt omfång av ämnen som: vad som är fel med den amerikanska skolan till, varför USAs intellektuella så USA-fientliga, hur statens inblandning förstör den amerikanska sjukvården, varför religion är fundamentalt oförenligt med Amerikas filosofiska essens, Peikoffs trettio år med Ayn Rand, brottslighetens filosofiska rötter, den skandalösa OJ-rättegången, och mer.

Ayn Rands “profetiska” syn på miljörörelsen—en diskussion

Häromdagen inledde Aaron Smith och Onkar Ghate ARI Campus webinarie-serie med en väldigt matig diskussion om Ayn Rands Ford Hall Forum föreläsningar “Apollo and Dionysus” och “The Anti-Industrial Revolution”.

Jag ser redan fram emot nästa webinarie i vilken Ben Bayer och Onkar Ghate kommer att analysera och bryta ned Rands FHF föreläsning “Of Living Death”:

In this lecture on the 1968 papal encyclical Humanae Vitae (Of Human Life), Ayn Rand discusses the meaning of the Catholic Church’s admonition against the use of contraception and the view of sex that it implies. She contrasts this religious perspective on sex with the Objectivist view, drawing out the relationships between love, sex, self-esteem and happiness.

Läs mer om ARI Campus webinarier och registrera er här.

Missa inte ARI Campus webinarier

De kommande veckorna kommer ARI att organisera en hel serie av webinarier om Ayn Rands idéer.

Inledningsvis kommer ARI experterna Onkar Ghate, Ben Bayer och Aaron Smith att prata om Ayn Rands Ford Hall Forum-föreläsningar. Men senare är det tänkt att de ska hålla webinarier om objektivismen som sådan.

Här är en beskrivning av det första webinariet som alltså äger rum den 8 augusti:

In 1969, Ayn Rand delivered “Apollo and Dionysus” at Boston’s Ford Hall Forum. She contrasts two prominent events from that summer’s news: the Apollo 11 moon landing and the Woodstock music festival, which she thinks represent the conflict between reason and irrational emotion. She explores some of these same themes in 1970 when she delivered “The Anti-Industrial Revolution,” in which she analyzes the arguments and underlying motivation of the emerging “ecology” movement, the forerunner of today’s environmentalism, which she saw as motivated by an animus toward industrial civilization and technological progress.

In the first of a six-part, live webinar and Q&A, ARI experts will discuss highlights and major themes from these historic lectures, and the applicability of those themes to our world today.

En del av oss har våra egna objektivistiska studiecirklar, men det är inte alla som har det. Och även de av oss som har en studiecirkel, så är det nästan ingen som inkluderar experter som Onkar Ghate!

Dessa webinarier utgör därför en unik chans att studera objektivismen med ARIs främsta experter—och det är verkligen inget man får varje dag. Ett stort plus är att de har valt att organisera dessa webinarier på en tid som är ganska bekväm för oss européer, nämligen kl 10:00 Pacific.

Jag hoppas att jag kommer att få återse många av mina nordiska vänner och bekanta!

Läs mer och registrera er här.

Plikt-, konsekvens- eller sinnelagsetik?

Fråga: ”På gymnasiet fick jag lära mig att det finns tre sorters etik: regeletik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Vilken kategori tillhör objektivism?”

Regeletik eller pliktetik är idén att moralen består av en massa plikter eller budord eller kategoriska imperativ som man bara ska följa eftersom det är ens plikt. Inget varför, ingen motivering, inga skäl. Du bör. Det är din plikt. Punkt slut.

Objektivismen förkastar pliktetiken. Det finns inga *rationella* argument för pliktetiken, inga fakta som ger upphov till idén om en plikt eller budord eller några kategoriska imperativ. Vill du veta mer om objektivismens syn på pliktetik, då hänvisar jag till Ayn Rands essä ”Causality Versus Duty” som finns publicerad i Philosophy: Who Needs It.

Vad sägs då om konsekvens- och sinnelagsetik? Konsekvensetik är idén att konsekvenserna bestämmer handlingarnas moraliska status. Sinnelagsetik är idén att ens intentioner bestämmer handlingarnas moraliska status.

Låt oss börja med sinnelagsetik. En socialist blir inte ett dugg mindre ond eftersom han minsann ”menade väl” med att förslava en hel nation. Målet helgar inte medlet. (Nu är det dock ganska sällsynt med välmenande socialister; idag finns det inga förutom totalt okunniga och mycket förvirrade tonåringar. Men det är en annan femma.)

En person som begår ett fel av misstag är moraliskt sett inte lika dålig som en som gör det med flit. Man kan och bör även dömas efter ditt tänkande i den mån ditt tänkande har konsekvenser, dvs i den mån du handlar på ditt tänkande. Men blotta tanken är inte skäl nog för att döma någon.

Så vad sägs om en filosof som ”bara” propagerar för falska filosofiska idéer? Är han oskyldig? Han handlar ju inte nödvändigtvis på sina egna idéer. Nej, han är inte alls oskyldig; han är moralisk skyldig för vad som händer om folk tar hans falska idéer på allvar. Att propagera för falska idéer är i sig själv en handling.

Intentioner räknas men det är inte det enda som räknas. Så objektivismen är uppenbarligen ingen sinnelagsetik.

Hur är det med konsekvensetik då? Konsekvenserna spelar uppenbarligen roll. Men när man avgör vad som är rätt eller fel då försöker man inte avgöra det genom att endast se till varje enskild handling och dess konsekvenser. Det är denna inställning som får konsekvensetikerna (tillsammans med sinnelagsetikerna) att tro att ”målet helgar medlen”. Detta är, enligt objektivismen, emellertid helt omöjligt; målet kan *inte* helga medlen.

Problemet med konsekvensetiken är mycket djupare. Konsekvensetiken är faktiskt ett uttryck för det så kallade induktionsproblemet tillämpat på etiken.

Konsekvensetikerna tror inte på några absoluta moralprinciper. De går antingen på varje enskild handling och dess konsekvenser (t ex handlingsutilitarism) eller också går de efter en typ av handlingar och dess generella konsekvenser (t ex regelutilitarism) som har sina undantag.

Det beror på att de inte tror att induktion kan generera några nödvändiga slutsatser. Det beror på att de tror att induktion handlar om enumeration. Det är utan tvekan sant att induktion genom enumeration inte fungerar och aldrig kan generera några giltiga slutsatser alldeles oavsett hur många observationer man gör.

Om man inte vet *varför* en policy *måste* fungera (eller inte), då kan man inte motivera några absoluta regler eller principer inom moralen. *Detta* är den epistemologiska förklaringen till att folk tror att man bör vara ärlig, förutom ”då och då”, när man kan ”komma undan med det”.

Objektivismen säger att man endast kan avgöra om en handling är rätt eller fel genom att relatera den till en rationell moralprincip. Om en handling strider mot en moralprincip då är den fel. Det behövs inga ”nyttokalkyler”. Och när vi talar om moralprinciper då talar vi inte om några ”tumregler”. Vi talar om en *induktiv generalisering* som, liksom alla andra riktiga generaliseringar och principer, är *kontextuellt absoluta*.

Vi inducerar inte genom enumeration; man kan inte inducera någonting genom enumeration. Vad gör vi istället? Leonard Peikoff förklarar:

[Y]ou first abstract the essence of a series of concretes. Then you identify, by an appropriate use of logic, the necessary implications or result of this essence. You thereby reach a fundamental generalization, a principle, which subsumes and enables you to deal with an unlimited number of instances — past, present and future. The consequence, in this example, is an absolute prohibition against the con-man mentality — a prohibition based not on God, but on perception and thought (The Voice of Reason, s 341)

Så för att inducera principer inom moralen, liksom i allmänhet, måste man identifiera den essentiella faktorn till *varför* en viss policy fungerar (eller inte fungerar) på grund av sakens natur. Sedan måste man integrera alla observationer med detta faktum. När man väl har identifierat denna essentiella faktor då behöver man inte göra hundratals eller tusentals observationer eller experiment, för att se att principen följer av nödvändighet.*

Låt mig konkretisera genom att citera mig själv: ”Vad är essensen av att vara orättvis? Det är att straffa de goda och belöna de onda. Med andra ord handlar det om att man straffar de rationella, ärliga och produktiva till förmån för de irrationella, oärliga och icke-produktiva. Det handlar alltså om att straffa de som främjar livet, och belöna de som förstör livet. Det finns i princip inga fördelar, bara nackdelar”. (Varför moralprinciper?)

Objektivismen är en unik filosofi. Den låter sig därför sällan kategoriseras under några konventionella beteckningar. Objektivismen står inte för en pliktetik, konsekvensetik eller sinnelagsetik. Objektivismen står för sig själv.

* = Vad gör en induktiv generalisering nödvändig? Två saker. Dels den samlade kunskapen och dels direkt observation. När du ska begreppsliggöra en observation, det vill säga generalisera, då måste du antingen förneka precis allt du vet eller också måste du förneka vad du ser. Vad du än gör, resulterar det i en motsägelse. Därför följer generaliseringen av nödvändighet. Se The Logical Leap av David Harriman för detaljer.