Rättvisa är något som många håller kärt. Jag vill därför inleda en diskussion om rättvisa med ett exempel:

Anta att du studerar vid Lunds universitet. Du ska skriva en uppsats. Du läser litteratur och gör noggranna anteckningar. Du spenderar veckor åt att skriva och redigera din uppsats. Efter veckor av hårt arbete är du nu äntligen färdig. Nu får du också uppsatsen som du ska opponera på.

Du ser ord, meningar och stycken, men inget som logiskt förenar dem. Språket är en katastrof. Referenserna är inte klart och tydligt utskrivna. Vilken ärlig bedömare som helst ser att detta är en usel uppsats. Det är nu du upptäcker att studenten har plagierat. Så studenten kommer i bästa fall kommer att bli underkänd och få en varning. I värsta kommer hon att bli avstängd.

Men ett par dagar efter opponeringen får du till din stora förvåning istället reda på att uppsatsen har blivit godkänd. Professorn som håller i kursen förklarar att man måste vara ”snäll” och ”tolerant”. Därmed gör man det till en implicit policy vid Lunds universitet att belöna elever som fuskar. Professorerna har nu bestämt sig för att hålla detta ”internt”. Dvs hemligt.

Men det blir bättre. Och med det menar jag, så klart, värre. Orsaken till att man måste vara ”snäll” och ”tolerant”, och varför man måste hålla allt detta hemligt, är för att studenten kommer från ett annat land. Många utländska studenter, förklarar man, har aldrig skrivit en uppsats förut. Och i deras hemländer ser man inte heller ned på plagiering lika mycket som man gör här i väst. Därför måste man vara tolerant.

Allt detta är så klart bara eufemismer för att se mellan fingrarna; vägra att fälla ett rationellt omdöme, vägra att erkänna verklighetens fakta, vägra att se sanningen, vägra att utöva rättvisa, vägra att vara objektiv. (I samma andetag implicerar man också att om du hade gjort samma sak, då hade man inte haft någon tolerans eller överseende. Utan krusiduller hade man bara stängt av dig. Man implicerar alltså att man har olika måttstockar för olika elever.)

Jag har ingen aning om det är sant att man i vissa länder inte har några problem med plagiering, men i detta fall spelar det ingen roll. Det har nämligen hållits ett seminarium där man gjorde det glasklart vad som räknas som plagiering och att man inte tolererar plagiering. Man har även fått chansen att ställa frågor, få hjälp med att skriva sin uppsats och hur man hänvisar till källor.

Vad är det för idé som ligger bakom denna ”tolerans”? Multikulturalismen. Det vill säga idén att alla kulturer är lika mycket värda och, som en implikation, att alla sätt att studera är lika legitima, och att ingen elev, därför, ska straffas när de fuskar. Vad kommer multikulturalismen göra för eleverna? Man är inte snäll när man godkänner studenter som fuskar. Man gör dem bara en björntjänst. Man låter inkompetenta komma undan med examens de inte förtjänar, som inte representerar någon faktisk kompetens och som därför varken kommer att vara till någon glädje för dem själva eller för någon annan som har med dem att göra.

Vad gör multikulturalismen med utbildningen? Värdet av utbildningen devalveras om vem som helst blir godkänd, hur usla uppsatser de än skriver (eller kopierar). Man sänder ut en klar och tydlig signal, nämligen att det är acceptabelt att fuska så länge man kommer från vissa länder. Så uppenbarligen bryr sig universitetet varken om rättvisa eller om ärlighet; de kan inte bry sig så länge de låter ”kulturella” överväganden avgöra hur man ska behandla sina elever. Vad kommer detta att uppmuntra till i framtiden? Vad kommer många elever, som har jobbat och slitit hårt, få för intryck?

Låt oss nu ta ett steg tillbaka. Jag började denna utläggning med att uppmana er att anta allt detta, som om allt vore påhittat bara för att väcka ert intresse. Men vad skulle ni säga om precis allt jag har berättat hände i verkligheten? Om ni har en susning om vad rättvisa är, då skulle ni betrakta det som en skandal av sällsynta proportioner. Genom sitt agerande gör dessa professorer det till en implicit policy vid Lunds universitet att inte bara tolerera plagiering utan att dessutom belöna elever som fuskar.

Jag har inte själv bevittnat allt detta, men jag har en mycket trovärdig förstahandskälla. Jag har uppmanat honom att anmäla eleven till disciplinnämnden. Och jag skriver detta, inte bara för att uppmärksamma allmänheten om vad det är som händer vid Lunds universitet, utan också för att jag vill uppmana alla elever som har bevittnat något liknande att anmäla det till disciplinnämnden.

Låt inte fuskarna vid Lunds universitet komma undan med det, och det inkluderar professorerna!