Genusmetoden

Jag har tidigare skrivit om reduktion. Jag har förklarat vad det är och varför det är viktigt. Inte desto mindre kan en påminnelse vara på sin plats:

Reduktion är processen att identifiera vilka propositioner en slutsats förutsätter och vilka observationer propositionerna förutsätter. Reduktion är på sätt och vis också en form av integration. Att reducera är inte bara att identifiera vad vi måste veta. Att reducera handlar även om att identifiera i vilken ordning vi lär oss. Så att reducera är att koppla samman, att integrera, vår kunskap i den hierarkiska kedjan, dvs i dess rätta ordning, tillbaka till den varseblivbara verkligheten.

Idag tänkte jag prata om en metod för att göra det, nämligen genusmetoden. Tanken bakom genusmetoden är enkel. Den bygger på insikten att vi bildar alla våra begrepp i en kontext.

Ta begreppet ”stol”. Du kan inte bilda begreppet ”stol” om det inte vore för att du kunde se likheter och skillnader mellan stolar och andra saker som t ex bord, sängar och bokhyllor.

Vi bevarar vår begreppsliga kunskap enligt deras genus, det vill säga den vidare kategori som de tillhör. Det är därför, när du får frågan ”Ge mig exempel på olika djur?” som du utan problem kommer på hur många exempel som helst: katt, hund, fågel, fisk, etc.

Djur är den vidare kategorin här och det är under detta genus som du har bevarat all din begreppsliga kunskap om djur. Så genom att ta fram dessa exempel på djur upptäcker du också kontexten som gjorde det möjligt för dig att bilda begrepp som hund, katt, kanin, höna, etc.

Givet detta, hur kan vi då tillämpa genusmetoden för att reducera? Låt mig ta ett abstrakt begrepp som ”staten”. Vi börjar med en definition. ”Staten” är enligt en definition ur Webster-Mirriam: ”the organization, machinery, or agency through which a political unit exercises authority and performs functions and which is usually classified according to the distribution of power within it”.

Den vidare kategorin här, dvs begreppets genus, är organisation; staten är en särskild organisation. Bara genom att veta att det är en organisation vet jag vad det är för kontext som hjälper mig att bilda begreppet.

Vad finns det för typer av organisationer? Det finns företag, föreningar, äktenskap, kyrkor, partier, etc. Det finns också regeringar, parlament, myndigheter, poliser, domstolar, militär, etc. Vad finns det för likheter? Vad finns det för skillnader? Vad har de gemensamt?

Vad är t ex skillnaden mellan ett företag som McDonalds och en statlig myndighet som Skatteverket? ”Tja, McDonalds tvingar mig inte att handla där. Men jag är tvungen att betala skatt, vare jag vill eller inte. McDonalds utövar inte tvång, det gör däremot Skatteverket.” Vad är t ex gemensamt för institutioner som polisen och domstolarna? ”Tja, polisen jagar de som bryter mot lagen och domstolen dömer de som bryter mot lagen. Båda två är lagens förlängda arm.” Det är sådana fakta som ger upphov till begreppet ”stat”.

Genusmetoden hjälper oss att etablera den kontexten av fakta som ger upphov till begreppet, genom att etablera begreppets genus.

Nu är saken den att även principer bildas i en kontext av fakta. Så även när det kommer till principer kan vi använda oss av genusmetoden.

Låt oss ta principen ”Människan överlever genom att producera”. Vad är den vidare principen? Är det bara människor som har en särskild överlevnadsmetod? Nej. Alla levande varelser har en särskild överlevnadsmetod. Detta är också principens genus.

Vi behöver bara genom att tänka på den vidare kategorin påminna oss om alla andra djur vi känner till: fiskar, insekter, fåglar, hundar, etc. Sedan kan vi observera hur vi går tillväga för att överleva och jämför det med hur de går tillväga för att överlever.

Vi kommer att se likheter och skillnader. Exempel: Fåglar äter vad de hittar på marken eller jagar byten. Människor bygger vapen, fällor, kläder, föder upp djur, odlar upp jorden, hugger ned träd med yxor, slipar knivar, gör eld, grillar kött, röker fisken, etc.

Vad är gemensamt för hur människor gör? Vad är gemensamt för hur andra djur, som fåglar, gör? Vi producerar i huvudsak allt vi behöver för att överleva, medan djur, som fåglar, i huvudsak bara konsumerar allt som de behöver för att överleva.

Genom att etablera den vidare principen kan vi snabbt påminna oss om kontexten av fakta som gjorde det möjligt för oss att (induktivt) bilda principen ”Människan överlever genom att producera”. Det är genom att känna till genus som vi snabbare vet vad det är vi ska leta efter. Därmed kan vi snabba upp hela reduktionsprocessen. Detta är värdet av genusmetoden.

6 reaktioner på ”Genusmetoden

  1. En sak jag funderat över idag på morgonen är om man kan reducera begreppet ”samhälle” på samma sätt som du reducerar begreppet ”stat” här.

    ”Samhälle” och ”stat” är inte samma sak. En stat är en specifik institution. I ett samhälle finns det fler institutioner än bara staten. (Det finns försäkringsbolag och brandkårer, det finns skolor och universitet, det finns sjukhus och vårdcentraler – listan kan utökas i det oändliga.) Men att säga att samhället för den skull är en institution vore att begå ett kompositionsfelslut.

    En enkel definition skulle vara ”ett antal människor som lever tillsammans”. (Man kan också gå på etymologin och notera att ordet ”samhälle” hänger ihop med ”hålla samman”. Men det gör också ”sammanhållning”, och ”sammanhållning” är ett annat begrepp än ”samhälle”. Det behövs iofs sammanhållning i ett samhälle, men begreppen är inte synonyma.) Men frågan är om detta är en tillräckligt precis definition. Och vad är genus här? ”Ett antal människor”? (Vilket skulle göra ”som lever tillsammans” till differentia.)

    Några tankar om detta?

  2. PS. Kanske min enkla definition är den korrekta. Men då skiljer man ju ut ”människor som lever tillsammans” från ”människor som inte lever tillsammans”. Och i någon bemärkelse lever vi ju alla tillsammans.

  3. Jag slog lite i några engelska ordböcker för att finna inspiration. Jag fann följande: ”Society”: ”the community of people living in a particular country or region and having shared customs, laws, and organizations”; ”A group of humans broadly distinguished from other groups by mutual interests, participation in characteristic relationships, shared institutions, and a common culture”. ”Community” definieras som: ”a group of people living together in one place”; ”a social group of any size whose members reside in a specific locality, share government, and often have a common cultural and historical heritage”.

    Så baserat på dessa definitioner säger jag att genus är ”grupp av människor” och differentia är ”som lever tillsammans förenade under gemensamma värden, lagar och institutioner”.

    Så för att bilda detta abstrakta begrepp behöver vi en uppfattning om vad det innebär att ha (gemensamma) värden, lagar och institutioner. Vi behöver även jämföra dessa grupper (qua samhällen) med andra typer grupper (t ex grupper av människor _inom_ ett samhälle förenade under andra premisser) såväl som alla människor som inte är med i vårt eller något annat samhälle överhuvudtaget. T ex frivilliga ensamvargar, bannlysta, nomadstammar, eller vilket förmodligen var mycket vanligare för länge sedan, nämligen familjer som bor helt åtskilda från alla andra människor.

    Jag ser alltså inget fel i dina definitioner, varken i termer av genus eller differentia. Det beror helt enkelt på hur petig du vill vara. Var så petig som du måste vara för att lättast hitta det flöde av exempel som du behöver.

  4. Ska jag vara petig, får jag väl säga att en nomadstam också är ett samhälle. Men det är nog viktigare att notera att begreppet ”samhälle” kan referera till grupper av vitt skilda storlek. Vi talar ibland om ”närsamhälle”. Men också ett folk som bor i samma land är ett samhälle. Hela mänskligheten är ett samhälle (här använder vi termen ”världssamfund” i stället för ”världssamhälle”). Men det här är då en fråga om att ”utelämna de specifika måtten”.

  5. […] Låt mig sammanfatta vad jag har gjort: Vi började, som vanligt, med en definition. ”Sense of life” definierade jag som ”en generell känsla för livet eller existensen”. Så vad måste jag veta för att bilda detta begrepp? Jag måste dels veta att känslor är orsakade. Jag måste sedan veta vad som är objektet för just denna känsla för att bilda begreppet. Jag bildar alltså begreppet för denna känsla på samma sätt som jag bildar begreppet för alla andra känslor: genom att identifiera vad jag känner inför olika saker. Vad ger mig skäl att definiera denna känsla som en generell känsla för livet eller existensen? Det är att jag reagerar så här när jag, i någon mening, tar del av en syn på livet eller existensen som sådan. Hur vet jag att det jag reagerar på är en syn på existensen som sådan? Det är för att jag får denna känsla när jag exponeras av konst och jag vet att konst är en konkretisering av konstnärens syn på världen, existensen som sådan, dvs metafysik. (Vad är, förresten, den primära reduktionsmetoden jag använde mig av här? Den som har varit uppmärksam kan säkert se att det är genusmetoden.) […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.