Den 19 januari 2010 läste jag en fascinerande artikel i Dagens Nyheter. Det avslöjades att IPCC baserade sina påståenden om att Himalayas glaciärer kan vara borta år 2035 var baserade på en rapport från miljöorganisationen Världsnaturfonden som i sin tur hämtade dem från en artikel i New Scientist, vars författare fick det från en intervju från en vetenskapsman som i sin tur bara ägnade sig åt att spekulera.

DN:

Upprinnelsen till de felaktiga uppgifterna kom redan 1999 då den indiske forskaren Syed Hasnain intervjuades av reportern Fred Pearce för den populärvetenskapliga tidskriften New Scientist. Pearce hade då läst om Hasnains arbete med att undersöka issmältningen i Himalaya i en indisk tidskrift.

Vid intervjun berättade Hasnain att han höll på att ta fram en rapport som verkade visa att glaciärerna i Himalayamassivet skulle komma ha smält år 2035 på grund av den globala uppvärmningen. Detta skrev Pearce i New Scientist men påpekade också att rapporten ännu inte var publicerad och därför heller inte kontrollerad av oberoende forskare.

När Hasnain väl publicerade sina uppgifter fanns inte årtalet 2035 med och Hasnain skrev också att endast en del av glaciärerna skulle riskera att smälta.

2005 upptäcktes dock Pearces artikel i New Scientist av Världsnaturfonden som citerade den i egen rapport om tillståndet hos glaciärerna i Himalayaområdet.

Jag tvivlar på att detta är första gången Världsnaturfonden okritiskt tar till sig sådan här dålig vetenskap för att backa upp sin skrämselpropaganda. Vem vet hur mycket skräpvetenskap som ligger till grund för deras olika kampanjer?

I slutändan spelar det dock ingen roll. Detta är bara det senaste exemplet på hur miljörörelsen använder påstådd vetenskap som en rationalisering. Miljörörelsens aktivism vilar inte på vetenskap. Studera t ex deras ovetenskapliga kampanj mot DDT, kärnkraft, genteknik och klor.

DN fortsätter: ”Trots att Världsnaturfondens rapport var ett inlägg i den pågående debatten om uppvärmningen och inte ett akademiskt arbete kom den att användas som källa när IPCC:s forskare skrev sin egen rapport om tillståndet i Himalaya.”

Ingen ”peer-review”, ingen kritisk granskning av alla dessa påstådda tusentals forskare från hela världen. Nej, Världsnaturfondens rapport och dess slutsatser accepterades, uppenbarligen, helt okritiskt.

Med sådana här uppgifter behöver vi inte ens Climategate för att veta hur dålig vetenskapen från IPCC och deras hantlangare vid University of East Anglia är. Hur många fler grundlösa påståenden har accepterats helt okritiskt av IPCC?

IPCC är ingen vetenskaplig institution. Dess syfte är inte att ta reda på sanningen om klimatet. Nej, dess syfte är att bevisa en på förhand bestämd slutsats, nämligen att människan är orsaken till (förödande) klimatförändringar. Det är inte så vetenskap fungerar, det är så religiös dogma fungerar. Det är därför ingen slump att vetenskapen och vetenskapsmännen blir därefter, nämligen politiserad och således värdelös.

En del vill säkert avfärda detta som en isolerad engångsföreteelse, precis som de bara avfärdade Climategate som en isolerad engångsföreteelser. Men igår, den 30 januari, skriver brittiska Telegraph om hur fler uppgifter om smältande isar står på lös grund.

Både tidningsartikeln och geografiavhandlingen var baserade på mycket svaga anekdotiska bevis:

In its most recent report, it stated that observed reductions in mountain ice in the Andes, Alps and Africa was being caused by global warming, citing two papers as the source of the information.

However, it can be revealed that one of the sources quoted was a feature article published in a popular magazine for climbers which was based on anecdotal evidence from mountaineers about the changes they were witnessing on the mountainsides around them.

The other was a dissertation written by a geography student, studying for the equivalent of a master’s degree, at the University of Berne in Switzerland that quoted interviews with mountain guides in the Alps.

The revelations, uncovered by The Sunday Telegraph, have raised fresh questions about the quality of the information contained in the report, which was published in 2007.

Och inga av källorna granskades kritiskt: ”[N]either the dissertation or the magazine article cited as sources for this information were ever subject to the rigorous scientific review process that research published in scientific journals must undergo.”

Tydligen har IPCC även använt sig av 16 rapporter från Världsnaturfonden, varav ingen genomgick någon peer-review:

The IPCC has faced growing criticism over the sources it used in its last report after it emerged the panel had used unsubstantiated figures on glacial melting in the Himalayas that were contained within a World Wildlife Fund (WWF) report.

It can be revealed that the IPCC report made use of 16 non-peer reviewed WWF reports.

Så mycket för att detta var en isolerad engångsföreteelse.