Göran Greider är en helt vanlig ignorant socialist. Som alla andra socialister måste han, i synnerhet nu för tiden, försöka grabba tag i alla möjliga halmstrån för att få sin socialism att framstå som minsta lilla plausibel. I sin senaste Metrokolumn beklagar sig, med rätta, Greider över de stigande matpriserna. Han är förstås ute efter att fördöma kapitalismen, men det kanske mest bisarra med Greiders redogörelse är att han själv hela tiden snubblar över det riktiga svaret på varför matpriserna stiger: statliga interventioner i ekonomin.

Ta hans redogörelse av de negativa effekterna av de stigande matpriserna:

I land efter land kravaller. Risupplopp på Haiti och tortillakravaller i Mexiko när majsen blir allt dyrare. För inte så länge sen var Haiti nästan självförsörjande på ris och hade höga importtullar mot omvärlden för att inhemska småbönder skulle klara sig; sedan tvingade Världsbanken bort dem och de blev beroende av utlandet, främst billigt ris från USA som fått statliga subventioner. När sedan priset stiger slutar det i de fattigas upplopp. Kravellerna i Mexiko orsakades av att amerikanska staten subventionerar majsproduktion som går till etanol i USA, men därmed stiger priset på majs och de fattiga drabbas. (Min kursivering.)

Greider säger att det finns tre vanliga förklaringar till de stigande matpriserna, nämligen ”att alltmer åkermark används för att hålla igång bilismen i världen, en annan förklaring är att allt fler människor i utvecklingsländerna som fått bättre ekonomi vill äta mer kött ­ och för att få fram kött krävs det att det odlas foder”. Att alltmer åkermark används för att ”hålla igång bilismen” är ju helt och hållet verket av statliga subventioner. Greider vet ju om detta och vill därför inte lägga någon större tyngd på detta. Så i sitt mycket desperata försök att kritisera kapitalismen erbjuder han en tredje förklaring:

Men en tredje förklaring nämns inte lika ofta: det faktum att det på allvar har börjat spekuleras i livsmedel. De som har pengar satsar på råvaror från jordbruket på börserna och de vet att fattiga länder, där mycket inhemsk produktion tvingats lägga ner på grund av statssubventionerade livsmedel från USA och EU, är beredda att betala. Och då stiger priserna. (Min kursivering.)

Även här snubblar Greider. Det kapitalismen och spekulanterna som Greider vill fördöma: ”Spekulationsekonomin som nu skjutit fart kring matpriserna är inte bara extra vedervärdig ­ den kostar också människoliv”. Men enligt Greiders egen redogörelse är det ju framför allt jordbrukssocialismen i USA och EU som är den primära orsaken till att spekulanterna tror på stigande matpriser i framtiden. Så den riktiga slutsatsen är att det är jordbrukssocialismen som kostar människoliv, inte den så kallade ”spekulationsekonomin”.

Vad vill förresten Greider göra istället? Förbjuda jordbrukarna från att ta ut högre priser i framtiden? Vill han kanske införa priskontroller? Vill han kanske förbjuda bönderna från att ta betalt överhuvudtaget? ”Mat är inte vilken vara som helst”, säger ju alltid socialisterna. Vill han med andra ord förslava bönderna? Vi får inga klara svar här. Men glöm inte att vi faktiskt talar om en socialist här. Vill han kanske avskaffa jordbrukssocialismen inom USA och EU? Jag vet inte, men det verkar inte särskilt troligt. Å andra sidan brukar inte socialister vara särskilt konsekventa av sig.

Nöjer han sig kanske med att förbjuda spekulanter från att spekulera? Detta trots att spekulanter faktiskt gör oss alla en stor nytta genom att effektivt allokera resurser? Det är återigen oklart, men vi kan ju bara gissa. Vad skulle hända om vi förbjöd spekulanter från att spekulera i stigande matpriser? Jo, bristen på mat hade troligtvis bara blivit större i framtiden och svälten hade såldeles bara blivit värre. Med stigande priser finns det ett större incitament för att hushålla med maten bättre och för att producera mera mat i framtiden. För att tänka så långt duger inte avdankade socialister på Metro. Nej, för att tänka så långt krävs det uppenbarligen en spekulant på marknaden.