Så sant som det var sagt

Israel bygger tydligen nya bosättningar i Jerusalem. USA, med flera, protesterar, som vanligt, mot detta. Varför? Därför att detta gör, så klart, många av Israels värsta fiender upprörda och det är ju ingen bra sak om man samtidigt vill tvinga Israel att förhandla med sina fiender om hur de ska fortsätta sitt eget långsamma diplomatiska självmord. Om pragmatikerna inte förstod att det var mer än en otroligt fruktlös idé att försöka frambringa fred i regionen genom att belöna terroristerna för deras brott – genom att i utbyte mot ingenting ge bort Gaza till Hamas – så borde de veta det vid det här laget. Men det gör de inte.

I en mer rationell värld hade ingen brytt sig om vad Israels – och västvärldens – fiender tycker om Israels bosättningspolitik. Men nu lever vi inte i en helt rationell värld, varför den här sortens irrationella, evasiva och omoraliska kommentarer ibland uppstår och upprepar sig om och om igen. Irrationella pragmatiker och andra otroligt fega människor, som vägrar ta ställning i en så glasklar konflikt som denna, kan inte låta bli att fördöma Israel för detta. De kan inte låta bli att kräva mer diplomati. Mer förhandlingar. Mer eftergifter. Mer av det som aldrig har fungerat och aldrig kommer att fungera.

Ben Shapiro gör ett, i detta sammanhang, mycket bra jobb på att försvara Israels bosättningar. Han svarar med en lika sällsynt som klarsynt moralisk bedömning av situationen:

The world should be far less concerned about Israel’s settlement policy than about the terroristic, fascistic nature of Israel’s enemies. Supporters of the so-called two-state solution — in reality, a piecemeal attempt to dismantle the state of Israel by making its borders indefensible — assume a moral equivalence between Israel and her enemies. They argue against Israeli settlements as if Israel were America and its Arab neighbors Canada, as if the Arab-Israeli conflict were a simple border dispute. In reality, Israel shares Western values; its enemies share values with the mullahs. The Arab-Israeli conflict is a conflict between two contrasting worldviews: freedom and fascism.

Viewed in its starkest terms, the Arab-Israeli conflict may be accurately described as a war between darkness and light. Those who argue against Israeli settlements — outposts of light in a dark territory — argue for the continued victory of night. They argue for the dominance of the same terroristic population that elected Hamas. They argue for the appeasement of populations and leaderships who value murder at the expense of those who value life.

Det är inte varje dag man hör den här graden av moralisk säkerhet och absolutism. Det är verkligen uppmuntrande att höra. Jag har bara en sak att tillägga: Amen!

Israel har all rätt i världen att bygga nya bosättningar. Att Israels territorium blir större är i princip inget annat än att den västerländska civilisationen sprider sig. Det är en spridning av en större respekt för liv, förnuft, vetenskap och teknologi. Det medför att man sprider frihet och principen om individens rättigheter. Detta är uteslutande något gott och önskvärt. Israels och västvärldens miltianta och blodtörstiga fiender – massmördande, islamiska, totalitära terrorister – har inga rättigheter alls. De har inte rätt i sin sak, de har inte rätt i sina handlingar, de har inte rätt till någon stat eller land eller ens sina liv. De gav upp alla sina rättigheter, när de för länge sedan valde att starta och föra krig mot Israel.

Jag är visserligen ingen regelbunden läsare av Shapiros kolumner, men faktum är att Shapiros senaste kolumn är så svartvit och kompromisslös att jag inte kan låta bli att misstänka att han åtminstone ganska nyligen måste ha stött på Ayn Rands idéer. Vad sägs om denna beskrivning?

Israel is a single candle in a pitch-black room. Its rays are the settlements. As the candle burns more brightly, so too does its rays. The free world’s true interest lies not in a truce between the darkness and the candle — such a standoff means merely that the oxygen will eventually run out, extinguishing the flame — but in providing energy for the candle, allowing it to continue shining forth. That means recognizing the right of liberty to overtake tyranny. It means acknowledging that the supposed right to self-determination must take a back seat to civilized behavior. It means supporting the right of free peoples to spread freedom.

Så sant som det var sagt. Mer än så behöver inte sägas.

En reaktion på ”Så sant som det var sagt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.