Nya nätnattväktare. Först ut: ”Immanuel Kant och den mänskliga ondskan”. Den handlar om Kants version av den kristna arvsyndsläran. Den visar att det Kant ville rädda var en hatets moral. Sedan har vi en liten metaetisk redogörelse under titeln ”Kort om värden och värderingar”. Den påminde om en viktig distinktion på en punkt där jag själv ofta blir förvirrad. Så tack för den påminnelsen!
ARI på Youtube. För de som har missat det så har ARI lagt upp en massa videos från olika Q&A-sessions och liknande på Youtube. Det finns olika teman. Just nu finns det ”bara” videos om immigrationsfrågan och om konflikten mellan tro och förnuft.
Ny ARI-föreläsning. Keith Lockitch från ARI bjuder i sin föreläsning, ”Darwin and the Discovery of Evolution”, på en otroligt informativ och spännande föreläsning om hur Charles Darwins upptäckte och bevisade evolutionen. Med tanke på hur många som bara vill avfärda evolutionen som bara en ”teori”, ungefär som en hypotes bland många andra, utan ytterligare vetenskapliga bevis som grund, är det bra att veta hur mycket som faktiskt låg bakom denna ”teori” redan på 1800-talet. (Sedan dess har ju bevisen för evolutionen bara blivit fler.)
Björn Ulvaeus försvarar skivbolagen. Björn Ulvaeus från ABBA, dvs han som ser ut som Benny, är mycket intressant ur flera avseenden. Bland annat pga hans intellektuella kamp mot religionens inflytande över samhället. Nyligen skrev han en debattartikel om vikten av att värna om äganderätten. (Tack för tipset Per Nilsson.) Björn menar att det svenska musikundret står på spel när producenterna och låtskrivarna, de som ligger bakom artisterna, inte får så mycket betalt som de borde.
Rationella argument för fri invandring. Yaron Brook hade en debatt med Carl Braun om invandringsfrågan för ett tag sedan. Nu kan ni lyssna på den här i sin helhet. (Under Youtube-filmklippen.) Men när vi väl är inne på frågan kan jag även rekommendera Craig Biddles artikel ”Immigration and Individual Rights” från det nya numret av The Objective Standard.
The Myth of the ”Peace-Loving Muslims”. Walter Williams argumenterar för att det i slutändan är fullständigt irrelevant om den absoluta merparten av alla muslimer i Mellanöstern är ”fredälskande”. Det har nämligen ändå ingen som helst betydelse för hur vi ska föra kriget mot totalitär islam. Problemet är att dessa fredsälskande ändå låter skurkarna få handla och tala i deras namn, genom deras passivitet.
Förnuftets kalla och oresonliga röst 
Artikeln “Kort om värden och värderingar”
Den subjektiva värdeteorin av Carl Menger (1871) ska jämföras med den objektiva värdeteorin av den klassiska skolan. Den objektiva värdeteorin går ut på att värdet enbart finns i objektet. Objektets objektiva värde (inre värde) ansågs vanligtvis vara objektets produktionskostnad.
Detta ledde till antagandet att det är möjligt att rent matematiskt sätta ett värde på objektet. Om exempelvis produktionskostnaden för ett objekt är 100 kr är det objektiva värdet 100 kr. Det objektiva värdet är i sin tur grunden till hur marknadspriserna sätts på objekten. Marknadspriserna sätts i förhållande till objektens produktionskostnad.
Men den objektiva värdeteorin kan inte förklara all prissättning på marknaden. Exempelvis ett konstverk som kostat 10 kr att producera kan säljas för 10 miljoner kr. Aktier som inte har någon produktionskostnad har ett marknadsvärde osv.
Den subjektiva värdeteorin går ut på att det är subjektet (människan) som värderar objektet. Mänsklig värdering av objekt är subjektivt och kan förändras över tiden. Mänsklig handling, värdering och val är inte matematiskt mätbara faktorer. Detta innebär att nationalekonomin är en verbal vetenskap och ingen matematisk vetenskap.
När marknadspriserna sätts på objekten, är det människors subjektiva värdering av objekten i relation till människors subjektiva värdering av pengarna, som sätter priserna. Ökar penningmängden i förhållande till antalet konsumtionsvaror, värderar människor pengarna till ett lägre värde jämfört med värderingen av konsumtionsvarorna. Pengarnas köpkraft sjunker och priserna på konsumtionsvarorna stiger.
Den subjektiva värdeteorin innebär inte att verkligheten är subjektiv utan om att mänsklig handling är något som inte är matematiskt mätbart. Det är exempelvis en objektiv utsaga att individ X just nu föredrar vara A framför vara B. Det går att få fram objektiva ekonomiska lagar som är oberoende av tid och plats.
Människorna kan enbart värdera objektet om människorna vet att objektet existerar. Exempelvis en oljekälla som ingen vet om kan inte ha ett värde för människorna. När oljekällan hittas kan människorna subjektivt värdera oljan. Den subjektiva värderingen av oljan kommer ständigt att förändras när nya fakta kommer fram.
Objekt har även ett inre värde enligt praxeologin (Ludwig von Mises kunskapsteori). Människor handlar för att uppnå sina högst värderade mål. För att människan ska kunna uppnå sina mål måste människan ha tillgång till medel. Medel är knappa resurser och människan måste ekonomisera. Medlen värderas utifrån hur väl de kan uppnå människans mål.
Objekt kan vara medel för att människor ska kunna uppnå mål. Därför måste objekt som är medel ha ett inre värde enligt praxeologin. Om en människas mål är att producera stål har en masugn ett inre värde för människan medan en mobiltelefon inte har något inre värde för att uppnå målet att producera stål.
Om exempelvis en människa är hungig kan människans högst värderade mål just nu vara att äta något. Om människan enbart har tillgång till två medel (10 kilo potatis och en tårta) för att uppnå sitt mål, väljer människan det medel som är lämpligast att uppnå människans mål. Detta innebär att människan även värderar objektets inre värden. Människan gör en subjektiv värdering av de två medlen och väljer det medel som människan värderar högst.
Per-Olof Persson: Jag är inte vidare bevandrad i, eller intresserad av, värdeteorier. Däremot är jag intresserad av (och bevandrad i) nationalekonomi, och de nationalekonomiska katastrofer som finns i din kommentar förtjänar någon form av korrigering.
1. Pris sätts medelst utbud och efterfrågan. Att blanda in produktionsprisets relation till försäljningspris, hävda att aktier inte har någon produktionskostnad, etc. är bara fel. Även om just dessa argument framförts för länge sedan så är det meningslöst att ens använda dem då de så uppenbart är fel. (Produktionsprisresonemanget får jag närmast till ett cirkelresonemang, dessutom.)
2. Mänsklig handling, värdering och människors val går ofta att kvantifiera (mäta matematiskt). Åtminstone på aggregerad nivå, men ofta även på individnivå.
Jag undrar om P.O. Persson brydde sig om att följa länken till min uppsats om objektivism vs. ”österrikisk” värdeteori, där jag tar upp Mengers värdeteori lite i detalj. För jag förstår inte vad det är POP försöker polemisera mot här. Annars kan jag ju nämna (ifall det skulle vara obekant) att jag är en stor beundrare av Carl Menger, och att det jag kritiserar honom för är ett subtilt, men dock, misstag.