I en krönika på politikerbloggen förtydligar Niklas Wykman sitt budskap om ”nya” MUF. MUF är Sveriges största ungdomsförbund så för ”att behålla vår tätposition behöver vi ompröva några olika politiska positioner”, säger Wykman:

Ett av dessa är integrationspolitiken, där många partier har resignerat för den passiva socialdemokratiska modellen. Trots att det är den politiken som har lett till diskriminering av unga invandrare på arbetsmarknaden idag.

Vårt alternativ har fram tills nu inte varit fullt trovärdigt. Den fria marknaden förmår inte att självt lösa integrationsproblemen. Ett tydligt bevis på det är att så många arbetsansökningar med utländska namn på i bästa fall hamnar längst ner i högen, och i sämsta fall direkt i papperskorgen.

Här behövs det mer politik, bättre lagar och betydligt fler invandrare som söker sig till Sverige med motivet att jobba och göra landet bättre.

Vad var det jag sade? Nya MUF överger sina gamla liberala värderingar till förmån för etatism. Han menade alltså allvar när han sade att förespråkare av kapitalism och frihet var ”djävulens advokater”. Han menade alltså allvar när han sade att en i grunden pro-kapitalistisk politik inte är i ungdomarnas intresse.

Forskning visar dessutom att Wykmans ”bevis” inte är så värst mycket till bevis. Men även om det Wykman säger vore sant, skulle det ändå inte vara relevant i slutändan. För det enda Wykmans resonemang skulle bevisa om det nu var sant till att börja med, är att på en ofri arbetsmarknad som den svenska, där många människor är arbetslösa, blir det lättare för fördomsfulla människor att diskriminera bort invandrare. När det är många arbetslösa finns det många att välja bland varför det överhuvudtaget är lättare att diskriminera bort människor. Så tvärtemot vad Wykman inbillar sig skulle inte mer politik vara lösningen. Utan som vanligt är det mindre politik som är lösningen.

För övrigt måste det påpekas att folk faktiskt har rätt att vara irrationella och diskriminera bort folk på grund av deras fördomar. Vi diskriminerar människor varje dag i alla möjliga tänkbara sammanhang. Rätten att diskriminera begränsar sig inte till kärlekslivet eller till rationella människor. Alternativet är att staten tvingar människor att handla med folk mot deras vilja. Hur en liberal ska kunna motivera en sådan sak vet jag inte. Ingen vet det, Wykman inkluderad.

Vad är Wykmans rationalisering för att ”förnya” MUF och överge de pro-kapitalistiska tendenserna till förmån för etatism? ”Vi i Moderata Ungdomsförbundet har mer gemensamt med unga människor än med politiker och politiska system”. Det är att det är irrationellt att tro att andra ungdomar kan representera andra ungdomar, i politiska frågor, endast för att de delar samma ålder. Anledningen är just den att det finns inget som säger att ungdomar har samma idéer och värderingar. Men MUF måste ha tänkt på det varför Wykman i gårdagens DNdebatt-artikel skrev att MUF:s politiska perspektiv ska ”breddas” så att även de med etatistiska uppfattningar ska känna sig välkomna. Det är på denna väg som MUF ska bli större.

Det är sant att många ungdomar har mycket gemensamt i politiska termer. Inte i den meningen att de delar samma politiska åskådningar, utan i den meningen att ungdomar delar ungefär samma problem som alla andra; problem som har samma källa i samtliga fall: etatismen. Men detta är inte bara sant om unga utan även om gamla. Staten stoppar oss alla i vår strävan efter lycka genom olika former av tvång; skatter, bidrag, subventioner och regleringar.

För alla som söker liv och lycka, som vill förtjäna det av egen kraft, finns det inga intressekonflikter. Varken mellan ungdomar eller mellan ungdomar och andra grupper i samhället. Det enda sociala system som skyddar alla individers rätt att sträva efter liv och lycka är laissez-faire kapitalism. Men det är inte laissez-faire kapitalism som Wykman anser att MUF ska stå för. MUF har visserligen aldrig stått för det, men de har tidigare stått för en vision som är betydligt närmare den än det som lär komma efter ”omprövningarna”.

Nej, det MUF lär stå för om Wykman får som han vill är snarare en variant av dagens blandning mellan statlig kontroll över ekonomin och frihet. I en sådan blandekonomi råder det ständiga konflikter mellan människor just eftersom somliga ständigt gynnas på andras bekostnad. Hur kommer detta att främja friheten för någon av oss? Hur kan detta seriöst sägas ligga i någons intresse, vare sig de är ungdomar eller inte?

Det mest ironiska är att genom att argumentera för blandekonomin så argumenterar Niklas Wykman för en ordning som medför intressekonflikter inte bara mellan unga och gamla, utan även ungdomar emellan. Detta den oundvikliga konsekvensen av det Wykman säger. Är det så här man ska agera om man vill låtsas som att vara en företrädare för alla ungdomar?