Moderaterna och de borgerliga leder bland ungdomarna. Många tar detta som att det numera blåser friska ”högervindar” bland ungdomarna. De jämför med hur det var för bara några år sedan när det istället blåste ”vänstervindar”. Jag personligen ser inte detta som något att glädjas över.

Moderaterna har länge varit till höger om sina egna medlemmar (framför allt kommunalpolitikerna) och väljare. Så när de väl närmar sig mitten och därmed går mot vänstern, då är det istället ett tecken på att det fortfarande blåser ”vänstervindar” i Sverige, eller rättare sagt ”mittenvindar”, och att de borgerliga tar del av den i större utsträckning. Svenskarna har vad jag vet inte blivit ett dugg mer liberala (eller för den delen rationella) de senaste fyra åren.

Om min analys stämmer, då är det inte liberalismen som har vunnit mark, utan bara en ännu mer välfärdsétatistisk borgerlighet som har vunnit mark. Det är också möjligt att det vi ser är ett uttryck för att folk, arbetslösa ungdomar i synnerhet, är trötta på regeringen och är villiga att pröva på något ”nytt”. Men det behöver inte betyda att ungdomar helt plötsligt har blivit frälsta i övertygelsen om att det Sverige behöver är mindre skatt och bidrag.

Det vore genuint roligt om det blåste riktiga ”högervindar” i Sverige, men jag har inte sett skymten av dem. För hur ser det faktiskt ut en vanlig vardag i dagens Sverige? Politiker från höger och vänster föreslår det ena socialistiska förslaget efter det andra, regeringen är en ren katastrof ur alla tänkbara avseenden, men det tycks endast göra att fler och fler säger sig sympatisera med dem, samtidigt är det en ”vänstervecka” i Lund precis som om de övriga 51 veckorna inte räckte (och naturligtvis var det ingen som lade märke till att det var en vänstervecka, just eftersom alla veckor är vänsterveckor), ad infinitum…

Nej, först när jag ser folk i drivor läsa Atlas Shrugged och Capitalism: A Treatise on Economics eller The Capitalist Manifesto, på tåget, kan jag tänka mig att börja tala om en ”högervåg”… ;)