“Vänstern” och “högern”

Jag har länge argumenterat för att “vänster”/“höger” syftar till det fundamentala ideologiska alternativet mellan diktatur eller frihet eller étatism och kapitalism:

“Tittar vi oss omkring på olika politiska rörelser, ideologier och system, kommer vi att se att vad som är gemensamt för de flesta är att de förespråkar kollektivism, idén att kollektivet är den minsta enheten med verklighet och värde. Kollektivet är måttstocken för gott och ont. Det goda är det som främjar kollektivet och tvärtom. Naturligtvis ska den goda staten tjäna kollektivet. Individen bör därför leva och offra sig för kollektivet och ska därför kontrolleras för kollektivets bästa. Helt eller delvis. Individens kropp eller själ eller både och. Kollektivismen fordrar alltså statlig makt på bekostnad av individens frihet dvs étatism. Exempel på étatism är olika former av diktaturer som har präglat historien: absoluta monarkierna, oligarkier, teokratier, tyrannier.

“I västerlandet kom étatismen att fullständigt dominera fram tills åtminstone John Lockes dagar. Med Lockes samhällsfilosofi fick vi helt ny syn på statens roll: att tjäna individen. Enligt Lockes samhällsfilosofi är individens liv och lycka viktig och värdefull. Därför har hon rätt att sträva efter sitt eget liv och välbefinnande. Locke förespråkade alltså individualism, idén att individen är den minsta enheten med verklighet och värde. Så med Locke fick vi för första gången två diametralt motsatta ideologiska perspektiv på staten.

“Innan jag fortsätter vill jag bara poängtera att de ideologiska alternativen vi konfronterar är inducerade. De bygger på observationer av de ideologier och system som människor har funderat på eller erfarit sedan “Andra avhandlingen om styrelseskicket” publicerades 1689. Ska vi klassificera ideologier och system på en skala mellan två motpoler, då finns det, i verkligheten, bara ett alternativ: étatism vs. kapitalism eller frihet vs. diktatur.

“Vad vi får här är en skala som visar de två verkliga alternativen: étatism och laissez-faire kapitalism. I mitten placerar jag ideologier som förespråkar system som blandar étatism och kapitalism. Det vill säga system som delvis förslavar individen och delvis lämnar henne fri. Det vill säga blandekonomier.”

Debattören Henrik Unné menar dock att “vänster”/”höger”-skalan är ogiltig. Hans argument är, som jag förstår det, att “vänster” och “höger” från början syftade på hur två stora grupperingar var placerade i Franrikes nationalförsamling under franska revolutionen. De som råkade sitta till “vänster” stödde revolutionen och de till “höger” stödde monarkin. Men förutom detta fanns det inget väsenskilt mellan dem då båda var étatister. Den icke-väsentliga skillnaden var att de till “vänster” var egalitära étatister medan de till “höger” var anti-egalitära étatister.

Filosofen Greg Salmieri har överfört samma resonemang till nutida USA (och i förlängningen västvärlden). Enligt honom refererar “vänster” och “höger” till sociala grupper. Som grupper identifierar de sig själva i relation till sina meningsmotståndare. De som placerar sig till “vänster” gör det då de i ett eller flera avseenden skiljer sig åt från deras definierande motpol till “höger”.

Emellertid noterar Salmieri att grupperingarnas åsikter är över hela kartan och att det sällan finns ett tydligt mönster i deras positioner. Så om “vänster” och “höger” syftar på dessa grupper och vad de tycker och tänker, då framhäver detta hur “vänster” och “höger” inte syftar till ideologier utan till politiska stammar. (Salmieri medger att de som kallar sig “vänster” och “höger” hade kanske åsikter som bättre föll samman med en ideologisk vänster/höger-skala av det slag som jag har argumenterat för. Men i och med gruppernas synpunkter, av olika skäl, ändras hela tiden behöver det som var sant om “vänster” och “höger”, säg 1950, inte vara sant om det idag.)

Så vadå? Vad spelar det för roll hur man definierar “vänster”/”höger”-skalan? Filosofen Ayn Rand svarade på denna fråga vid flera tillfällen. Hon observerade att många, framför allt inom “vänstern”, länge har hävdat att alternativet vi står inför är kommunism eller fascism dvs en vänster- eller en högerdiktatur. Varför har de envisats med detta? Rand förklarar:

It is obvious what the fraudulent issue of fascism versus communism accomplishes: it sets up, as opposites, two variants of the same political system; it eliminates the possibility of considering capitalism; it switches the choice of “Freedom or dictatorship?” into “Which kind of dictatorship?”—thus establishing dictatorship as an inevitable fact and offering only a choice of rulers. The choice—according to the proponents of that fraud—is: a dictatorship of the rich (fascism) or a dictatorship of the poor (communism).

(“The Fascist New Frontier”, The Ayn Rand Column, s 89.)

Målet är alltså att utradera frihet eller kapitalism som ett tänkbart alternativ till diktatur eller étatism. De icke-extrema étatister som inte vill ha diktatur måste nöja sig med den blandekonomiska mitten. Jag vill inte att étatisterna kommer undan med deras försök att definiera bort kapitalismen som ett möjligt och genuint alternativ. Det är därför som jag vill slå ett slag för min ideologiska “vänster”/”höger”-skala.

Men samtidigt ligger det något i vad Henrik Unné och Greg Salmieri säger. Det går som exempel alldeles utmärkt att prata om den “religiösa” högern eller den “kollektivistiska” högern. Det går på så sätt att det är lätt att se vilka individer eller grupper man hänvisar till. Och det är lätt att se att vad som räknas som “högern” i Finland 2021 osannolikt skulle räknas till “högern” i Sverige 2021. Den svenska “högern” 2021 skulle, i sin tur, knappast räknas till “högern” i USA 1980 eller Frankrike 1789. Uppenbarligen har “vänstern” och “högern” olika innebörd från tid och plats. (Att det är svårare att se skillnader mellan “vänstern” över tid och plats är förresten ganska talande.)

Så vi har här två perspektiv på “vänster”/”höger”. Hur ska man få ihop det faktum att det finns ett fundamentalt ideologiskt alternativ inom politiken – frihet och diktatur eller kapitalism och étatism – samtidigt som etiketter som den “kollektivistiska” högern inte är meningslös?

Lösningen, som ligger rakt framför näsan, är insikten att vi pratar om olika saker. Men båda perspektiven är giltiga eftersom de pekar på saker i verkligheten – två politiska landskap, en ideologi och en “sociologisk”. Genom att klargöra vad vi pratar om kan vi undvika att prata förbi varandra. En möjlighet är att skilja på “vänster” och “höger” och “vänstern” och “högern”. “Vänster” och “höger” indikerar en plats eller riktning på en ideologisk skala medan “vänstern” och “högern” är etiketter för sociala grupper.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.