Timbros Blanche Jarn skriver om fondsocialismens återkomst:

Förra veckan släppte ESO en rapport där miljökonsulten Magnus Nilsson föreslår att skogsägare ska tvingas betala en ”naturvårdsavgift” när de säljer virke till sågverk, massafabriker och energianläggningar. Intäkterna ska gå till en fond som används för att kompensera för de intrång staten gör när den bildar naturreservat och biotopskyddsområden på någon annans mark. Äger du skog ska du alltså tvingas betala för att staten ska komma undan med att lägga vantarna på din mark.

Ja, detta är rent mardrömsmaterial.

Blanche Jarn ska ha särskilt beröm för är att hon explicit påpekar att äganderätten är en mänsklig rättighet. Det kan inte upprepas och understrykas tillräckligt många gånger.

Det finns nämligen de som envisas med att göra skillnad på mänskliga rättigheter och äganderätter. Men som Ayn Rand förklarar är det ologiskt (och omoraliskt) att göra en sådan distinktion:

There is no such dichotomy as “human rights” versus “property rights.” No human rights can exist without property rights. Since material goods are produced by the mind and effort of individual men, and are needed to sustain their lives, if the producer does not own the result of his effort, he does not own his life.

Denna distinktion sker aldrig av “misstag”: “To deny property rights means to turn men into property owned by the state. Whoever claims the ‘right’ to ‘redistribute’ the wealth produced by others is claiming the ‘right’ to treat human beings as chattel.”

Detta är vad socialism handlar om.

Och kom inte dragandes med “demokratisk socialism”. För den enskilde individen gör det ingen skillnad om hon förslavas av staten (eller “facket” eller “arbetarna” eller “samhället”) därför att en majoritet har bestämt det eller för att Jonas Sjöstedt har bestämt det. Att man röstar om saken gör inte socialismen mindre totalitär.

P.S. Jag kan inte låta bli att notera syftet med denna skogssocialism. Man vill kränka individens rättigheter—och i processen oundvikligen offra människors liv och välbefinnande—för att bilda “naturreservat” och “biotopskyddsområden”. Människors liv och rättigheter ska alltså offras för skog, svamp och myggor! Det är svårt för mig att komma på ett lägre motiv än så. Att ett sådant motiv ändå anses ge politiken legitimitet skrämmer mig nästan mer än själva skogssocialismen.