Samuel Arbesman i Boston Globe Ideas:
When people think of knowledge, they generally think of two sorts of facts: facts that don’t change, like the height of Mount Everest or the capital of the United States, and facts that fluctuate constantly, like the temperature or the stock market close.
But in between there is a third kind: facts that change slowly. These are facts which we tend to view as fixed, but which shift over the course of a lifetime. For example: What is Earth’s population? I remember learning 6 billion, and some of you might even have learned 5 billion. Well, it turns out it’s about 6.8 billion.
Or, imagine you are considering relocating to another city. Not recognizing the slow change in the economic fortunes of various metropolitan areas, you immediately dismiss certain cities. For example, Pittsburgh, a city in the core of the historic Rust Belt of the United States, was for a long time considered to be something of a city to avoid. But recently, its economic fortunes have changed, swapping steel mills for technology, with its job growth ranked sixth in the entire United States.
These slow-changing facts are what I term “mesofacts.” Mesofacts are the facts that change neither too quickly nor too slowly, that lie in this difficult-to-comprehend middle, or meso-, scale.
Vad är det för epistemologisk princip som man bryter mot här? Och vad är problemet med att man bryter mot den?
Jag vet inte vad du tänker på för kunskapsteoretisk princip, men jag hittar ett par rena faktafel:
Även höjden på Mount Everest ändrar sig, i varje fall om man ser till långa geologiska tidperioder.
Washington har inte alltid varit USA:s huvudstad och kan möjligen upphöra att vara det (t.ex. om USA förlorar kriget mot terrorismen och Kabul blir huvudstad). (Det sista förhoppningsvis ett skämt.)
Är det möjligen lagen om det uteslutna tredje du tänker på? Antingen är något ett faktum, eller också är det inte ett faktum, och något ”mellanting” finns inte.
OK, kontexten är: begreppsbildning.
Eller är din poäng att ”mesofakta” är ett ogiltigt och onödigt begrepp? ”Concepts are not to be multiplied beyond necessity […] nor are they to be integrated in disregard of necessity.”
Bingo! Det var det jag var ute efter.
Jag ber om ursäkt för att jag inte har släppt igenom några kommentarer och så, men jag har helt enkelt inte varit hemma förrän nu.
M.a.o.: hur bildar man begreppet ”faktum”?
Tja, jag lärde mig att jordens befolkning var ca: 6 miljarder människor när jag gick i småskolan. Men det var ju ganska uppenbart (nu som då) att vad jag lärde mig var jordens befolkning just då, eller åtminstone när boken trycktes. Och det har faktiskt inte ändrats. Jordens befolkning var fortfarande ungefär sex miljarder människor på 90-talet, om man nu kan uttrycka sig så.
Liksom med temperaturer. Det är väl ingen som kollar termometern/väderprognosen och tror att temperaturen skall vara densamma ända tills man kollar nästa gång?
Man glömmer att komma ihåg att man aldrig stiger ned i samma flod två gånger, som någon filosof (vem) sade.
Mount Everests höjd är ett sådant faktum som alla utom geologer kan se som oföränderligt. Dagens börskurs har alla i huvudet att den ändras.
Men en sådan sak som världens folkmängd är lite lurig, eftersom den ändras, men sakta.
Var det min gissning att det handlar om ett ogiltigt och onödigt begrepp som fick dig att ropa ”bingo”?
Svar ja.
OK. Tog lite tid för mig att klura ut.
Ändå kom du först, vad jag kan se. Jag tyckte detta var ett ovanligt tydligt exempel på ett onödigt och ogiltigt begrepp och ville se om folk kunde lägga märke till samma sak.
”… någon filosof (vem)…”
Herakleitos från Efesos (även kallad Herakleitos ”den dunkle”).
(Off topic, men eftersom frågan ställdes…)