En del har svårt att ta till sig mitt budskap om universiteten som roten till om inte all så åtminstone väldigt mycket av all ondska i världen. Jag kan förstå om det för utomstående låter rätt så drastiskt att säga en sådan sak. Men det är faktiskt sant. Det största ansvaret ligger framför allt vid universitetens filosofifakulteter.
Nu har jag läst en hel del filosofi vid universitetet, så jag vet precis vad jag pratar om. Men det betyder inte att jag alltid minns i detalj vad det var föreläsarna faktiskt sade. Jag minns inte deras exakta ordval. Så när jag igår följde med en väninna till hennes föreläsning i praktisk filosofi A, samma föreläsning som jag själv tog del av för lite drygt fem år sedan, då fick jag faktiskt lite av en chock. Som jag skruvade mig i stolen.
För fem år sedan reagerade jag säkert, men kunde jag inte reagera lika mycket, eftersom jag var mycket mindre kunnig, men nu såg jag implikationerna så tydligt. Detta var i korthet vad man fick höra under de två timmarna jag var där:
1. Med utgångspunkt från den diskussion i Platons Staten, som handlade om huruvida rättvisa är konvention eller natur, så kom man fram till att det är nog dåligt att vara strikt egoistisk. (Dvs att Glaukon har nog rätt.) Man måste anpassa sig till den konventionella moralen – på strikt ”egoistiska” grunder.
2. Moral definierade man BEKVÄMT nog som ”altruism” och ”altruism” definierade man som ”välvilja” OCH ”offervilja” gentemot andra. Egoism definieras som ”omoral” och som ”tänker bara på sig själv” och ”skiter i alla andra”. Det definierades även i förbifarten som att handla ”strikt rationellt”. Vilket betyder, får man förmoda, att det är IRRATIONELLT att bry sig om sina medmänniskor?
3. Föreläsaren, Dan Egonsson, ville verkligen banka in poängen att ”egoism” inte är praktiskt – ens på ”egoistiska grunder” – genom att använda sig av FÅNGARNAS DILEMMA. Han ville använda det som ett, enligt honom själv, BEVIS för att egoism – ren ”egoism” – är opraktiskt.
4. När folk undrade vilken relevans Fångarnas dilemma har för deras dagliga liv sade Egonsson att det var praktiskt taget relevant dygnet runt i våra dagliga liv. Vad använde han som exempel? Jo, om vi ”slösar” med energin i detta hus och värmer oss här i filosofifakulteten, då gör det med hänseende till klimatet varken från eller till på det stora hela. Om alla andra minskar på deras ”slöseri” i deras eget hus, då gör det fortfarande varken från eller till om vi på filosofifakulteten fortsätter ”slösa”. Men, sade han, om alla tänker så här – då blir det dåligt för alla på grund av klimatförändringarna.
Slutsats: om alla TILLÅTS vara egoister blir det dåligt för oss alla. Därför ligger det i vårt ”egenintresse”, fortsatte han, att vi STOPPAS från att handla strikt egoistiskt, strikt rationellt.
Utan att han sade resten kunde jag enkelt påpeka för min väninna att det han i princip lade grunden för här var den ursäkt som alla diktatorer och alla maktgalna politiker har använt sig av sedan urminnes tider för att motivera deras totalitära kontroll över individen: ”det allmännas bästa”.
Mycket riktigt är ju detta precis vad dagens klimatdebatt handlar om: totalitär kontroll över individen med det ”allmännas bästa” som ursäkt för att offra individens rättigheter, frihet och lycka. Min väninna, som också hade skruvat sig lite i stolen, förstod precis allting.
”Du kan inte vara egoist! Tänk om alla var egoister? Vad skulle då ske med det allmännas bästa? Nej, det är nog bäst om vi tvingar dig och alla andra egoister till att sluta vara så egoistiska. För landets bästa. För världens bästa. Sådan är den konventionella moralen och vi måste anpassa till den, eller hur?”
Eller:
”Oj, du är jude? Ja, det var ju tråkigt att höra, för då måste vi tyvärr avrätta dig och hela din familj. Det allmännas bästa kräver det … Jaså, du förstår inte? Men det beror på att du tänker så strikt rationellt hela tiden, vi måste tänka på andra och vara irrationella… Filosofin har bevisat att det inte är egoistiskt att vara strikt rationell…”
Eller:
”Jaså, du har blivit mamma? Var det inte dumt gjort av dig? Du vet väl att en unge utgör ett gigantiskt hot mot det allmännas bästa? Du vet, klimatförändringarna och allt det där… Så då blir det livstid i fängelse för dig… Barnet? Vad händer med barnet? Oroa dig inte för det. Vi ska nog se att det löser sig med barnet… Du vet, jag har läst en bok av Peter Singer…”
Ni kan säkert fylla i med egna exempel. Ni förstår poängen.
Detta är vad som lärs ut vid universiteten. Alla ser det inte direkt, men de kan inte låta bli att se implikationerna om de bara tänker efter. Jag såg det inte direkt, för fem år sedan, men med tiden förstod jag den fulla innebörden av allt detta. Inte minst när jag i olika debatter hörde hur folk faktiskt framförde versioner av till exempel detta argument emot mig. Och kom ihåg att det jag vittnar om här, är bara vad eleverna exponerades för under två timmar. Det blir inte ett dugg bättre med tiden, om jag säger så.
Kampen mot människans frihet och förnuft, hennes rätt till liv och att sträva efter lycka, börjar vid universiteten. Inte på gatorna och framför allt inte i riksdagen. Vill du verkligen hjälpa till att rädda världen från environmentalism, socialism och religiös fundamentalism, då måste du vara beredd att föra en i första hand filosofisk strid. Inte politiskt.
Det är mycket märkligt. Min systers utbildning i sociologi verkar enbart bestå av klassanalys och kollektivism. Mycket märkligt.
Men hur är det med filosofi A? Är det samma föreläsare rakt igenom eller är det olika föreläsare som faktiskt förespråkar olika idéer, så att man ska få ”se alla sidor” eller något sådant?
Jodå, så går det till. Den lärare jag hade i Filosofi A talade sig varm för hur kunskap enbart handlade om ”olika sätt att se på saker och ting”. Han lovordade Karl Popper och Torbjörn Tännsjö.
Förresten lite ironiskt att läraren här hette ”Egonsson”.
Bra illustration till min tes att akademiska studier (speciellt i filosofi) allvarligt kan skada ens kognitiva fakultet.
Tomas: Det är inte samma föreläsare hela tiden, men det spelar ingen roll. Temat är detsamma hela tiden: kollektivism och altruism. Anti-egoism. Anti-individualism. I en eller annan form.
Man har i en av delkurserna faktiskt en bok, The Elements of Moral Philosophy, som bland annat har som syfte att definiera bort egoismen som en TÄNKBAR moralfilosofisk position. Denna bok är för övrigt skriven av den sene James Rachels och i den angriper han etisk egoism på det mest låga sätt.
Rachels argumentation mot t ex Ayn Rand skulle om det handlade om vilken annan filosof som helst ha avfärdats som rent förtal, som illvillig tolkning, som uttryck för ignorans, osv. Men när man angriper egoism och Ayn Rand är tydligen allting tillåtet vid filosofifakulteten. Jag har påpekat, för flera år sedan, till den lärare som använder sig av denna dåliga bok som kurslitteratur, att boken redogör för Ayn Rands filosofi på ett helt felaktigt sätt.
Jag vet inte om man fortsätter förvränga Ayn Rands argument med hänvisning till denna bok, men om de gör det, då borde de veta bättre för den föreläsaren som på min tid föreläste med denna bok har sedan dess godkänt min uppsats om Ayn Rands metaetik. Så han borde veta bättre. Jag ska nog undersöka saken någon dag genom att göra ännu en liten utflykt.
Det var väl som väntat då. Det brukar ju heta att man ska vara objektiv och ta hänsyn till alla sidor, men man menar ju förstås opartisk och sen är man inte det, ens :-)
Men däremot så borde väl en ”troende” vara en god lärare i en viss filosofisk inriktning. Något som givetvis borde komplementeras med kritik från alla möjliga håll och kanter…
Jag tycker hursomhelst att det verkar ganska tramsigt att läsa humaniora :-)
Nu har ju inte jag läst filosofi… men jag kan tänka mig att det är ett ämne med en hel del mindre väl genomtänkta traditioner vad gäller upplägg, hur vissa ”stora namn” behandlas och liknande. ”Comes with the territory”, kan man säga.
Däremot har jag läst lite ekonomi och i nationalekonomikursen föreläste representanter för olika sidor, t ex fick Johan Lönnroth fran (v) ha lite ekonomihistoria (mkt balanserad!) och lite riskbanksfolk med inflationsbekämpning som första prioritet höll ocksa föredrag.
I en kortkurs i idéhistoria var det dock mycket relativism och postmodernister typ Foucalt, Latour et c.. :roll:
Allt varierar nog sammantaget högeligen med ämne och utbildningsort, även om kollektivism verkar vara á la mode fortfarande..!
[…] vet. Jag har inte studerat praktisk filosofi (etik och politisk filosofi.) Men att döma av vad andra som gjort det berättar så är det inte särskilt mycket […]
Läser samma kurs i Lund denna termin och jag var på samma föreläsning om jag minns rätt. Det vi gick igenom var tidigare filosofers teorier. Inte lärarens personliga åsikter och inga uppmaningar att tycka någonting. Sedan tycker jag personligen att argumenten för att egoism skulle vara rent opraktiskt håller väldigt bra. Om du kan motbevisa argumenten bättre än med dina ganska barnsliga exempel vore det bra.
Dessutom vad är det för totalitär kontroll av individen du pratar om? Ingen är tvingad till något sorts miljöansvar idag. Däremot uppmanas var och en att ta ett större ansvar för att det ska bli bättre för alla. Vem ska annars lösa problemet? Om alla bara skiter i att ta ansvar och kör sitt egna race så löser sig allt i slutändan eller? I brist på argumentation för egoism smutskastar du kollektivism som något diktatorer skulle använda som medel för förtryck. Långsökt minst sagt. Bättre kan du!
Nima: Jo, jag motiverar mig i texten ovan vad gäller min kritik. Jag läser ut de logiska implikationerna, jag smutskastar inte. Nej, jag argumenterar inte för egoism i texten ovan. Jag skriver i denna text för folk som redan vet, i någon mening, att egoism är en dygd. Jag har däremot skrivit hundratals inlägg där jag argumenterar för egoism, rationell egoism, och emot altruism och kollektivism i alla dess former. Bara sök lite i arkiven om du vill ha exempel på det. Om du är för lat för det, kan du klicka på denna länk: http://www.egoist.se/