SvD:

I sin predikan berättade imamen, Ben Mahmoud Rahmeh, att muslimerna älskar profeten mer än vad de älskar sig själva eller sina anhöriga.

Några ej intellektuella och outbildade människor försöker att smutskasta profeten. Alla kloka och intellektuella människor har fördömt ritningarna som inte har någonting med yttrandefrihet att göra.

Vidare sa imamen att muslimerna fått stöd av statsministern och även från omvärlden. Han sa även att Gud har ett förnedrande straff i beredskap för dem som smädar profeten.

Det är inte varje dag så mycket dumheter får plats på så få stycken. Jag vet ärligt talat inte var jag ska börja. Men jag försöker väl:

Att muslimerna älskar profeten mer än vad de älskar sig själv och sina anhöriga är, taget för sig själv, ett stort problem med islam. Om de lade ned lite mer tid på att älska sig själva, sina anhöriga och livet på jorden i största allmänhet. Då kanske saker och ting hade sett lite annorlunda ut. Lite bättre. Eller ja, rätt mycket bättre faktiskt.

Det är en ren lögn att bara icke-intellektuella och outbildade försöker ”smutskasta” profeten. Det finns många både intellektuella och utbildade människor som försöker upplysa allmänheten om profetens budskap. Problemet tycks bara vara det att det finns inte riktigt något sätt man kan framföra Mohammeds budskap utan att det framstår som ondskefullt och ociviliserat för vanliga västerlänningar. (Och inte hjälper det ju med att muslimerna själva, som säger sig handla i enlighet med Koranens ord och profetens handlingar, ägnar sig åt terrorism, massmord, förtryck, etc.) Så hur ska då seriösa kritiker av islam få presentera sina synpunkter utan att bli anklagade för att ”smutskasta” Mohammed? Vad händer med yttrandefriheten om denna sortens kritik ska förbjudas?

Vad ”alla kloka” och ”intellektuella” människor har sagt om själva ritningarna är irrelevant för den centrala frågan i denna diskussion: Ska vi ha yttrandefrihet i Sverige eller inte?

Det är också en lögn att ritningarna inte har något med yttrandefrihet att göra. Om det är sant att islam inte är oförenligt med frihet och i synnerhet inte med yttrandefrihet, hur kommer det sig då att de upprörda muslimerna är så måna om att inskränka yttrandefriheten? Varför är de så måna om att göra detta genom att påstå att yttrandefriheten krockar med religionsfriheten? Det kanske värsta argumentet jag har hört är ifrån imamen AboTalal El Nadi som den sjätte september 2007 skrev följande i Göteborgs-Posten:

Vi anser att tidningarnas publicering av hånfulla nidbilder är en form av omoralisk arrogans. Muslimer beskrivs sedan som extremister och ociviliserade vildar i medier om de bestrider denna omoraliska arrogans. Detta anser vi vara en form av rasistisk uppmuntran från dessa tidningar till allmänheten. Om muslimerna tillåter att priset för acceptans i Europa är totalt godtagande av diskriminering och kulturell isolering så kommer de absolut inte att tillåta att deras religion blir ett mål för åtlöje och ett hån, oavsett priset.

Hos anglosaxarnas rättsvetenskapliga auktoriteter och de latinska klassifikationerna, så är yttrandefriheten beskyddad av lagen så länge den tjänstgör för samhällets välfärd och inte utgör en fientlighet gentemot andra. Yttrandefriheten fortsätter att vara beskyddad så länge det utfaller till ett positivt befrämjande i samhället, så som flera prejudikat visat i den högsta domstolen i USA. Citerat på engelska: A minimum of social redeeming value.

Alla lagar brottsliggör hån och skymf av individer och detta anses vara ett överfall mot deras rättigheter, därför betraktas detta inte som någon form av yttrandefrihet. Eftersom smutskastandet betraktas som ett angrepp mot en annan individ. Just därför bör skymfandet av alla profeter inklusive islams profet vara ett brott, ja, till och med ett större brott då mer än en fjärdedel av jordens befolkning tror på dessa profeter!

Det är ofattbart att man inte kan se hur det finns en skillnad i att å ena sidan förbjuda människor från att ägna sig åt förtal eller att sprida militära hemligheter till offentligheten, detta då dessa aktiviteter faktiskt eller potentiellt kan leda till kränkningar av individens rättigheter, för att å andra sidan systematiskt och aktivt kränka individens rättigheter genom att förbjuda dem från att på olika sätt säga saker som kan kränka muslimers känslor för profeten. Att säga saker som kan göra någon upprörd är i sig själv ingen rättighetskränkning och är därför inte ett argument för att stoppa någon med våld.

Det är sedan fullständigt irrelevant om man använder sig av en kollektivistisk-utilitaristisk standard för vilka fri- och rättigheter man ska få inskränka i USA. En sådan standard är lika fel och olämplig i USA som i Sverige. Att denna imam är så villig att anamma den så snabbt, säger en del om hur desperat han är efter att på någorlunda sekulära grunder försöka motivera hans religiöst grundade önskemål på att förbjuda kränkningar av Mohammed.

En annan sak. Vad betyder egentligen denna diffusa mening? ”Om muslimerna tillåter att priset för acceptans i Europa är totalt godtagande av diskriminering och kulturell isolering så kommer de absolut inte att tillåta att deras religion blir ett mål för åtlöje och ett hån, oavsett priset”. Denna mening är ganska svår att förstå, men det verkar som om imamen på fullaste allvar säger att om muslimerna ska gå med på att bli diskriminerade i Europa, då kommer de i varje fall inte tolerera att man kränker Mohammed. Detta alldeles oavsett vad priset blir, för att inte tolerera en sådan sak. Priset för vem? För Lars Vilks? ”Sverige har ett moraliskt ansvar att avlägsna dessa nidbilder, skriver imamen AboTalal El Nadi”. Betyder det att hela Sverige kan komma att betala ett högt pris om vi inte tar vårt ”ansvar” och avskaffar vår yttrandefrihet? Vi vet redan vad de säger i Pakistan: ”Död åt Sverige! Död åt Lars!”

Är det sant att statsministern stöder muslimerna i denna fråga? Detta sade statsminister Fredrik Reinfeldt i ett uttalande den fjärde september 2007:

Sverige är ett land där människor av olika tro kan leva tillsammans sida vid sida. Grunden för denna vår samhällsmodell är ömsesidig respekt och förståelse, men också en vilja till gemensamt avståndstagande mot såväl kränkande handlingar som våldsdåd eller aggressioner. Grunden för vår samhällsmodell är också att politiken inte ska sätta sig till doms över tryck- och yttrandefriheten, som är en omistlig del av vårt land och vår demokrati.

Med andra ord: vi har yttrandefrihet i Sverige, men en förutsättning för att Sverige ska fungera på ett bra sätt, är att svenska folket gemensamt tar avstånd från att ”missbruka” den genom att kränka muslimer. Reinfeldt tycks sälja ut landet till våra fiender.

Det är inte bara Gud som har ett straff planerat för Lars Vilks med flera. En ”tolerant” kvinna har nyligen blivit arresterad för sitt mordhot på Lars Vilks. Sydsvenskan:

– Vi har hållit förhör med en person som e-postat Lars Vilks med anledningen av de här teckningarna. Personen har erkänt att det är hon som har sänt de här mejlen.

– Vad som är mer oroande är att hon står helt för det hon säger, med hänvisning till att det här är en skändning och ett övergrepp mot hennes tro och övertygelse, säger förundersökningsledare Håkan Lund vid Helsingborgspolisen.

Kvinnan beskrivs inte som någon aktivist. Hon har familj och är enligt utredningen en genuint övertygad och troende muslim. Hon ska inte ha hotat att själv begå gärningen, utan uppmanat likatänkande att göra något åt saken.

”[D]iskussionen går ut på att man ska ta livet av Vilks? – Alla uttrycker sig inte så konkret, men väldigt många gör det, och många hänvisar förstås till den kränkning de känner över de här teckningarna, säger Lund”.

Varje gång islamiska fundamentalister bestämmer sig för att genomföra ännu ett terrordåd, så säger islams olika företrädare och försvarare att de allra flesta muslimer är toleranta ”moderata” muslimer, som inte hatar friheten eller väst. Ändå kunde man i fredags läsa detta i samma artikel från SvD:

De flesta personer SvD talade med på plats tyckte att det borde införas lagstiftning som förbjuder förlöjligande av profeten Muhammed.

Egentligen skulle det inte behövas. Man ska respektera varandras religion och ta hänsyn till varandras känslor. Men karikatyrerna visar att man måste lagstifta, säger Sofia el Masry.

Så de flesta tycker ändå att Sharia-lagar är vad som bör gälla i Sverige? Är detta vad man kan förvänta sig av ”moderata” muslimer? Om så, vad, i slutändan, skiljer sig då dessa från de ”extrema” muslimerna? Mycket riktigt visade nyligen opinionsundersökningar från den muslimska världen att det finns ett stort stöd för al-Qaidas målsättning att införa Sharialagar över hela världen. Så vilka är egentligen de ”moderata” muslimerna?

Vill folk tro på Allah får de gärna göra det för min del. Även om jag vet att det vore bättre för mig om alla dessa människor lade ned lika mycket tid och energi på att tänka, vara produktiva, vara kreativa, uppfinna, etc så är det, i första hand, inte min ensak vad folk väljer att tro på på sin fritid.

Det enda jag förväntar mig och med rätta begär av muslimer, såväl som alla andra (religiösa) människor, är att de ovillkorligen erkänner och respekterar principen om individens rättigheter. Och som en implikation av detta förväntar jag mig också att de erkänner och accepterar den totala separationen av stat och kyrka; politik och religion.

Tvärtemot vad många muslimska kommentatorer, debattörer och insändarskribenter så finns det ingen konflikt mellan religionsfrihet och yttrandefrihet. (Se exempelvis Metro 070907.) Tvärtemot vad dessa har sagt så innebär inte religionsfriheten att man är fri från saker som man, enligt sin religion, kan uppfatta som kränkande. Rätten att tro på vad man vill ger en inte rätten att i enlighet med sin religion mordhota eller rentav mörda de som förlöjligar Mohammed.

Om detta inte är något som de kan acceptera, då anser jag helt enkelt att de bör flytta ifrån Sverige och västvärlden. Det är inte svårare än så. Det finns, tyvärr, redan idag åtminstone ett par länder som styrs av islamiska lagar. Varför då envisas med att bo i det sekulära väst, om man nu vantrivs så oerhört mycket med religions- och yttrandefriheten? Detta verkar vara något av ett mysterium, om ni frågar mig.