Alla hjärtans dag. Dagen till ära vill jag uppmärksamma Gary Hulls numera klassiska artikel om kärlekens själviska natur.

Every Valentine’s Day a certain philosophic crime is perpetrated. Actually, it is committed year-round, but its destructiveness is magnified on this holiday. The crime is the propagation of a widely accepted falsehood: the idea that love is selfless.

Love, we are repeatedly taught, consists of self-sacrifice. Love based on self-interest, we are admonished, is cheap and sordid. True love, we are told, is altruistic. But is it?

USA:s löjliga Iranpolicy. Elan Journo kritiserar i en ny artikel Bushadministrationens sätt att hantera det växande hotet från Iran.

The Bush administration claims to have a way to deter the militant theocracy of Iran from acquiring nuclear weapons–and thwart its ambition to bring ”death to America.” Washington’s plan aims to pressure Teheran, financially and psychologically. The idea is to cut off Iran’s nuclear program from banks and businesses in other nations, and to undermine the confidence of Iranian officials. The right amount of pressure, we are told, can induce Teheran to give up its nuclear program.

In fact this policy is a pathetic sham. It is a cover-up for Washington’s abdication of the responsibility to protect American lives.
 
When you consider the plan in detail, it is incredible that anyone thinks it could thwart Iran.

Bevisen för att Iran för ett krig via ombud i Irak blir fler och fler. Investor’s Business Daily sammanfattar den senaste utvecklingen:

Indeed, indications of Iran’s support for terrorism and its determination to kill as many Westerners as possible seem now to be arriving daily:

• More than 100 highly accurate sniper rifles capable of piercing any type of body armor and penetrating armored vehicles were discovered to be in the possession of Iraqi Shiite terrorists. They were part of a shipment of 800 of the weapons legally — but inexcusably — exported to Iran by an Austrian company last year.

Within 45 days of the rifles’ arrival in Iran, a U.S. officer in an armored vehicle in Iraq was shot dead with one. Iranian police bought the rifles, at a cost of approximately $15 million, claiming they would be used to combat drug smuggling.

• Iranian President Mahmoud Ahmadinejad, when interviewed this week by ABC News’ Diane Sawyer, repeatedly refused to address evidence unveiled Sunday by the U.S. military in Iraq.

The evidence included rocket-propelled grenades, mortar shells and cylindrical canister bombs found in the hands of Shiite militias in Iraq and bearing serial numbers tracing them to the Iranian Revolutionary Guards’ Quds Force.

Hur många fler amerikaner ska Iran mörda innan USA förmår att svara militärt? Ställ islamistkramarna och pacifisterna den frågan nästa gång de hävdar att USA ständigt ”hetsar” fram nya krig och konflikter. Den frågan kan man för övrigt också ställa till de som ständigt ska skönmåla president Bush och hans ”bedrifter” i detta krig.

Nordkorea vinner igen. Cox & Forkum summerar det senaste diplomatiska misslyckandet med Nordkorea. Ett gigantiskt misslyckande som av våra naiva, korkade, pragmatiska medier framställs som en framgång. Expressens ledare skriver:

Det är en solskenshistoria som möjligen är för bra för att vara sann. Bakslag har inträffat förut. Ett avtal som liknar det som nu träffats havererade 2002 då USA anklagade Nordkorea för att i hemlighet anrika uran – vilket stämde. Regimen i Pyongyang är nyckfull och delvis irrationell. Men denna gång är det mycket som tyder på att det kommer att lyckas

Somliga vägrar att lära sig av historien. Men sedan är somliga också pragmatiker. Och naturligtvis hoppas Expressen på att man ska göra en liknande affär med Iran. ”Om EU, USA, Ryssland och Kina kan enas om en gemensam sanktionslinje och om USA kan mjukas upp och erbjuda en uppgörelse med Iran om det nukleära programmet avskaffas, är en framgång fullt möjlig”, skriver Expressen. Ledarredaktionen på Expressen borde läsa Elan Journos artikel för att inse hur otroligt naiva de är.

Advertising is Good Medicine. Wayne Dunn har skrivit en bra artikel om vilken nytta reklamen faktiskt gör.

Imagine that you spent years of research and millions of investors’ dollars developing an idea that could save or prolong hundreds of thousands of lives. You put your product on the market and advertise.

But a few weeks later, various columnists and ”talking heads” begin deriding you for it. Advertising, they say, harms consumers by raising the cost of the product they so desperately need (a product which wouldn’t exist had you not created it). Soon there’s a movement afoot to prevent you from advertising in the name of ”the public good,” of course.

Unfair? That’s exactly what’s currently happening to drug companies.

Exempelvis förklarar han varför påståendet om att reklam skulle fördyra läkemedel inte stämmer. Han besvarar även annan orättfärdig kritik mot läkemedelsindustrin.

Peikoff Q&A. Leonard Peikoff har lagt upp lite fler frågor och svar på sin hemsida. Förhoppningsvis finner ni frågorna och svaren lika intressanta som jag gjorde.

Övrigt. Läs allt Stefan Karlsson skriver på kulturrevolutionen. Jag gillar inte kulturrevolutionen, men jag gillar det Karlsson skriver där. Vad sägs om detta underbara stycke i diskussionen om vänsterns irrationella syn på mobbare?

När vänstern i det här fallet så uppenbart väljer att motarbeta de svaga (mobboffren) så ser man att omsorgen om “de svaga” inte är vänsterns essens. Det som istället är vänsterns essens är motvilja mot idén att handlingar ska få konsekvenser. De vill inte att de som är produktiva ska få högre inkomst trots att de skapar mer, de vill inte att brottslingar ska utsättas för negativa konsekvenser trots att de utsatt andra för negativa konsekvenser, de vill inte att palestinierna ska lida negativa konsekvenser av att de väljer våldets väg istället för produktiva samarbetets väg. Och de vill inte heller att mobbarna ska utsättas för negativa konsekvenser trots att de utsatt andra för negativa upplevelser. Vänstern är kort och gott emot idén om att folk ska uppleva kausala samband mellan handlingar och konsekvenser. De tycks alltså önska att David Hume hade rätt när han förnekade existensen av kausalitet och de strävar efter att försöka göra tillvaron så likt Humes svammel som möjligt.

Rent guld! Och tack och lov kan man ju alltid ignorera de övriga inläggen!