Den kanske mest kända svenska liberala debattören, Johan Norberg, föreslår en global skatt på koldioxidutsläpp som en lösning på våra problem. Otroligt nog hävdar han faktiskt att detta vore att ”imitera” marknaden:
The best policy would be a global carbon tax that forces us to pay for our contribution to global warming. It would at the same time improve the economic prospects of all the alternatives to the extent that they are efficient, without picking and chosing according to their present relationship to the government, or according to the politicians´ best guesses.
This would imitate a market since people would bear their own costs in a (realtively) simple and transparent way and there would be free and unsubsidised competition between the alternatives, that won´t be manipulated by special interests. And that is probably why most politicians will oppose it.
Stefan Ruthström har skrivit ett långt inlägg där han ifrågasätter visdomen i detta. Ruthström är inte bara, med goda skäl, skeptisk till förslaget då statliga interventioner aldrig har varit en lösning på våra problem. Han poängterar även att eftersom vår nuvarande forskning är så genompolitiserad är det skäl nog att förhålla sig skeptisk till den. Jag instämmer fullständigt.
Det må vara hänt att mänskligheten kan, till följd av en sådan skatt, minska på sitt koldioxidutsläpp, vilket kan resultera i att man hämmar eller rentav motverkar klimatförändringarna, och undviker därmed de negativa följder det kan få. Men hur eller varför skulle detta betyda att det är en ”lösning”? Eller rättare sagt: Varför ska vi anta att det fanns ett objektivt värde i detta? I debatten glömmer många bort att ställa frågor som: Av värde för vem och för vad? Ändå är detta en grundläggande förutsättning för att objektivt kunna utvärdera någonting överhuvudtaget. Utan att komma ihåg denna väsentliga kontext kan man annars lätt få för sig att ”lösningen” på allt elände i världen är just att göra slut på mänskligheten, för då kommer det ju inte att finnas några människor kvar att utstå eländet.
Att föreslå skatt, global eller inte, som en ”lösning” på detta ”problem” förutsätter bland annat att alla sätter samma värde på att göra något åt eventuella problem med en varmare planet. Men det finns ingen som helst anledning att anta detta. Om det exempelvis är sant att vårt bilkörande är en orsak till de eventuella problem vi kan möta de kommande 100 åren, men folk ändå envisas med att köra bil (detta trots alla skyhöga omoraliska skatter), då måste man ju konstatera att dessa människor sätter ett stort värde på att kunna köra bil. Och det finns många objektiva skäl att sätta ett sådant stort värde på att kunna köra bil.
Allt skatter gör är att man tvingas betala för något som man, av allt att döma, inte skulle betala för om man själv fick välja. Följaktligen tvingas folk att betala för något som de inte värdesätter och som de därför inte frivilligen är villiga att betala för. Uppenbarligen sätter folk ett större värde på att kunna köra sina bilar än på att hämma klimatförändringarna. Om de inte gjorde det, då skulle de ju snarare sluta köra bilarna. Skatt innebär således inte bara mindre frihet (färre skulle ha råd att göra ett val mellan bil, tåg, buss, cykel eller att gå) och sämre levnadsstandard (just eftersom färre skulle ha råd att köra bil), det innebär faktiskt att man förbjuder människor från att handla i enlighet med deras tänkande, deras omdöme. Ingen har någon moralisk rätt att göra detta. Och inget gott kan någonsin följa ur det.
Jag har flera gånger gjort gällande att industrisamhället, teknologi, kapitalism och frihet är lösningen på alla eventuella problem som kan komma av ett förändrat klimat. Om detta är sant – och det är det – hur ska då skatter och statliga interventioner hjälpa oss i detta avseende? Sanningen är att skatter och statliga interventioner till sin natur endast kan, i bästa fall, bidra till att hämma den ekonomiska utvecklingen. I värsta fall lär de endast generera en ekonomisk tillbakagång, efterblivenhet, fattigdom. (För bevis: läs Atlas Shrugged av Ayn Rand och Capitalism: A Treatise on Economics av George Reisman. För exempel: se Sovjetunionen, Kuba, Nordkorea.) Om detta är sant – och det är det – hur ska då detta utgöra en ”lösning”? Eller ens ”förutsättning” för en ”lösning”? Det kan det så klart inte.
Det är obscent att höra liberaler som Johan Norberg föreslår skatter som en ”lösning” på våra problem. Med den sortens vänner behöver friheten inga fiender.
Förnuftets kalla och oresonliga röst 
Jag reagerade också på detta, speciellt med tanke på att Norberg själv argumenterat mot tobinskatten där ett av argumenten var att den skulle vara omöjlig att införa.
Intressant resonemang. Så bara för att någon (med rätta) sätter ett stort värde på att bygga ett vackert hus på sin tomt, så betyder det att det inte gör något att hans byggkranar åker in på och förstör grannens tomt?
Visst ska folk få agera efter sitt eget omdöme, men om det går ut över andra och deras egendom måste de senare kompenseras för detta. En självklar liberal princip som även Rand förespråkade.
Hon menade att man skulle göra det i form av rättsliga processer om någons utsläpp förstörde för andra, och om någon kommer på ett bra sådant system där folk i t ex Bangladesh driver process mot koldioxidproducenter i Sverige, USA och Kina när deras marker läggs under vatten så är jag helt med på det. Tills det är utarbetat tycker jag att det är lite magstarkt att kalla en skatt som imiterar detta för obscen.
Det är bara till formen det liknar skatter som går till andra, inte till principen. I detta fall handlar det om att betala sina egna kostnader. Visst är det ett exempel på att folk tvingas betala för något de inte skulle vilja betala för – många skulle gärna vara fripassagerare och slippa betala sina kostnader. Men om man tar orsak och verkan och personligt ansvar på allvar är det ointressant.
(Att det skulle vara omöjligt bara för att folk sätter olika värde på sin egendom är för övrigt ett argument som skulle omöjliggöra legal kompensation för egendomsskada.)
Robin Hood har för övrigt fel. Mitt argument mot Tobinskatten var aldrig att den skulle vara omöjlig att införa. Det var andra som framförde det argumentet. Mitt argument emot var att det skulle vara dåligt om den gick att genomföra. Den är ju en skatt på något bra som inte skadar andra – kapitalets rörlighet.
Vänliga hälsningar,
Johan
Jag vet inte exakt hur många fel det är med Johan Norbergs replik, men låt mig påpeka att par. Först debattekniken:
”Konstgrepp 30 [i debatter]: I stället för skäl citerar man auktoriteter. Man har vunnit spelet, om man för sin mening kan citera en auktoritet, som motståndaren erkänner.” – Arthur Schopenhauer, citerad av Alf Ahlberg i ”Tankelivets frigörelse”.
Men fullt så enkelt som att åberopa Ayn Rands auktoritet är det inte. Det är en väldig skillnad på rättsliga processer och skatter. I en rättslig process måste man leda sin sak i bevis. Den skatt Norberg föreslår måste betalas av alla som har inkomster att betala skatt för, och den grundar sig inte på något annat än den hysteriska miljöalarmism som vi dränks i. Och denna miljöalarmism har till syfte att öka politikernas makt över oss samt (ytterst) att kväva vår moderna industricivilisation och driva oss tillbaka till förindustriell tid. Vi har bättre bruk för de pengarna – som t.ex. att göra en samlad motattack mot miljöalarmismen. (Vi skulle t.ex. kunna stödja Per Welanders blogg ”Moderna myter”.)
Vissa grundfakta måste väl ändå vara allmänt kända, som att klimatet alltid har växlat över århundradena helt oberoende av människans eller industrins koldioxidutsläpp. (Den som inte tror mig, kan väl slå upp ordet ”istid” i Nationalencyklopedin. Eller ”Agassiz”.) Men det är just sådana fakta som miljöalarmismen vill ha oss att glömma – och detta tydligen för att kunna lägga på oss ytterligare en skattebörda.
Jag har surfat runt lite ikväll för att hitta någon förnuftets röst att citera. Först Robert Tracinski:
”This is the fourth time that the UN’s Intergovernmental Panel on Climate Change has released a report on global warming, and by now the pattern of these reports is well-established. The body of the report itself, restrained by some sense of scientific shame, is relatively cautious about putting forth wild scientific speculations, and so it predicts a mild warming of the climate, with mild effects.
The 1600 pages of this report, however, will go unread by all but the most determined observers. Instead, most reporters and politicians will read only the report’s 12-page ‘Summary for Policymakers’—a document written by international bureaucrats in a series of intense political negotiations over how much they will hype the threat of global warming.”
Och sedan Fred Singer:
”Another so-called ‘proof’ offered for human-caused global warming is that glaciers are melting and Arctic sea-ice is disappearing. But this is a necessary consequence of warming and says nothing about its cause. Any warming — whether man-made or natural — will melt ice. Confusing cause and effect is faulty logic, not proof.
Some cite the fact that the climate is currently warming and the level of carbon dioxide in the atmosphere is increasing. This is true, but correlation is never proof of causation. In Europe, the birth rate is decreasing and so is the number of storks. Does this correlation prove that storks bring babies? Besides, the climate cooled for much of the 20th century, between 1940 and 1975, even while carbon dioxide was increasing rapidly.” (Kan läsas i sin helhet i ”The New York Sun” för 2 februari, http://www.nysun.com/pf.php?id=47920.)
Men det är just sådana röster som till varje pris ska tystas. Tracinski igen:
”One of the most important consequences of the new Democratic Congress will be the return of the global warming hysteria as a powerful political force. House Oversight Chairman Henry Waxman has already started softening us up with a pre-emptive strike intended to silence critics of the dubious scientific claims about global warming.
He is doing this, brazenly, by claiming that it is the shrill, relentless advocates of global warming who are somehow being ‘silenced’ by the evil Bush administration, a claim backed up by a report from a notorious leftist group.
Anyone who has ever dared to publicly express doubts about global warming knows that the reverse is actually true: that it is the doubters who face condemnation, ostracism, and (for scientists) the cutting off of their funding if they oppose the global warming hysteria.”
Jag ska inte utbreda mig mer i kväll. Annars finns det mycket att citera, som t.ex. George Reismans iakttagelse att miljörörelsen är som en boa constrictor som långsamt kramar livet ur sitt offer.
Livet är tillräckligt jobbigt i alla fall, utan att vi dessutom ska kröka rygg för en boa constrictor!
Nu använde jag ju Rand som auktoritet eftersom texten jag replikerade på gjorde det. Rättsliga principer som kompenserar den vars egendom kränks är emellertid bra för att de är bra i sak, inte för att Rand var för det.
Jag ser som sagt fram emot att se förslaget om hur vi skapar rättsliga system för att t ex bönder i Bangladesh ska kunna stämma alla som släpper ut koldioxid över hela världen för sina förstörda marker. (Att markerna i ett annat sammanhang, kanske om några tusen år, förstörs av naturlig uppvärmning – som miljöfundamentalisterna förnekar, det är helt riktigt – är fullkomligt irrelevant. Det är ett resonemang i stil med ”Varför är det fel att döda honom? Vi ser ju i historien att människan har naturliga livscykler och att han snart dör av andra orsaker”.)
Och om jag inte får se sådana förslag kan det väl vara rimligt att de som förstör marken får kompensera på andra vis – t ex genom en skatt (som naturligtvis inte betalas av ”alla som har inkomster att betala skatt för”, utan av dem som släpper ut i proportion till hur mycket de gör det, det är alltså inte en inkomstskatt utan en miljöavgift).
(Jag kommer att replikera, bara så att ingen får för sig något.)
”Jag ser som sagt fram emot att se förslaget om hur vi skapar rättsliga system för att t ex bönder i Bangladesh ska kunna stämma alla som släpper ut koldioxid över hela världen för sina förstörda marker.”
Men snälla Johan, vad har det tagit åt dig? Inte hade jag väntat mig av dig att du så öppet skulle gå Maktens och Lögnens ärenden. För du vill väl ändå inte på allvar hävda att våra *koldioxidutsläpp* kan ställa till det för bönderna i Bangladesh?
Ser du då verkligen inte den verkliga *faran* i dagens situation? Nämligen att folk ska alla dessa skräckscenarios till sig och verkligen *implementera* miljörörelsens ”lösningar” – med det förutsägbara resultatet att alla de tekniska landvinningar vi kommer att behöva för att klara framtida stormar och oväder effektivt *stoppas*. För att inte tala om att var och en som lyckas höja ett protestpip mot miljöalarmismen får en ordentlig *munkavle* på sig.
Nej, jag håller med Carl: det här är obscent. ”Med den sortens vänner behöver friheten inga fiender.”
PS. Jag letade efter ett citat för att belägga det där att vi riskerar att få munkavel på oss, ifall vi ifrågasätter miljöalarmismen – för jag visste att jag nyligen hade sett något om det. Och så upptäckte jag att det står lite tidigare på den här bloggen, under rubriken ”Varför är de rädda för tankefrihet?” Hä!
Johan Norberg skrev: ”Så bara för att någon (med rätta) sätter ett stort värde på att bygga ett vackert hus på sin tomt, så betyder det att det inte gör något att hans byggkranar åker in på och förstör grannens tomt?
Visst ska folk få agera efter sitt eget omdöme, men om det går ut över andra och deras egendom måste de senare kompenseras för detta. En självklar liberal princip som även Rand förespråkade.
Hon menade att man skulle göra det i form av rättsliga processer om någons utsläpp förstörde för andra, och om någon kommer på ett bra sådant system där folk i t ex Bangladesh driver process mot koldioxidproducenter i Sverige, USA och Kina när deras marker läggs under vatten så är jag helt med på det.”
Som POS redan har sagt finns det goda skäl att ifrågasätta premisserna bakom resonemanget, nämligen att det finns någon faktiskt skada, orsakad av människan, som måste kompenseras för. Det är märkligt att Johan Norberg förhåller sig så oerhört okritiskt till environmentalismen och mediernas rapportering.
Även om resonemanget trots allt stämde följer det ändå inte att en global skatt av denna natur är en lösning. För om skatten ska göra någon nytta, annat än bara ekonomiskt kompensera folk som har drabbats av dåligt väder, måste den se till att vara så hög att man minskar den totala energiförbrukningen, vilket i praktiken betyder att man lägger ned industrisamhället. Att hämma, motarbeta eller lägga ned industrisamhället är inte i någons rationella egenintresse. Det är inte någon rationell lösning på problemet. Nej, en rationell lösning måste bygga på insikten att industrisamhället är ett väsentligen gott och att så länge vi är fria kan vi lösa alla problem som följer av dåligt väder (oavsett orsaken). Peter Schwartz skriver:
George Reisman skriver:
Läs resten här.
Det är dessutom kollektivism att straffbeskatta miljontals människor för saker som de inte är ansvariga för (se George Reisman, Capitalism, s 96-97). Brian P Simpson skriver i Markets don’t fail!:
Det är också som POS säger, nämligen en ganska stor skillnad på att objektivt bevisa i en domstol att någon eller några faktiskt har tagit skada av någon eller några samverkande individer handlingar – och att ta ut en skatt på alla som släpper ut koldioxid. Dessutom får man även när man dömer ut sådana här ersättningar inte glömma bort sammanhanget, nämligen att människans liv fordrar ett modernt industrisamhälle. Så man bör inte döma de ansvariga industrierna till ersättningar eller straff som gör deras ekonomisk verksamhet helt omöjlig. Detta är för övrigt också något som Ayn Rand påpekar. Det ena är rättvist, det andra är orättvist. Det ena är kollektivism, det andra är individualism.
Någon kanske vill invända med att denna skatt inte ska verka till att underminera industrisamhället, utan endast till att generera ekonomisk kompensation för de som har blivit utsatta för dåligt väder. Förutom att det är oundvikligt att skatten i någon utsträckning kommer att underminera åtminstone upprätthållandet av industrisamhället, så är det anmärkningsvärt att man motiverar en sådan här global skatt med ursäkten att det idag inte finns ett globalt system där folk i Bangladesh kan enkelt stämma koldioxidproducenterna i Sverige för skador som de har bidragit med. För även om ett sådant globalt system fanns i framtiden skulle de ändå inte kunna stämma svenska koldioxidproducenter och ha en chans att vinna. För det är i princip helt omöjligt att avgöra vems koldioxidproduktion som ligger bakom det ”dåliga vädret” just i Bangladesh. (Men domstolen kanske ska vara lika genompolitiserad som IPCC, medierna, forskningen och den här debatten; så att de alltid dömer till förmån för de påstådda offren oavsett alla problem med att få fram faktiska bevis?) Så då står vi mellan att ingen i praktiken får kompensera det eller att alla tvingas kompensera för det. Johan Norberg väljer då, verkar det som, pragmatiskt det senare, dvs att kollektivt bestraffa miljontals oskydliga människor, som ett sätt att ”imitera marknaden” och, otroligt nog, som ett sätt att kämpa för ”personligt ansvarstagande”. Sedan tycker han att det är jag som kommer med de magstarka påståendet när jag fördömer detta som obscent. You be the judge.
En sak till: om vi nu ska tänka i termer av externaliteter och ersättning för skada skedd, ska vi då också ha ett system som gör att koldioxidproducenterna kan ta ut ersättning och kompensation för allt bra som en varmare planet kan generera? En varmare planet har trots allt inte bara nackdelar!
På tal om Bangladesh:
”For densely populated, impoverished countries with low-lying coastal areas, like Bangladesh and Egypt, the obvious solution is for those countries to sweep away all of the government corruption and underlying irrational laws and customs that stand in the way of large-scale foreign investment and thus of industrialization. This is precisely what needs to be done in these countries in any case, with or without global warming, if their terrible poverty and enormous mortality rates are to be overcome. If they do this, then the physical loss of a portion of their territory need not entail the death of anyone, and, indeed, their standard of living will rapidly improve. If they refuse to do this, then nothing but their own irrationality should be blamed for their suffering. The threat of global warming, if there is really anything to it, should propel them into taking now the actions they should have taken long ago.”
Det här är väl ändå en *något* bättre idé än att pressa oss på skattepengar – samtidigt som man gör allt för att omöjliggöra den tekniska utvecklingen som skulle innebära en verklig *räddning* för bönderna i Bangladesh.
Vem jag citerar? Ja, det är väl inte så svårt att gissa, men här är länken i alla fall: http://georgereisman.com/blog/2006/03/collectivism-climate-change-and.html
Carl Svanberg: Vet du vad standard-katastrofscenariot miljörörelsen målar upp är?
Jag frågar, för om det inte är någon närstående katastrof utan mer handlar om att “värna om framtida generationer“ så skulle man ju bara kunna invända att det ändå jämnar ut sig om ytterligare några generationer då uppvärmningen minskar effekterna av nästa istid.
Fredric Hansson: Nej, tyvärr kan jag inte deras skräckscenarion utantill. Men det handlar, såvitt jag har förstått det, om att havsytan stiger eftersom isarna smälter, vilket leder till att öar och delar av länder, i värsta fall hela länder, hamnar under ytan. Det handlar om tropiska sjukdomar som sprider sig. Det handlar om att vi får värre stormar, varmare somrar, osv. Typ allt möjligt elände som du kan föreställa dig och som domedagsprofeterna inom miljörörelsen kan koka ihop!
Men du har rätt i det du säger. Man kan utan större svårigheter vända deras argumentation emot dem. Det finns ju faktiskt en del fördelar med ett varmare väder, men de ska ständigt ignoreras i denna debatt. Som Fred Singer har påpekat en gång: ”It is certainly better for agriculture and therefore for basic human existence. All historical evidence shows that during the warm periods of the Middle Ages people were better off than during the hard times of the ”Little Ice Age” (1650-1850) when crops failed and people starved.” (http://www.sepp.org/key%20issues/glwarm/10things.html)
I Till världskapitalismens försvar:
”Kritiken mot Tobinskatten har koncentrerat sig på att den skulle vara omöjlig att införa. I praktiken måste alla länder vara ense om den, annars kommer transaktionerna att gå via länder som inte har anslutit sig. Och om det gick att genomföra den skulle allt mer handel gå till de centrala valutorna för undvikande av transaktionskostnader. Kanske skulle nästan hela världsekonomin
på sikt använda dollarn? Men det finns en allvarligare invändning
mot Tobinskatten; även om den vore möjlig att införa skulle den vara skadlig.”
Jag kan inte tolka det som annat att Norberg instämmer i kritiken (som andra framfört). Liknande kritik mot en global koldioxidskatt kan också framföras, även om fossila bränslen är av en mer fysisk natur som kräver transport.
Annars har ju Norberg rätt i sak att man inte har rätt att förstöra andras egendom, men då kvarstår också att bevisa att koldioxiden faktiskt står till skuld för några klimatförändringar och därmed förstörelse av egendom, att det ”troligen” (IPCC) är så duger knappast som bevis.
Man kan nog bevisa att koldioxiden, allt annat lika, har en inverkan på klimatet. Men även om man kan bevisa en sådan sak, kan man inte dra slutsatsen att alla som släpper ut koldioxid ska betala för det. Detta av det enkla skäl att det definitivt inte går att bevisa att den enskildes utsläpp är skadligt för någon. Och att tvinga individen för en skada som han inte har orsakat, är uppenbart orättvist och fel.
Via Moderna myter hittade jag en intervju med klimatologen Timothy Ball (http://www.pittsburghlive.com/x/pittsburghtrib/opinion/columnists/steigerwald/s_492572.html), ur vilken jag citerar:
Q: What is your strongest or best argument that GW [global warming] is not “very likely” to be caused by SUVs and Al Gore’s private planes?
A: I guess the best argument is that global warming has occurred, but it began in 1680, if you want to take the latest long-term warming, and the climate changes all the time. It began in 1680, in the middle of what’s called “The Little Ice Age” when there was three feet of ice on the Thames River in London. And the demand for furs of course drove the fur trade. The world has warmed up until recently, and that warming trend doesn’t fit with the CO2 record at all; it fits with the sun-spot data. Of course they are ignoring the sun because they want to focus on CO2.
Och:
Q: Is the globe warming and what is the cause?
A: Yeah, the world has been warming since 1680 and the cause is changes in the sun. But in their computer models they hardly talk about the sun at all and in the IPCC summary for policy-makers they don’t talk about the sun at all. And of course, if they put the sun into their formula in their computer models, it swamps out the human portion of CO2, so they can’t possibly do that.
Q: Is the rising CO2 level the cause of global warming or the result of it?
A: That’s a very good question because in the theory the claim is that if CO2 goes up, temperature will go up. The ice core record of the last 420,000 years shows exactly the opposite. It shows that the temperature changes before the CO2. So the fundamental assumption of the theory is wrong. That means the theory is wrong. … But the theory that human CO2 would lead to runaway global warming became a fact right away, and scientists like myself who dared to question it were immediately accused of being paid by the oil companies or didn’t care about the children or the future or anything else.
Q: Have you ever accepted money from an oil company?
A: No. No. I wish I did get some. I wouldn’t have to drive a ’92 car and live in a leaky apartment bloc.
Det är m.a.o. inte sant att koldioxiden påverkar klimatet och gör det varmare. Det är tvärtom det varmare klimatet som påverkar koldioxidhalten!
Så varför ens *diskutera* sådant struntprat som att bilister eller boskapsuppfödare ska ställas till ansvar? Vet vi inte redan att det här är ett led i en kampanj som går ut på att strypa kapitalismen och – ytterst – driva oss tillbaka till grottstadiet?
Nej, ställ panikmånglarna till svars i stället och ta ut en straffskatt av *dem*. Pengarna kan gå till Per Welander och Moderna Myter, som bedriver en nödvändig och värdefull upplysningsverksamhet.
Johan Norbergs ståndpunkt, att varje liberal måste bära fulla ansvaret för sina handlingar, delar jag helt. Hur det praktiskt skulle genomföras, om CO2-teorin visade sig vara sann, är en annan fråga. En gigantisk CO2-skadefond skulle leda till en lika stor tävlan i lidande över hela jordklotet. Människors beteende skulle likna häckande fåglars när de spelar skadade för att locka bort rovdjur från boet. Och om CO2-skatter togs om hand av staten så skulle en del syftet med den försvinna. CO2-skatt skulle då betalas tillbaka som glesbygdsbidrag för att kompensera för dyrare bensin. Rundgången är ett faktum.
Åsikter hos objektivister och islamister kan jag inte ta till mig. De utgår från en värdering som man måste dela för att kunna diskutera. För att diskutera medlen måste man ha samma mål.
Johan Nilsson: Du borde nog läsa och tänka först, innan du uttalar dig. Du skriver t ex: ”Johan Norbergs ståndpunkt, att varje liberal måste bära fulla ansvaret för sina handlingar, delar jag helt”.
Det märks att du inte har läst det ursprungliga inlägget eller diskussionen som följde. För om du gjorde det då skulle du snabbt inse hur vilse du är. Problemet med Norbergs position är att den inte är liberal. Den är étatistisk. Vidare är den inte individualistisk utan kollektivistisk. Läs igenom diskussionen så kommer du att se varför.
Sedan skriver du: ”Åsikter hos objektivister och islamister kan jag inte ta till mig. De utgår från en värdering som man måste dela för att kunna diskutera. För att diskutera medlen måste man ha samma mål”.
Vad har islamister med objektivister att göra? Absolut ingenting. Varför tar du upp båda två som om de hade något _väsentligt_ gemensamt? Jag kan därför inte låta bli att ta detta som ett lågt och patetiskt försök från din sida att förolämpa mig och andra objektivister.
Om du inte var totalt ignorant och faktiskt bemödade dig med att, som sagt, läsa och tänka lite först innan du uttalade dig, skulle du inse att objektivismens etik håller människans liv som standarden för alla värden. Dvs det som främjar människans liv är gott och det som skadar det är ont. Är _detta_ en norm som endast objektivister håller och som därför gör våra åsikter omöjliga att ta till sig för såna som dig?
Om du vill ha en seriös diskussion måste du börja med att läsa och tänka innan du uttalar dig. Och du måste sluta upp med att slänga dig med (bisarra) förolämpningar.
Och utöver det så kommer kampanjen mot koldioxidutsläpp, om den bara drivs tillräckligt hårt (och gudarna ska veta att den drivs hårt!) att leda oss tillbaka till förindustriell tid, med lidande och död i väldig skala som följd. Det är faktiskt *lite* värre än att det finns en och annan skitstövel som tycker att objektivister är ”precis som islamister”.
Visst är det det.
[…] och det här är en sådan. För övrigt kan man ju läsa om andra sådana skiljaktigheter på Svanbergs blogg eller på Nattväktaren här och […]