Manners are the means through which a life-loving person of self-esteem expresses respect for the dignity of life. He doesn’t act in a polite way in order to perform a duty for another. Rather, his motivation is one of self-respect manifesting in respect for life, including those around him. It isn’t necessary to ”live for others” to have manners. It’s only necessary to appreciate living. One barometer of an individual (or family; or society) lacking in self-esteem is the decline of manners. – Dr Hurd
Förnuftets kalla och oresonliga röst 
Jag svarar med vad som blev dagens citat för mig:
”Society is a collective concept and nothing else; it is a convenience for designating a number of people. So, too, is family or crowd or gang, or any other name we give to an agglomeration of persons. Society … is not an extra ”person”; if the census totals a hundred million, that’s all there are, not one more, for there cannot be any accretion to Society except by procreation. The concept of Society as a metaphysical person falls flat when we observe that Society disappears when the component parts disperse; as in the case of a ”ghost town” or of a civilization we learn about by the artifacts they left behind. When the individuals disappear so does the whole. The whole has no separate existence. Using the collective noun with a singular verb leads us into a trap of the imagination; we are prone to personalize the collectivity and to think of it as having a body and a psyche of its own.” – Murray Rothbard
Jag får väl tänka på att uttrycka mig lite mer civiliserat i fortsättningen, när jag skäller på folk! ;-)
Skämt åsido: bra poäng.
Ett ”samhälle” är förstås inget annat än summan av ett antal individer. Och så länge ordet används så, ser jag inget problem med det. Snarare blir det problem om man låter bli – för hur skulle man då kunna uttala en sats som: ”Vi borde leva i ett friare samhälle än vi har idag”? Eller tala om ”Sovjetunionens sönderfall” eller ”den västerländska civilisationens landvinningar”. För att nu inte tala om att ”Norge vann handbolls-EM för damer”.
Men tyvärr finns det ju gott om folk som betraktar ”samhället” just på det sätt som farbror Murray kritiserar.
Hittade en annan pärla hos Dr Hurd:
”If you care about what others think, you lose who you are. If you lose who you are, others won’t think of you — because they’ll have no reason to do so.”
Javisst, ordet ”samhälle” behövs, precis som andra benämningar på kollektiv. Man skall bara vara medveten om att ”samhället” är just en benämning på ett kollektiv, på alla individer det utgörs av, och inte betrakta det som en extra person. Social holism är tämligen … ja, jag finner inte ens ordet, riktigt, eftersom hela idén är så absurd. ”Låt folket bestämma” låter naturligtvis mycket trevligt. Det låter som rätten att bestämma över sig själv – men ”folket” är inte en extra person. I verkligheten kan det mycket väl innebära att somliga bestämmer över andra, vilket tyvärr är långt rimligare än att individer bara bestämmer över sig själva.
Och ja, det sista citatet av Hurd var fenomenalt =)
Jag är oförskämd nog att fortsätta med att posta fyra citat jag verkligen fäst mig vid, sedan länge. Om dessa människor må man sedan säga mindre positiva saker, men raderna är bra:
”Människan – det är själva gåtan. Den må tydas, och ägnar du ditt liv med att tyda den, då kan det inte sägas att du förspillt tiden. Med denna gåta vill jag sysselsätta mig, för jag vill själv vara en människa.”
– Fjodor Dostojevskij
”När vi hör en kines är vi benägna att anse hans tal för ett oartikulerat gurglande. En som förstår kinesiska kommer att igenkänna språket däri. Så kan jag ofta inte igenkänna människan i en människa.”
– Ludwig Wittgenstein
”Arrogance on the part of the meritorious is even more offensive to us than the arrogance of those without merit: for merit itself is offensive.”
– Friedrich W. Nietzsche
”Those who deny Aristotle’s first principle should be flogged or burned until they admit that it is not the same thing to be burned and not burned, or whipped and not whipped.”
– Avicenna