I västvärlden finns det många nu som med all rätt höjer sina röster och börjar protestera emot islamisternas försök att inskränka och avskaffa vår yttrandefrihet. I denna debatt brukar frihetens förespråkare påpeka att muslimer faktiskt är fria att låta bli att köpa och läsa de tidningar vars innehåll de inte gillar. Och vi säger också att de självfallet har rätt att bojkotta de tidningar som de inte gillar. Men de har ingen rätt att kräva ytterligare inskränkningar i yttrandefriheten. De allra flesta i väst verkar vara överens om detta.
Detta får emellertid mig att tänka på ett hyckleri hos en stor del av svenska befolkningen: rökförbudets popularitet. Trots att rökförbudet innebär en kränkning av krogägarens rättigheter, så är det inte en majoritet som protesterar emot detta förbud. Tvärtom visar olika undersökningar att förbudet har ett stort stöd hos allmänheten. Idén bakom rökförbudet är dels den att det sägs vara farligt med passiv rökning. Trots att det argumentet inte vilar på något starkt vetenskapligt stöd, är det, som vi ska se i slutändan helt irrelevant. Poängen är nämligen den att ingen är tvungen att gå in på en krog eller restaurang vars rökpolicy man inte gillar. Precis som muslimerna är fria att låta bli att läsa tidningar som de inte gillar är krogbesökare fria att inte besöka krogar som de på grund av röken inte gillar.
Vad jag nu undrar över är varför det är OK med ett rökförbud, bara för att somliga inte gillar röken på krogen, men att det helt plötsligt inte är OK att förbjuda tidningar från att publicera saker som somliga människor inte gillar. I fråga om principer råder det inga skillnader i dessa två fall: i båda fall är det nämligen fråga om att kränka individens äganderätt. Om de människor som är för rökförbudet vore konsekventa, då borde de ställa sig på samma sida som de totalitära islamisterna i frågan om yttrandefrihet. Men det gör de förmodligen inte. Detta gör dem till motsägelsefulla och inkonsekventa; det gör dem till hycklare.
När den muslimska världen hotar att hugga av huvudet på de som säger saker som de inte gillar, då är det väldigt viktigt att tydligt visa var man står i denna konflikt. Det är viktigt att inta en konsekvent och kompromisslös position för frihet. Därför bör förespråkarna och försvararna av rökförbudet här i väst se till att rannsaka sig själva och fråga sig på vilken sida de egentligen står. Står de för principen om individens rättigheter eller står de för principen om mobbens ”rätt” att förtrycka och köra över individen när helst den så behagar? Står de för frihet eller står de för (majoritetens eller islamisternas) diktatur?
Utmärkt vinkling!
Har aldrig rökt, retade mig ibland på röklukt etc, men har hela tiden varit motståndare till den INSKRÄNKNING i äganderätten som ett rökförbud på alla krogar innebär.
Bra att belysa inkonsekventa resonemang och åsikter för att få folk att tänka ett varv till.
Eventuellt skulle ett rökförbud kunna motiveras av passivröknings hälsorisker, men, som du påpekar kan man inte påvisa sådana risker.
PÅ:
http://machinalibera.blogspot.com/2006/02/svensson-och-liberalismen.html
resoneras det kring tänkbara orsaker.
Jag får lov att instämma. Mycket bra parallell. Förbudspåhejarna kommer onekligen dra upp ”folkhälsan” och diverse förmynderiargument mot detta. Det är likförbannat totalt inkonsekvent. Huruvida rökning är skadligt eller ej behöver man inte ens utreda. Det är fullständigt ointressant så länge ingen mot sin vilja tvingas att dinera på en restaurant där det bolmas.
Har du noterat att Liberala Partiet lanserat sitt första utkast till sin sida? Dina kommentarer uppskattas! (Har läst din tidigare kommentar om partiet.)
http://www.liberalapartiet.se/
Jag har sett det, men jag har inte haft tid för att läsa igenom det. Ska göra det och återkomma med en längre kommentar, så fort jag har tid för det.
Mycket bra jämförelse. Dubbelmoralen är enorm i den svenska debatten.
Helt enig. A = A.
Detta är ju dock en frihetsinskränkning orelaterad till yttrandefrihetsfråga. Ett mer uppenbart hyckleri utövas ju av dem som försvarar Jyllands-Posten och samtidigt är för åsiktsförbudslagar som den svenska lagen om ”hets mot folkgrupp”. De är ju hycklare precis som de araber som upprörs över Muhammedteckningarna och sedan uttrycker stöd för arabmedias antijudiska karikatyrer eller de vänsterintellektuella som fördömer Jyllands-Posten men försvarar ”Ecce Homo” och Monty Pythons (f.ö. enligt mitt tycke en av tidernas bästa film) film ”Life of Brian”.
Stefan: Jag anser faktiskt inte att detta är två helt orelaterade frågor. Jag anser att det hos allmänheten finns en oförmåga att inse att i båda fallen är det fråga om att kränka äganderätten och att det är denna princip – principen om äganderätt – som står på spel. Och om man ska vara konsekvent då bör man inte bara ställa sig på den fria pressens sida utan även försvara och respektera krogägarnas rättigheter, liksom näringsidkares rättigheter överhuuvdtaget. I övrigt håller jag naturligtvis med dig om att sådana saker som lagen mot hets mot folkgrupp är en uppenbar form av hyckleri, eller att en del araber själva ägnar sig åt grova antisemitiska karikatyrer, osv.
Men Carl, du förutsätter ju att alla har samma grund för att förespråka yttrandefrihet som vi har, dvs den rättighetsliberala. Det finns ju många som har andra grunder för att förespråka det, vanligen det man kan kalla den demokratiutilitaristiska. Dvs. om vi ska
kunna komma fram till den klokaste politiken då måste vi ha en öppen debatt
där alla idéer kan mötas och diskuteras.
Jag är fullt medveten om att det finns folk som inte motiverar yttrandefriheten på exakt samma grunder som jag. Försöker du säga att min kritik därför är missriktad?