Nu har Bushadministrationen gått med på John McCains förslag om att förbjuda tortyr. McCain sade i samband med detta: ”We’ve sent a message to the world that the United States is not like the terrorists. We have no grief for them, but what we are is a nation that upholds values and standards of behavior and treatment of all people, no matter how evil or bad they are.” Och: ”I think that this will help us enormously in winning the war for the hearts and minds of people throughout the world in the war on terror.”

För det första blir hamnar inte USA på samma moraliska nivå som terroristerna om och när USA skulle få för sig att använda sig av tortyr för att fram svar från terrorister. Tortyr är i ett sådant sammanhang inget annat än en form av självförsvar. (Tortyren syftar ju till att få fram svar som kan stoppa terrorattacker och som därför kan rädda livet på otaliga amerikanska medborgare.) Och USA har all rätt i världen att försvara sig, även om det kräver tortyr av terrorister. Det är terroristerna som inte ger USA några andra val. Det är terroristerna – inte USA – som väljer hur de vill själva vill bli behandlade genom att deklarera att de tänker leva genom våld dvs som rovdjur och inte som människor dvs inte som förnuftsvarelser. De har därför bara sig själva att skylla om de blir dödade eller torterade, eller både och.

(Man kan givetvis alltid diskutera om tortyr verkligen fungerar. Men det är egentligen ett annat ämne. Här talar jag bara om den moraliska rätten att använda sig av våld i självförsvar. Om tortyr bevisligen inte fungerar för att få fram svar, vilket jag är skeptisk till, då kan det finnas ett hållbart case för att sluta använda sig av tortyr helt och hållet. Det finns inget större värde i att sadistiskt tortera människor, inte ens terrorister.)

För det andra kommer USA inte att vinna kriget mot islamisk terrorism, genom att vinna över ”the hearts and minds of people throughout the world”. (Som exempel på hur meningslös denna strategi är, se vad Israels förbud av hårda förhörsmetoder resulterade i.) Man vinner ett krig genom att göra det omöjligt för fienden att fortsätta föra sitt krig och genom att bryta fiendens vilja att fortsätta kriga. På sikt kan detta mycket riktigt betyda att man faktiskt vinner över människor, eftersom de inser att de har mer att vinna på att bete sig som civiliserade varelser än att bete sig som barbariska vildar. Men detta sker i regel först efter fienden har genomlidit en stor och förnedrande förlust (se t ex Tyskland och Japan efter andra världskriget).

Det är dessutom inte USA:s moraliska ansvar att försöka vinna över någon i detta krig. Om folk i Mellanöstern väljer att hata USA och därför sanktionerar terrorism mot USA, dvs krig mot USA, dvs slaktandet av oskyldiga människor, då får de faktiskt skylla sig själva om det en dag betyder att USA svarar med att lägga ut bombmattor över deras städer. Om detta sedan gör USA impopulärt hos vissa irrationella människor, bör inte ha någon som helst betydelse. Andras ogillande eller hat utgör inget argument emot självförsvar. I vilket fall som helst behöver USA inte andras medgivande eller tillstånd för att försvara sig själva.

Uppdatering I: Läs gärna även dr Hurds klockrena kommentarer om detta.

För de som trodde att feminismen handlade om ”kvinnlig frigörelse”, bör nog tänka om lite.

Mattias Svensson har skrivit en ny kolumn som heter ”Liberalism på allvar?”. Det är utan tvekan något av det absolut bästa jag har läst av honom. Läs den!

Besök Ninja economist. Ytterligare kommentarer överflödiga.

Uppdatering: Jag hade fel. Kommentarer är inte överflödiga. Eftersom den här propagandafilmen… förlåt, undervisningsfilmen, är så fylld av felaktigheter och förvrängningar, är det kanske bäst att säga ett par saker rak på sak:

1. Inflation är inte detsamma som generella prisstegringar. Det är ett av flera symtom för inflation, men det är inte inflation i sig själv. Inflation är det när penningmängden ökar snabbare än mängden guld, vilket i praktiken betyder när staten (direkt eller indirekt) ökar penningmängden. För en detaljerad studie i ämnet läs George Reisman Capitalism: A Treatise on Economics sidorna 911ff.

2. Det är centralbanker som ECB som skapar inflationen – från början till slut. Detta framgår bara mycket subtilt i filmen. Men ändå vill man framställa ECB som de som ”bekämpar” och håller inflationen under kontroll.

3. Inflationen, som ECB skapar, är väldigt hög. Bra mycket högre än de där 1-2%:en som undervisningsfilmen talar om. Stefan Karlsson rapporterar t ex följande:

Contrary to the widespread misconception of the ECB as inflation hawks, the ECB have pursued a extremely loose monetary policy. Real short-term interest rates is negative and according to the latest numbers, money supply growth was 8% in October, far above the ECB’s own ”reference value” of 4.5%. And while the ECB is supposed to keep consumer price inflation below 2%, the harmonized index of consumer prices was 2.4% in November according to preliminar figures. But since this excludes housing costs, real consumer price inflation is higher.
– ”Europe Have Too Much -Not Too Little- Inflation”

(Läs gärna hela Karlssons artikel.)

Uppdatering II: Jag hann förstås inte se hela filmen klar förrän jag mot slutet skulle se en annan irriterande missuppfattning/osanning, nämligen den att ”deflation”, olämpligt definierat som ”generell prissänkning”, skulle vara skadligt för ekonomin. Så är det inte. Att priserna generellt sjunker betyder bara en sak och det är att reallönerna stiger dvs att den faktiska levnadsstandarden stiger. Ständigt fallande reala priser är faktiskt någonting som vi har fått leva med nästan uteslutande sedan den industriella revolutionens början.

Detta syns inte alltid i de nominella priserna men om man tittar t ex på hur många timmar det i dag krävs för att tjäna tillräckligt mycket pengar för att köpa olika varor, jämfört med för 100 eller 200 år sedan, kommer man att se att priserna på nästan allting i reala termer har fallit nästan konstant. Det beror naturligtvis på att produktionen av nästan allting har ökat explosionsartat till följd av den massproduktion som industrialiseringen gjorde teknologiskt möjlig och som det kapitalistiska systemet som sådant uppmuntrar till. Det är därför som vi i det kapitalistiska väst hela tiden har blivit rikare de senaste tvåhundra åren. Detta är orsaken, inte välfärdsstaten, fackföreningar och regleringar.

Under slutet av 1800-talet syntes det emellertid även i de nominella priserna, inte minst i det då väldigt kapitalistiska USA. Detta faktum bör ställas i relation till den antikapitalistiska historierevisionism som sprids på universiteten. Om man t ex läser NEK vid Lunds universitet får man helt felaktigt lära sig att priserna på allt möjligt steg i 1800-talets USA, detta till följd av trusterna. Men i verkligheten sjönk priserna, detta tack vare trusterna, vars marknadsfördelar kom av att de utnyttjade sin förmåga att massproducera, och som ständigt såg till att öka produktionen. Som exempel kan det ju nämnas att priset på olja, tack vare Standard Oil-trustens oerhörda och ständigt växande förmåga att massproducera olja, sjönk från 30 cent per gallon 1869 till 10 cent per gallon 1874, ned till 8 cent per gallon 1885. (Se för fler sådana här exempel Thomas DiLorenzos How Capitalism Saved America.) Under samma tid ökade deras marknadsandel från 4% till 85%.

Så att priserna blir lägre och de reala lönerna stiger är ett fenomen som borde behandlas som goda nyheter, men som här avfärdas som ”dåliga nyheter”. Motivationen för detta är historiskt sett att man förknippar deflation med depressioner. Orsaken till detta förvirrade resonemang är dels en felaktig definition på deflation. Men dels också oförmågan att se att deflation är vad som händer när inflationsbubblorna, skapade av centralbankerna, spricker. Deflation i den negativa bemärkelsen, dvs kraftigt minskad penningmängd med alla problem det innebär (svårare att betala tillbaka lån, konkurser, etc), skulle inte vara möjlig om vi inte hade någon inflation till att börja med. Och om vi hade t ex guldmyntfot, då skulle vi aldrig få någon deflation eftersom när guldpengarna väl har skapats, kommer de aldrig att försvinna. Rädslan för fallande priser motiveras från ECB:s sida även med att om priserna hela tiden sjunker, då kommer företag vänta med att investera och konsumenter vänta med att handla. Men detta är återigen ett fenomen som historiskt sett har sina rötter i vad som händer efter inflationsbubblan har spruckit och ekonomin går igenom en depression.

TT är inget annat än en enda stor rationalisering för vänstermänniskor i Sverige ska kunna fortsätta tro på sina lögner, fortsätta motivera sitt hat mot USA och Israel, och fortsätta moraliskt stöda den islamiska terrorismen. Det är fan inte undra på att svenskarna har en så förvrängd världsbild… Och det är fan inte undra på att araber som kommer hit fortsätter att hata Israel, då de matas med samma anti-israeliska propaganda som de blev matade med hemma…

David från ”Truth, Justice, and the American way” reflekterar över varför vi borde privatisera vägarna.

AP (via STAMBORD):

The execution of convicted killer Stanley Tookie Williams sparked outrage Tuesday throughout Europe, which has a deep aversion to capital punishment sustained by the painful memory of state-organized murder during the Nazi era.

STAMBORD ifrågasatte denna nyhet på basis av att den sista avrättningen i Frankrike skedde 1977 dvs mer än 30 år efter nazisterna besegrades av de allierade. Men vad jag undrar är om referensen till Nazityskland är där, inte som ett resultat av inkompetens från AP:s sida, utan med avsikt. Eller är det verkligen så att européer är så pass irrationella, att de inte kan göra någon skillnad på att avrätta en dömd mördare i ett fritt och civiliserat samhälle (USA) och det massmord på oskyldiga människor, som det totalitära och barbariska Nazityskland genomförde – och att de därför känner sig påminda om nazisternas övergrepp när de tänker på avrättandet av ”Tookie”?

Denna tråkiga historia gör mig påmind om varför man bör legalisera handeln av mänskliga organ.

Om vi har tur kommer ett nytt EU-direktiv att godkännas. I så fall kommer Sveriges hårda regler om tv-reklam att ersättas av en lite mer liberal lagstiftning. Denna nya liberala lagstiftningn är inte perfekt så klart, detta då den trots allt innehåller en del regleringar om hur mycket och när reklamen ska få sändas på tv. Den principiella frågan är här äganderätten: det är tv-bolagen – och bara tv-bolagen – som har rätt att bestämma hur, när och vad för sorts reklam som ska få sändas på tv. De väljer att sända så mycket reklam de bara kan, för att de ska kunna generera så stora intäkter som möjligt, så att de kan göra så stora profiter som möjligt. Det är inget omoraliskt med detta. Att bedriva tv är inte gratis. Det kostar pengar. (Det vet alla som tvingas betala skatt och tv-licens för att finansiera SVT 1 och 2.) För att tvproducenterna ska kunna försörja sig på sitt arbete, då måste vi erkänna deras moraliska rätt att sträva efter profiter. Det blir bara ett moraliskt ”dilemma” om man får för sig att tvproducenterna ska behandlas som slavar vars profitbegär ska bekämpas och hämmas och avfärdas som omoraliskt, allt utifrån premissen att tvtittarna har ”rätt” till gratis och reklamfri tv. Om tv-tittarna sedan har problem med reklam då kan de alltid välja mellan att a) ändra kanal b) betala för att titta på reklamfria betalkanaler eller c) stänga av. Svårare än så är det inte.

Stefan Karlssons kommentar om det förvirrande tankesätt som ligger bakom mycket av det mostånd som finns till att avskaffa jordbrukssubventionerna i USA och EU:

One would have thought this would be a no-brainer. Let’s see, if we do away with farm subsidies then taxpayers save a lot of money and we can cut taxes and we get much lower food prices . That is a ”sacrifice” ? A ”sacrifice” so terrible that we cannot agree to this in exchange for receiving higher export revenues? What the hell kind of twisted thinking is that?

En av mina favoriter på Capitalism Magazine, historikern John David Lewis, har skrivit en bra artikel om varför USA inte bör stänga gränserna. Och i enlighet med vad som har blivit en tradition, har man återpublicerat Leonard Peikoffs artikel ”Christmas Should be More Commercial”. I den förklarar han bland annat varför vi alla borde fira en riktigt egoistisk jul, med vår egen världsliga lycka i centrum, inte skuldkänslor, osjälviska uppoffringar, ödmjukhet eller kristendom.

Samtidigt har de nya intellektuella vid Ayn Rand institutet varit väldigt aktiva på sistone. Först kom Alex Epstein med en intressant artikel om vad det är vi borde lära oss av Enron, nämligen att det som framför allt förstörde Enron var irrationellt företagande, inte bedrägeri. Sedan kom han med en artikel där han försvarar oljebolagens rätt till deras profiter.

Keith Lockitch höll för ett tag sedan ett anförande, ”Creationism in Camouflage: The ‘Intelligent Design’ Deception”, där han gav sin syn på debatten om ”intelligent design”. Den kan man lyssna på gratis på aynrand.org. Det enda som krävs är att man blir en ”registrerad besökare”, men det är som sagt helt gratis. Jag rekommenderar alla att lyssna på detta anförande då det är både intressant och väldigt underhållande. I går kom för övrigt Lockitch med en artikel där han bemöter en del av de oärliga invändningar som Robert Camp nyligen reste i en artikel, emot sitt Lockitchs anförande.