“Korporativistiska” Sverige?

När jag säger att vi som förespråkar riktig kapitalism dvs laissez-faire kapitalism, måste sluta låta anti-kapitalistiska kollektivister komma undan med att beskriva Europas och Nordens ekonomier som “socialistiska”, då får jag ibland höra att det kanske vore bättre att kalla våra ekonomier för “korporativistiska”. Jag delar inte den uppfattningen.

Vad är “korporativism”? Enligt Wikipedia är det en form av étatism:

Korporativism eller korporatism (av senlatinets corporativus, av latinets corporo ‘göra till kropp’, ytterst av corpus ‘kropp’) är en politisk, ekonomisk och social åskådning som betonar individens tillhörighet till socialt, ekonomiskt, yrkesmässigt, etniskt, nationellt, familjebaserat eller på annat sätt definierade samhällsgrupper. Den egna gruppens gemensamma intressen ska ligga till grund för alla beslut i olika frågor. Samhället ses som en organisk kropp, en helhet som de olika samhällsgrupperna (korporationer) utgör integrerade delar av.

Som politisk åskådning är korporativismen nära besläktad med konservatismens organiska tendenser och förespråkar ett teknokratiskt styrelseskick under elitens ledning, vilket anses gynna de olika samhällsgrupperna mer än en demokrati av egalitär modell. Historiskt har korporativistiskt styre förespråkats av fascistiska rörelser genom deras ideologiska motstånd mot både individualism och egalitarism och istället betonas olikhet, symbios och samförstånd genom ömsesidigt beroende.

“Korporativism” är med andra ord “fascism”.

Om socialismens väsentliga karaktärsdrag är att produktionsmedlen ägs och därför i praktiken kontrolleras av staten, då är fascismens väsentliga karaktärsdrag att produktionsmedlen kontrolleras och därför i praktiken ägs av staten. Under fascism består privat egendom endast de jure, inte de facto. Egendom är alltså bara privat på pappret, inte i realiteten. I realiteten är det, precis som under socialism, staten som bestämmer.

Är då Sveriges ekonomi “korporativistisk” dvs fascistisk? Uppenbarligen inte.

När man bildar, definierar och tillämpar begrepp, då måste man identifiera det väsentliga karaktärsdraget som förklarar eller orsakar flest unika egenskaper. Ta t ex begreppet “människa”: ett rationellt djur. Detta är en bra definition eftersom det är människans förnuftsförmåga som förklarar eller orsakar flest egenskaper unika för oss människor: logiskt tänkande, begreppsligt tänkande, språk, vetenskap, teknologi, humor, konst, filosofi, osv.

Så när vi ska logiskt kategorisera en ekonomi som t ex Sveriges, då måste vi resonera på samma sätt. Och om vi gör det, då ser vi också att när produktionsmedlen ägs privat och kontrolleras av (mestadels fria) enskilda individer, då förklarar eller orsakar det flest egenskaper unika för en kapitalistisk ekonomi: avancerad arbetsdelning, fritt utbyte, vinstintresset, marknadspriser, konkurrens, massproduktion, hög och stigande levnadsstandard, osv.

Tittar vi på Sveriges blandekonomi, då ser vi också att dessa kapitalistiska inslag dominerar. Så med hänsyn till samtliga fakta är det klart varför Sveriges blandekonomi bör logiskt kategoriseras som en i grunden kapitalistisk ekonomi.

Om man ändå envisas med att kategorisera Europas och Nordens ekonomier som fascistiska, då måste man (om än oavsiktligt) släta över en fundamental skillnad mellan en huvudsakligen kapitalistisk blandekonomi som t ex Sverige och en genuint fascistisk ekonomi som t ex Nazityskland eller Fascistitalien: att staten kontrollerar ekonomin.

Med detta avses inte att staten, då och då och här och där, lägger näsan i blöt. Nej, med detta avses total statlig kontroll. Det är därför “privat ägande” av produktionsmedlen endast är en formell illusion—eller mer ärligt: en nominell lögn—under fascism.

Låt oss konkretisera skillnaden: Måste du, idag, vänta på statens order innan du får chansen att sköta ett företag? Nej, du kan välja att på eget initiativ starta och driva ditt eget företag. Om du på eget initiativ startar och driver eget, då börjar du knappast med att vänta på att staten ska ge dig order om vad du ska producera, hur du ska producera det, hur mycket du ska få producera, vilka du ska få anställa, vilka löner de ska ha, vilka priser du ska ta, och vad du ska göra med den eventuella vinsten. Det beror på att vi inte är statliga slavar under en fascistisk ekonomi.

Ja, olika statliga tvångsingrepp kan hämma oss. Men att bråka med och försöka jobba runt sådana tvångsingrepp är (upp till en viss kritisk punkt) inte detsamma som att slaviskt lyda under total statlig kontroll. Att betala skatter och följa rådande regelverk är inte detsamma som att tvingas underkasta sig statens femårsplan.

Om man i strid med verklighetens fakta ändå väljer att likställa en huvudsakligen kapitalistisk blandekonomi med “korporativism” eller fascism, då bidrar man inte bara till den anti-kapitalistiska mytbildningen, man antyder också, vare sig man vill det eller inte, att Venezuela borde överge socialismen och istället satsa på fascismen!

Vi som står för individualism och kapitalism har inte råd med sådant begreppsligt slarv.

En reaktion på ”“Korporativistiska” Sverige?

  1. Sverige är absolut inte ett korporativistiskt samhälle. (Löntagarfonderna hade delvis en korporativistisk karaktär, men de var också ett påhitt som avvek från de övriga socialistiska inslagen i Sverige.)
    Sverige är blandningsekonomiskt, vilket innebär att det är en demokrati med inslag av en mix av kapitalism och socialism. Sverige är inte kapitalistiskt i grunden, utan blandningsekonomiskt i grunden.

    Och de socialistiska inslagen i det svenska samhället har varit av olika typer (dvs. både statssocialism och funktionssocialism), vilket har växlat och varierat i karaktär över tid.
    Exempelvis var det gamla Televerket statssocialistiskt eftersom individer i Sverige inte ens på pappret ägde de telefoner de hade i sina egna hem. Det var då också förbjudet, och straffbart, att köpa en telefon utomlands och föra in den privat i landet. I ett senare skede övergick Televerket till att bli mer funtionssocialistiskt och därefter gradvis (som Telia) en operatör bland andra på en någorlunda fri marknad. (Staten äger visserligen fortfarande en rejäl andel av Telia, men bolaget opererar numera huvdsakligen som en någorlunda fri operatör på en någorlunda fri marknad.)

    I dagens läge är de flesta socialistiska inslagen i den svenska blandningsekonomin mer av funktionssocialistisk karaktär än av statssocialistisk. Dvs. färre verksamheter _ägs_ nu av staten, landstingen och kommunerna än tidigare, och flera av dem _styrs_ nu istället mera av politiker och myndigheter.
    Även tidigare under 1900-talet dominerade de funktionssocialistiska inslagen över de statssocialistiska. Ett exempel på det är bostadsmarknaden som i årtionden var – och än idag är – stenhårt reglerad i flera olika avseenden, trots att borgerlig politik (och faktiskt delvis och tidvis också socialdemokratiskt dito – på ett självmotsägande sätt) har medfört att allt fler s.k. allmännyttigt ägda bostäder har omgjorts till bostadsrättsföreningar.
    (För några få år sedan tilläts också självägandelägenheter i Sverige, men än så länge finns de nästan inte alls i praktiken. De [”selveierleilighetene”] är betydligt mer vanliga i Norge , där de genom en viktig reform blev ett populärt inslag i bostadsmarknaden på 70-talet.)

    Ett kapitalistiskt samhälle är inte ett samhälle där fri marknadsekonomi till större delen råder, utan något mer än det. Ett kapitalistiskt samhälle är ett samhälle där staten respekterar och skyddar människors rättigheter (och den fria marknadsekonomin utgör självklart en viktig aspekt av ett sådant samhälles identitet). Sverige är tyvärr inte ett sådant gott samhälle, inte i princip, inte i grunden och tyvärr inte heller till stor del by default. Det är därför mer korrekt att säga att Sverige i grunden är en blandningsekonomi.

    Ytterligare en sak att tillägga om korporativismen är att korporativism är en typ av funktionssocialism. Begreppet funktionssocialism är alltså avsevärt mycket bredare än begreppet korporativism.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.