Att integrera: Självständighet som en dygd och rättvisa som en dygd. Deadline: Fredag. Max 500 ord. Hjälpmedel: Definitioner i ARL och OPAR.
Tips: Ge exempel. Då blir det lättare för andra som inte är lika insatta att se vad det är ni menar. Sedan upptäcker ni själva om ni faktiskt vet vad det är idéerna refererar till i verkligheten.
Förnuftets kalla och oresonliga röst 
På grund av brist på tid och intresse, blir det bara en mycket kort integration från min sida:
Självständighet handlar i sin essens om att man har ett förstahandsmöte med verkligheten. Det betyder att man tänker själv och därmed skapar av egen förmåga. Rättvisa handlar i sin essens om att man dömer och behandlar människor rationellt.
Bara självständiga människor, dvs människor som har ett förstahandsmöte med verkligheten, är kapabla att skapa av egen förmåga och därmed försörja sig av egen förmåga. Följaktligen är det bara den självständige människan som verkligen förtjänar sitt uppehälle. Det är rättvisa.
(På samma sätt förtjänar de icke-självständiga sitt öde. Det är rättvist att de som inte tänker själva inte kan skapa själva och således blir beroende av andras skapande och därmed tänkande. Det är rättvist att de som är beroende av andras skapande blir beroende av andras tänkande och därmed tvingas lyda och respektera den hand som föder dem. Det är också rättvist om samma hand väljer att sluta föda parasiterna och lämna dem åt sitt öde. Den hjälplöshet som beroendet av andra resulterar i, är en hjälplöshet som de icke-självständiga förtjänar.)
Exempel? Tänk på Howard Roark och Peter Keating och deras öde i The Fountainhead.
Jag hann tyvärr inte skriva något under veckan men hoppas ett sent bidrag är ok:
Självständighet som dygd följer av att vi endast kan uppnå lycka genom att observera och handla i enlighet med verkligheten. Det är bara vi själva som kan identifiera vad som gör just oss lyckliga (våra mål) och hur just vi bäst bör ta oss dit (våra medel). Om du osjälvständigt låter andra definiera dina mål och medel kommer du i samma slag sätta andras uppfattningar framför verkligheten och sålunda göra din egen lycka svår eller omöjlig att uppnå. Ett exempel på detta är alla unga människor från ”arbetarklassen” som lever i en kunskaps- och framgångsfientlig kultur och som, vid brist på självständighet, riskerar att missa ett lyckligare liv av rädsla för att sticka ut och bryta med sin omgivnings värderingar.
Rättvisa är en dygd då den handlar om att behandla och värdera andra människor på samma sätt som vi gör med andra företeelser i verkligheten. Vi måste upptäcka och skydda oss mot laviner eller skogsbränder och vi måste på samma objektiva sätt identifiera när andra människor är skadliga för oss. Ett extremt exempel är kvinnor som fortsätter att leva med män som slår dem med ursäkter som att ”han kan inte hjälpa det…” eller ”han hade det svårt som barn…”. Att bedöma människor efter någon annan måttstock än deras observerbara handlingar inflytande på oss är oförenligt med ett lyckligt liv.
Det som integrerar självständighet och rättvisa är alltså nödvändigheten av att agera i enlighet med verkligheten.