Nu när socialisterna gör allt vad de kan för att skriva om historien och verkligheten, kan det vara bra att få lite perspektiv på saker och ting. Låt mig därför citera Steve Forbes:

Between the early 1980s and 2007 we lived in an economic Golden Age. Never before have so many people advanced so far economically in so short a period of time as they have during the last 25 years. Until the credit crisis, 70 million people a year were joining the middle class. The U.S. kicked off this long boom with the economic reforms of Ronald Reagan, particularly his enormous income tax cuts. We burst from the economic stagnation of the 1970s into a dynamic, innovative, high-tech-oriented economy. Even in recent years the much-maligned U.S. did well. Between year-end 2002 and year-end 2007 U.S. growth exceeded the entire size of China’s economy. Obviously China’s growth rates were higher, but China was coming off a much smaller base.

De senaste 30 åren har verkligen inte varit någon era av laissez-faire. Inte desto mindre är det sant att ekonomin i många länder och i många avseenden har blivit friare sedan börjavn av 1980-talet. Och detta har utan tvekan haft en otroligt positiv betydelse för miljontals och åter miljontals människor som har lyfts ur fattigdom och misär. Så om finanskrisen påminner oss om faran med de socialistiska inslagen i vår ekonomi, då kan vi med glädje se tillbaka på de senaste 20-30 åren för att påminna oss om vad lite avregleringar, privatiseringar, tull- och skattesänkningar, dvs lite mer inslag av kapitalism, kan göra världen över.