Under den ”Retrospektiva avdelningen” har Per-Olof Samuelsson lagt upp en gammal debatt mellan honom, Boris Benulic och Tryggve Lundh om Tommaso Campanellas utopiska samhälle framställd i hans bok Solstaten.

Jag har inte läst hela Solstaten men jag har läst om Campanellas och hans bok. Jag har bara läst ett kort utdrag ur boken. (Det var till ett ”seminarie” i idéhistoria.) Det lilla jag läste var, enligt min mening, dåligt nog för att avfärda även den här versionen av socialismen.

Ett citat på måfå ur detta korta utdrag:

Överheten måste man obetingat lyda. Vi anse det nödvändigt att äga en maka, att ha en egen våning och egna barn för att kunna lära och uppfostra sin avkomma. Men detta förnekar man i Solstaten, eftersom barnalstringen enligt den helige Thomas uttalande är till för släktets fortplantning och ej för den enskildes trevnad. Därför angår avkomman staten och ej individen, privatmannen, utom så till vida som denne är en kugge statsmaskineriet.

Märkligt nog ville ingen annan dela den uppfattningen med mig. Men det hade kanske varit lättare för dessa människor att se det onda i Campanellas utopi och en del av de sakerna som POS uppmärksammar fick vara med i utdragen. Läs mer i ”Om kärlekslivet i Solstaten” för att veta vad det är jag talar om.