En anonym själ skrev tidigare till mig följande, som kommentar till ett gammalt inlägg:
När jag visa min mamma det här, sa hon att det var rapalaja!? nånting? jag sejer, det är en beskrivning på hur hon och min far är dom är inte självständiga. dom har sugit all min livskraft ur mej. nu på lång sikt är det för sent, om man bara läst det när man var yngre. hej då ses i himmelriket
Jag satt länge och funderade på vad detta egentligen betydde. Men då jag inte vill ha ett sämre samvete än vad jag redan har (för att jag väntade så länge med att agera) och eftersom jag inte är cynisk nog för att utgå ifrån att detta bara är ett sjukt skämt, vill jag bara säga till den som skrev detta (om du läser det och det inte är för sent), att om det är som jag tror det är, finns det hjälp att tillgå. Sök den och ge inte upp:
Bris: 0200-23 02 30, bris.se. Vuxentelefonen: 077-150 50 50. Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60.
Jourhavande präst finns att nå via 112.
Röda Korsets telefonjour: 0771-900 800, redcross.se.
Jourhavande kompis: 020-22 24 44, redcross.se.
Nedstämd? http://www.snorkel.se är en hemsida om oro och nedstämdhet.
Nasp, Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa: ki.se/suicide.
Du kan också ringa den psykiatriska mottagningen på din hemort eller gå in på http://www.bup.nu
På rodasidorna.se finns mer information om vart barn och ungdomar kan vända sig.
Förnuftets kalla och oresonliga röst 
Kan man verkligen ringa bris av den anledningen att ens föräldrar inte är objektivister? Ja, kanske det.
Den här bloggposten visar att Carl är en ansvarskännande människa, och det förtjänar han respekt för.
Vi vet ju inte om kommentaren han besvarade var ett sjukt skämt eller ett rop på hjälp. Men var det det senare, så gjorde Carl alldeles rätt i att ge dessa adresser.
Hey, jag menade inte så. Kör på bara. Dessutom kanske det finns någon Rand-fantast på bris, även om jag tvivlar på det.
Verkligen, det var inte menat som att det är något fel med ditt inlägg.
Carl-Robert: ”Verkligen, det var inte menat som att det är något fel med [Carls] inlägg.”
Jaha. Och exakt *vad* var det menat som då?
Hoppas förresten Carl vid tillfälle tar upp modern konservatism till närmare granskning. Speciellt då idén att man ska akta sig för att förlita sig på sin rationalitet, eftersom det bara leder till att man tror att man själv har rätt och alla andra fel.
Varje gång jag skriver en femte kommentar på den här posten så försvinner den. Inte för att jag anklagar någon, men ändå…
Det har en logisk förklaring: Jag fann det du skrev till att vara elakt sagt, ja, även förolämpande mot mig och Per-Olof. Om du vill förolämpa mig och mina vänner, får du göra det någon annanstans.
Då ska jag uttrycka mig mycket vänligt. Till att börja med anser jag att du har fel. Jag uttryckte mig inte elakt, och jag hade inte för avsikt att uttrycka mig elakt. om du tolkade det så, så tror jag att du läste något som inte fanns.
Däremot ansåg jag att Per-Olof Samuelsson kastade sig över min ideologiska position när jag inte var ute efter något annat än att i en kommentar, i all vänlighet, skoja med dig, Carl.
Jag tycker att ni ganska så rejält överkänsliga, faktiskt.
Tack för mig.
Det är möjligt att jag är ”överkänslig”. Det är också möjligt att en fotbollsdomare är överkänslig när han delar ut rött kort åt en spelare som beter sig som en skitstövel.
Jag anser att du borde haft rött kort redan efter din första kommentar i den här tråden, för den var en fullständigt opåkallad gliring som inte hade det ringaste med innehållet i Carls post att göra.
Din ”ideologiska position” (som jag inhämtat på din egen blogg) är helt befängd och i själva verket ett uttryck för avundsjuka mot dem som använder (eller åtminstone försöker använda) sitt förnuft. Jag kan förklara varför närmare, men jag spar det i så fall till någon tråd där det är mera ”on topic” (d.v.s. om Carl skulle få lust att analysera den här speciella varianten av konservatism).
Hoppas du menar allvar med ditt ”Tack för mig”.
Med risk för att bli censurerad igen måste jag säga att ni bekräftar min uppfattning om vilken sekteristisk liten grupp av fundamentalister ni är. [Ska man ta detta på allvar eller är detta också en av dina ”skämtsamma” kommentarer?]
Att du trodde jag var ute efter att vara elak i första kommentaren är en sak – sådant är ju inte ovanligt bland kommentarer i bloggar. Men varför fortsätter du veva besinningslöst åt alla håll när jag vill förklara att jag inte hade för avsikt att vara elak?
Eftersom konservativa säger sig värna om kulturarvet, tar jag mig friheten citera det följande ur vårt svenska kulturarv:
Och du som med en glättig min
plär dina vänner häda jämt
och dem förtala vid ditt vin,
och det liksom på skämt;
och du som ej försvarar dem,
fast än ur deras skålar du,
du än kan slicka dina fem:
vad svarar du väl nu?