Den låga aktiviteten här beror på att jag helt enkelt inte har haft något speciellt att säga på sistone. Det har (med väldigt få undantag) inte hänt något särskilt i världen eller i Sverige, som har dragit till sig mitt intresse. Jag har också varit lite upptagen med mina studier och min uppsats. Jag har förvisso även jobbat på ett par nya artiklar, som jag med tiden kommer att publicera på min hemsida (en som handlar om Marx explaoteringsteori och en som handlar om teorin om perfekt konkurrens). Den delkurs jag läser just nu handlar om kunskapsteori och vetenskapsteori. Herregud, så mycket konstiga saker filosoferna har för sig. När jag har hunnit smälta denna kursen (som snart är slut), då kan det hända att jag kanske kommer med lite kommentarer om detta.
Förnuftets kalla och oresonliga röst 
Har du inget bättre för dig så kanske man kan få komma med ett förslag: det vore intressant att läsa din take på dagens Studio Ett om djurens ”rätt”. Marit Paulsen behöver nog lite filosofisk uppbackning eftersom hon ansåg Singers tankar ”lockande”.
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/index.asp?programid=1637
”Djur och politik
Försöksdjur på Sahlgrenska i Göteborg.
Häromdagen släppte organisationen Djurens befrielsfront ut ett antal försöksmöss och råttor ur sina burar vid Stockholms universitet. Flera hundra brott begås varje år i djurens namn samtidigt säljer tidningarna storupplagor på sjuka gorillaungar och svenska myndigheter vill förbjuda svenska sportfiskare att agna med levande fisk. Håller djur på att förmänskligas? Är verkligen människor och djur lika mycket värda? Gäster är bl a Matz Hammarström, gd Djurskyddsmyndigheten, Marit Paulsen, (fp), Krister Reinhold, Havgårds päls. (16.10)”
På grund av tidsbrist kan jag inte behandla hela ämnet om djurens rättigheter, eller om djurens värde kontra människors värde. Men spontant anser jag att det är uppenbart att djur rent generellt inte är lika mycket värda som människor.
Djur är bara av ett värde för oss eftersom de på olika sätt tjänar våra liv antingen som mat, kläder, försökskaniner, underhållning eller sällskap. Men för det mesta har de inte samma värde som människor. Det beror helt enkelt på att vi generellt kan få ut mycket mer av andra människor (inte minst medan de är vid liv) än vad vi kan få ut av djur.
Jag kan förstå om en ägare av ett kärt djur väljer att hellre t ex rädda sitt husdjur undan en brand, än en elak granne. Men om det inte stod mellan ett djur man håller väldigt kärt, och en okänd människa, anser jag att valet här är givet: man bör välja människan för hon är åtminstone potentiellt sett ett mycket större värde.
Vad gäller Peter Singer har jag bara kort följande att säga:
Det var flera år sedan jag studerade Peter Singers moralfilosofi, men om jag kommer ihåg vad hans moralfilosofi i korthet gick ut på så var det en preferensutilitarism. Den gick ut på att man ska tillfredställa människors och andra (medvetna) varelsers preferenser (såsom djur).
Man ska naturligtvis tillfredställa de starkaste preferenserna först, och om många små preferenser väger över en enskild individs relativt starka preferenser, då ska man naturligtvis satsa på de mångas små istället. Så precis som alla andra former av utilitarism leder detta oundvikligen till att man kan motivera alla möjliga orättvisor och övergrepp.
Det finns ingen som helst anledning att låta djur och människors preferenser vara det moraliskt primära, och så länge människor och djurs preferenser överhuvudtaget behandlas som något moraliskt primärt, kommer orättvisor att vara oundvikliga. Varför ska man överhuvudtaget bry sig om t ex en Saddam Husseins preferenser? Det finns ingen motivering för det.
Rätta mig om jag har fel, men det jag skriver här om Singer är från mitt minne. Det var, som sagt, flera år sedan jag sist studerade hans idéer.
Men om jag nu minns min Singer rätt, menade han även att grunden för djurens rättigheter är att de precis som vi människor har en förmåga att känna smärta, och därför lär de har en preferens för att undvika smärta, en preferens som vi måste erkänna och respektera. Så djur har rättigheter för att de kan precis som vi känna smärta. Det finns ett par grundläggande saker man kan säga om detta sätt att resonera.
Det är inte på grund av att vi kan uppleva smärta som vi har rättigheter. Vi har rättigheter eftersom vi är människor, dvs eftersom vi är förnuftsvarelser. Rättigheter är moralprinciper som definierar och sanktionerar människors lämpliga handlingsfrihet i ett samhälle och människan har därför, givet att människans liv är standarden för moralen, rätt till liv, frihet och egendom. Dvs människan har, i ett samhälle, rätt att göra vad som krävs för att främja hennes överlevnad och lycka i egenskap av att vara en rationell varelse.
En annan sak som man också kan anmärka på Singers resonemang här är, givet att jag nu minns honom rätt, att det enligt hans sätt att se på saken inte vore fel att t ex mörda människor om och när de inte är förmögna att uppleva någon smärta (t ex om man har bedövat dem, eller om de t ex har blivit helt medvetslösa). Och då får man ju förmoda att detsamma gäller då även för djur.
Dessutom finns det egentligen inget objektivt sätt att avgöra hur stark eller svag en preferens här, så rent generellt kan vi, om vi vill, med Singers eget resonemang bara anta att våra preferenser att äta kött väger upp mot den kortvariga smärta som vi åsamkar djuren när vi slaktar dem.