Fattiga studenter

Var femte student är fattig, säger socialstyrelsen. DN:

En av fem studenter lever i fattigdom, visar Socialstyrelsens nya rapport. Föräldrar och syskon får skjuta till pengar, nöjen och kläder stå tillbaka. Så resonerar de studenter DN träffar apropå de dystra siffrorna.

ÅR 1991 LEVDE 7 PROCENT av svenskarna i åldern 20-24 i fattigdom. Den senaste siffran från 2003 visar att drygt 14 procent av dessa unga är fattiga. Studenter har det ännu skralare ekonomiskt. 21 procent av dem ligger under fattigdomsstrecket. År 1991 var 14 procent av dem fattiga.

Men den primära orsaken är inte att vårt studiestödsystem inte är tillräckligt generöst. Nej, den primära orsaken är situationen på arbestmarknaden. Och att situationen på arbetsmarknaden är ett problem medger även socialstyrelsen, även om de inte är villiga att tillskriva det samma vikt som jag gör.

Danuta Biterman, Socialstyrelsens projektledare för rapporten, ser en dubbel problematik i studenternas ekonomiska villkor. Både att studiemedlet ligger för lågt och att arbetsmarknaden inte tar emot deltidsarbetande studenter i tillräcklig grad.

– De 6.900 kronor studenterna har att röra sig med varje månad hamnar några hundralappar under vårt fattigdomsstreck. De behöver dryga ut sin kassa med tillfälliga jobb. Men det utbudet har det blivit mycket sämre med, säger Danuta Biterman.

Det faktum att praktiskt taget alla studenter i Sverige får sin försörjning helt eller delvis genom CSN beror till stor del på den dåliga situationen på arbetsmarknaden. Om arbetsmarknaden var fri då skulle många fler studenter tagit del- eller t o m heltidsjobb för att försörja sig under tiden de studerar. (Och vore universiteten fullständigt privata, då skulle även många studenter kunnat finansiera hela sin utbildning genom del- och heltidsjobb.) Det är den genomreglerade arbetsmarknaden som skapar otrygghet och fattigdom. Inte bara för studenter utan för alla.

Och i sann socialistisk anda ser naturligtvis CSN-systemet till att systematiskt motarbeta alla som vill försöka försörja sig genom extraarbete. Så inte ens de som har turen att få ett jobb kan utnyttja det till fullo.

TVÅ JURIDIKSTUDERANDE på Stockholms universitet, Elissa Jebrael och Thea Guttsman, är av samma åsikt. Elissa Jebrael är riktigt förbannad.

– Så här är det: jag pluggar på heltid, det tar mycket tid. Jag behöver göra andra saker bredvid för att varva ner. Det kostar, så jag behöver ett extra jobb. Men får jag tjäna pengar? Nej!

Centrala studiestödsnämndens fribelopp för en heltidsstudent med fullt lån är 34.737 kronor per halvår.

Elissa Jebrael har fått ett långtidslån av sin bror. Thea Guttsman får hjälp av sin far. Med en hyra på 3.500, studielitteratur för drygt tusen kronor i månaden, busskort och löpande räkningar blir det inte mycket över. 1.400 kronor räknar Elissa Jebrael ut att hon har kvar.

– OCH DÅ ÄR INTE maten köpt än. Ska man leva som en jäkla myra bara för man är student? Va? Jag försöker jobba extra på restaurang så ofta jag kan, men systemet motverkar mig.

Carin Sica, som läser nationalekonomi, är lika kritisk. På helgerna jobbar hon i butik, men det ger bara 1.700 kronor extra i månaden. Att göra spontana saker som kostar något är uteslutet.

– Jag har alltid typ 22 spänn över. Det är sorgligt att behöva spara och räkna för att gå på bio nångång. Krogen slutade jag gå på när jag var tjugo. Om jag inte gjort det hade jag varit helt utblottad.

7000 kr i månaden är inte mycket pengar. Men många som tycker att de är fattiga gör det, har jag noterat, eftersom de inte har råd med vardagslyx av olika slag. Många som säger att de är ”fattiga” studenter verkar inte ha några större bekymmer med att köpa dyr sprit, gå på dyra koncerter, dricka dyrt kaffe på kaféer, etc. Jag har inget att somliga studenter gör dessa val som sådana – men man ska inte göra dem och sedan hävda att man är oförtjänt fattig vid månadens slut. Tycka vad man vill om CSN-systemet, men syftet är inte att man ska ha råd med sprit eller koncerter, utan att man ska ha råd med det allra mest grundläggande som krävs för att kunna ta sig igenom sina studier.

En reaktion på ”Fattiga studenter

  1. jag är inte lika insatt som du är, men jag skulle vilja att du svara på följande: ”Och vore universiteten fullständigt privata, då skulle även många studenter kunnat finansiera hela sin utbildning genom del- och heltidsjobb” jag tolkar det som om du vill att studenter ska heltidsjobba innan man börjr på univeritet? Är inte det i längden kontraproduktivt då antlet år på arbetsmarknaden på bli ännu mer begränsade? Om svergie ska satsa på högutbildad personal så är väll erfarenhet inom det området värt mer en det som svergie skulle tjäna på att skjuta upp ingången på univeritetet med X antal år? JÄVLIGT BRA BLOGG FÖRRESTEN
    ha det. Linus

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.