över att så många i Europa har reagerat som de har gjort. Det gör mig uppmuntrad. Det finns kanske mer människor med förnuft där ute än vad man ibland skulle kunna tro, om man bara följde massmediernas behandling av ämnet. Boris Beniluc, en av Sveriges bästa kolumnister, skrev idag en alldeles förträfflig kolumn i dagens Metro:

Om blod kunde få öknen att blomma skulle provinsen Darfur i Sudan vara som en välskött handelsträdgård. Här har den arabiska och muslimska janjaweedmilisen mördat 300 000 människor. Den etniska rensningen försvaras med att den svarta befolkningen som kallas ”zurgas” (niggers) är underlägsen och inte riktiga muslimer.
De senaste dagarna har Arabförbundet, Saudiarabien, flera andra arabiska länder samt Islamiska konferensen agerat kraftfullt. Det har varit massdemonstrationer och flaggbränningar.
Men det är inte Sudans flagga som brinner och det är inte i Khartoum som arabländerna stänger sina ambassader.
Det är i stället Jyllands-Postens publicering av tolv teckningar som skapat all denna aktivitet riktad mot Danmark.
Anser de som protesterar att det är ett mindre brott mot Koranen att mörda 300 000 människor än att publicera tolv teckningar? Om jag vore muslim så skulle jag nog inte bekymra mig så mycket om sådant som görs mot islam som för sådant som görs med islam som förevändning.

Läs hela!

Stefan Karlsson har idag skrivit ännu ett bra inlägg i ämnet där han bland annat behandlar Jan Hjärpes patetiska försvar för muslimernas helt oförsvarbara och omoraliska reaktioner. Han tar även upp en annan aspekt av det hela, nämligen den muslimska världens enorma hyckleri i denna fråga, vilket bland annat illustreras av det faktum att de statligt ägda medierna jämt och ständigt publicerar antisemitiska bilder.

Michella Malkin har skrivit en bra kolumn i ämnet som ni kan läsa här. Den visar på allvaret i denna fråga, den visar på att detta inte på något sätt är en isolerad händelse, och den ger en framför allt en anledning att fråga sig var alla de ”moderata” muslimerna är, varför de håller tyst, varför de inte protesterar emot de radikala muslimernas mordhot, önskan att förinta Danmark, krav på att avskaffa friheten över hela världen, etc. Var är dem?

Om de moderata muslimerna vill jag dock säga en annan sak mer generellt. De ”moderata” muslimerna är av allt att döma inte vänner till USA, Israel eller väst i allmänhet. Om inte ens de ”moderata” muslimerna här i väst kan tolerera att vi har yttrandefrihet, vad har vi då för anledning att tro att de skulle vara mer vänligt inställda till friheten i Mellanöstern? Leonard Peikoff har observerat att inom varje fientlig nation, historiskt sett, är det inte den moderata majoriteten som styr nationernas öde eller historiens gång: det är de få ideologiskt extrema aktivisterna ledarna i toppen, som antingen har politiskt kontroll eller som verkar genom regeringens medgivande, som styr utvecklingen. Den ”moderata” massan startar inga egna korståg för eller emot någonting; de tenderar istället att antingen passivt följa med i strömmen eller aktivt sympatisera med de ideologiska ledarna. I Mellanöstern ser vi detta: vi ser att massor med muslimer aktivt sympatiserar med bin Laden och de andra terroristernas sak. Sedan finns det förstås också de passiva ”moderata” muslimer som tyst och passivt bara följer med strömmen, här såväl som i Mellanöstern. Samma sak kunde vi naturligtvis observera i Nazityskland och i Japan under andra världskriget. Så poängen är att det i slutändan inte spelar någon roll om det finns många fler (passiva) ”moderata” muslimer än vad det finns militanta: totalitär islam är inte desto mindre fienden.