The Capitalist Manifesto är något av det absolut bästa jag har läst i ämnet. Den leverar precis vad den utlovar: det historiska, filosofiska och ekonomiska försvaret för laissez-faire kapitalismen.

Andrew Bernstein söker visa att anledningen till varför kapitalismen har lyckats med att skapa ett mindre paradis på jorden, på så kort tid, beror på att det är det enda sociala system som lämpar sig för människans natur qua rationell varelse. Detta är i stora drag också bokens övergripande tema: Bernstein argumenterar för Rands tes att det är förnuftet och tänkande är roten till allt välstånd. Men för att förnuftet ska fungera måste det lämnas fritt från våld och tvång. Det är därför som kapitalismen är, enligt Bernsteins sätt att uttrycka sig, ”the system of wealth”, just eftersom det är ”the system of freedom” och därmed ”the system of the mind”.

Så här långt låter det inte som att Bernstein kommer med mycket nytt, men där kan man lätt missta sig. Bernstein visar nämligen mycket grundligen, med avstamp från historien, att kapitalismen är ett socio-ekonomiskt system som hade sina rötter i Upplysningens idéer, och framför allt den tidens höga uppskattning av förnuftet som ett ytterst praktiskt verktyg för att förbättra människans liv och tillvaro. Det var ur denna övertygelse som individualismen och liberalismen föddes. Bernstein visar hur det idéhistoriska förloppet gick till med en enorm detaljrikedom, utan att det för den sakens skull någonsin blir svårt att se skogen för alla träden.

Vidare visar Bernstein, med denna idéhistoriska kontext bakom sig, hur olika upplysningsmän, tänkare, vetenskapsmän, uppfinnare bokstavligen ser till att skapa ett aldrig tidigare skådat välstånd – ett välstånd som, ibland bokstavligen, håller på att förändra jorden för all framtid. På så vis lyckas han visa att roten till allt välstånd verkligen är människans förnuft – och inte Gud (som de konservativa hävdar) eller muskler (som marxisterna hävdar).

Detta är en av Bernstens största bedrifter med denna bok: att leda sina läsare genom en engagerande berättelse bestående av otaliga observationer genom hela historien, som sedan ger läsaren rent induktivt fog för att göra korrekta generaliseringar. Vad som är minst lika imponerande är Bernsteins förmåga att integrera alla dessa observationer till en sammanhängande helhet. Från första till sista sidan lyckas han få in budskapet om kapitalismen som ”the system of the mind” – med allt vad det betyder i praktiken.

Bernstein visar, med hänvisning till Ayn Rands radikala moralfilosofi som ju håller människans liv som värdemätaren, att kapitalismen just eftersom det är ”the system of the mind” är det enda moraliska och praktiska socio-ekonomiska systemet. Detta är en väldigt bra sak, för som Bernstein påpekar i sin bok, är det i huvudsak inte bristande fakta som får många till att vara motståndare till kapitalismen, utan vissa moraliska övertygelser.

En annan bra sak med denna bok är att Bernstein ger de så kallade rövarbaronerna från 1800-talets USA, en historisk upprättelse. Han visar att verklighetens Hank Reardens som t ex Carnegie och Rockefeller inte var, som de marxistiska historikerna hävdade, några exploatörer utan snarare produktiva genier. Denna upprättelse är verkligen på sin plats, liksom den grundliga behandling av sådana anti-kapitalistiska myter om imperialism och slaveri.

Det finns dock ett par detaljer som är mindre bra med boken. Som exempel har jag tvivel kring hans beskrivning av vad det var som orsakade Den stora depressionen i USA. Men även om hans beskrivning inte är helt korrekt, är den ändå tillräckligt korrekt för att ge läsaren fog för sina slutsatser om att det var statliga interventioner (och inte president Hoovers påstådda laissez faire) som låg bakom den. En annan sak som slår mig är att han kanske inte ger en fullt korrekt beskrivning av Sverige. Som ett exempel antyder Bernstein att den enda orsaken till varför välfärdspolitiken i Sverige har ”fungerat” beror på att vi har finansierat den genom lån. Detta tycker jag är synd, för det finns så mycket mer man skulle kunna säga till den svenska välfärdsstatens stora nackdel. En annan sak som jag saknar är en vederläggning av den marxistiska exploateringsteorin. Men allt detta är som sagt bara detaljer som på inget sätt rubbar värdet av helheten.

Andrew Bernstein är väldigt bra på att engagera läsaren igenom bokens ca 500 sidor. Man märker att författaren verkligen brinner för ämnet. Språket är väldigt lättläst. Detta är en bok som riktar sig åt den intelligente lekmannen, oavsett bakgrund. Jag är säker på att denna bok kan om inte övertygar socialister om kapitalismens totala moraliska och praktiska överlägsenhet, så kan den kanske få dem att ifrågasätta sina egna vanföreställningar om kapitalismens natur. Detta är i varje fall en bok som bör finnas i bokhyllan hos varje sann vän av frihet.