Jag läste idag ett par nyheter som av allt att döma baseras på skräpvetenskap. I Aftonbladet kunde man t ex läsa att kvinnor som äter smärtstillande mediciner löper en ”större risk” för att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Men det nämndes ingen uppgift. Så jag bestämde mig för att skriva ett brev till aftonbladets reporter (men mer om det senare). Men hade det inte varit för att jag bara tio minuter tidigare blev exponerad för dagens första dos av skräpvetenskap, så hade jag nog inte reagerat som jag gjorde. BBC rapporterar nämligen om en omfattande undersökning som ska ha uppvisat att de som regelbundet äter två portioner rött kött (à 80 gram) om dagen löper en tredjedels större risk för att drabbas av tarmcancer, än de som äter mindre än en portion i veckan. Det betyder att relativ risken för de som äter mycket rött kött, för att drabbas av tarmcancer, är 1,33. Vad många emellertid inte känner till, är att en relativ risk på mindre än 100% inte tas med något större allvar inom epidemiologiska sammanhang.

“In epidemiologic research, relative risks of less than 2 are considered small and usually difficult to interpret. Such increases may be due to chance, statistical bias or effects of confounding factors that are sometimes not evident.” – National Cancer Institute, “Abortion and possible risk for breast cancer: analysis and inconsistencies,” October 26, 1994.

” … when relative risk lies between 1 and 2 … problems of interpretation may become acute, and it may be extremely difficult to disentangle the various contributions of biased information, confounding of two or more factors, and cause and effect.”
“The Causes of Cancer,” by Richard Doll, F.R.S. and Richard Peto. Oxford-New York, Oxford University Press, 1981, p. 1219. (http://www.newscientist.com/opinion/opinterview.jsp?id=ns2306)

“Relative risks of less than 2.0 may readily reflect some unperceived bias or confounding factor, those over 5.0 are unlikely to do so.” – Breslow and Day, 1980, Statistical methods in cancer research, Vol. 1, The analysis of case control studies. Published by the World Health Organization, International Agency for Research on Cancer, Sci. Pub. No. 32, Lyon, p. 36

“Relative risks of 2 have a history of unreliability” – Robert Temple, M.D. Food and Drug Administration Journal of the American Medical Association (JAMA), Letters, September 8, 1999

”My basic rule is if the relative risk isn’t at least 3 or 4, forget it.” – Robert Temple, director of drug evaluation at the Food and Drug Administration.

”As a general rule of thumb, we are looking for a relative risk of 3 or more before accepting a paper for publication.” – Marcia Angell, editor of the New England Journal of Medicine

”An association is generally considered weak if the odds ratio [relative risk] is under 3.0 and particularly when it is under 2.0, as is the case in the relationship of ETS and lung cancer.” – Dr. Kabat, IAQC epidemiologist

Och som Steve J. Milloy från Junkscience.com har noterat, så har den respekterade epidemiologen Ernst Wynder även sagt att en relativ risk mindre än 3 bör tas med misstänksamhet (http://www.junkscience.com/JSJ_Course/jsjudocourse/14.htm; ”Workshop on Guidelines to the Epidemiology of Weak Associations,” Preventative Medicine, 1987, pp. 139-141).

Tyvärr lär detta inte hindra varken journalister, eller forskare som vet att journalisterna inte kommer ifrågasätta dem och deras resultat, från att bilda en ond sammanslutning, där båda bidrar till att orsaka onödig rädsla hos människor. Ty journalisten får sina läsare, medan forskaren får sina ytterligare anslag, från staten, för att bedriva ytterligare forskning. Tragiskt men sant. Så jag kände att jag behövde ta mitt ansvar som den ”oroliga medborgare” jag är. Så jag skrev ett brev till Aftonbladet-journalisten som låg bakom denna artikel:

Anna Krook,

Mvh,
Carl Svanberg

Om jag får något svar kommer jag naturligtvis att rapportera om det.