I samband med den senaste utvecklingen i Mellanöstern har många kommentarorer och neokonservativa börjat hävda att Bush inte bara hade rätt vad gäller hans övergripande strategi i ”kriget mot terrorismen”. De hävdar även att Bushs strategi har fått sin verkan mycket snabbare än vad man först ha trott. Mellanösternexperten Daniel Pipes manar dock till lugn. Det är alldeles för tidigt för att säga om Bushs strategi fungerar. (Personligen tror jag inte att den fungerar eller kommer fungera.) I sin senaste artikel A Neo-Conservative’s Caution gör han en rad mycket intressanta observationer kring den senaste tidens utveckling i Mellanöstern. Det vill säga, samma utveckling som sägs bevisa att Bush trots allt hade rätt. Han skriver:

Having been trained in Middle Eastern history makes me perhaps more aware of what can go wrong:
• Yes, Mahmoud Abbas wishes to end the armed struggle against Israel but his call for a greater jihad against the ”Zionist enemy” points to his intending another form of war to destroy Israel.
• The Iraqi elections are bringing Ibrahim al-Jaafari, a pro-Iranian Islamist, to power.
• Likewise, the Saudi elections proved a boon for the Islamist candidates.
• Mubarak’s promise is purely cosmetic; but should real presidential elections one day come to Egypt, Islamists will probably prevail there too.
• Removing Syrian control in Lebanon could well lead to Hezbollah, a terrorist group, becoming the dominant power there.
• Eliminating the hideous Assad dynasty could well bring in its wake an Islamist government in Damascus.

Vad indikerar detta på? Om Islamister kan få ett starkt stöd i demokratiska val så tyder det åtminstone enligt mig på att Mellanöstern kulturellt sett varken är redo för frihet eller villig att sträva efter frihet. Och om de inte vill ha frihet då betyder det att över 1000 amerikanska soldater har dödats helt i onödan. Vidare betyder det att Bushs strategi absolut inte fungerar och inte heller kommer att fungera förrän araberna själva vill ha frihet. Det finns dock ljuspunkter i Mellanöstern. En av dem är studentrörelserna i Iran och deras strävan efter ett fritt Iran. Men i övrigt ser det mörkt ut. Vad betyder detta? Jo, detta betyder bl.a. att USA inte borde satsa alla sina kort på att försöka begria Mellanöstern. Det är en alldeles korrekt observation att fria länder inte utgör något hot för andra fria länder, varför spriandet av frihet i Mellanöstern på lång sikt vore något önskvärt. Men om folken i Mellanöstern inte vill ha denna frihet, då kommer det inte att fungera. Araberna har kunnat observera hur överlägsen de fria länderna i väst är jämfört med deras egna länder. Men inte har detta gett upphov till någon omfattande strävan efter reformer i Mellanöstern. Detta i sig själv räcker för att ifrågasätta om huruvida Bushs strategi har några potential för att fungera.