Jag har, på den här bloggen, flera gånger argumenterat för nödvändigheten och rättfärdigheten i att gå i krig mot Iran. Iran ett stort och växande hot mot Israel, USA, och västvärlden i övrigt. Iran sponsrar sedan decennier tillbaka islamisk terrorism mot väst, Israel och USA i synnerhet. Iran styrs av religiösa fanatiker som i åratal har hotat att förinta Israel och USA. Detta hot har på sistone upprepats mer och mer. Iran försöker aktivt skaffa sig kärnvapen och ni kan kallt räkna med att de kommer att använda den, utan någon som helst tvekan, så fort de bara kan.

En del hävdar att det kommer att ta dem flera år till innan de har sin första bomb och att vi därför har ”tid” att lösa denna konflikt med hjälp av diplomati. Dessa människor lär sig visst ingenting av historien. När ett land – ett land som Iran – inte bryr sig om hot från omvärlden, då finns det inte längre några andra praktiska eller moraliska alternativ än krig. Dessa människor ignorerar också att diplomati varken fungerade med Nazityskland, eller med Irak, eller med Nordkorea. Det enda som vinner på diplomati är våra fiender. Ingen annan.

Med anledning av detta vill jag göra er uppmärksamma på två artiklar som jag nyligen har kommit i kontakt med. Den första heter ”The faithful hour has arrived” och är skriven av Caroline Glick. Den andra heter ”Time to Fight the Real War” och är skriven av Robert Tracinski.

I dessa artiklar, framför allt Tracinskis, presenteras argumenten för varför ett krig mot Iran måste ske, och varför vi inte har någon mer tid för diplomati. Den bild de målar upp är i sanning skrämmande. Någon kanske vill säga att jag och andra krigshetsare överdriver. Det anser inte jag. Alla som har följt utvecklingen i världen sedan Irans president Mahmoud Ahmadinejad fick makten vet att vi har att göra med ett monster i ordets fulla innebörd.

Glick har helt rätt när hon skriver följande: ”If we accept Bush’s definition of the aims of the war, then five years on, the inescapable conclusion is that the US and its allies, such as they are, are losing this war and losing it badly.” Varför? Läs hennes artikel här.

Tracinski har även han helt rätt när han skriver: ”Four and a half years after September 11—which was supposed to awaken us to the threat of devastating attacks by state-sponsored terrorists—America is finally beginning to confront the world’s largest and most dangerous state sponsor of terrorism: the Islamic Republic of Iran.

For the past week, newspapers and magazines have been filled with discussion of possible military action against Iran. The debate, so far, is between those who merely want to ”threaten” the use of force, and those who argue that the Iranian threat is illusory. No one is yet willing to face the fact that Iran is already at war with the United States—and that Iran is the central enemy we have to defeat if we are going to win the War on Terrorism.” Läs resten av hans artikel här.

Många som vill betona hotet från Iran påpekar gärna att Ahmadinejad för ett tag sedan sade att man borde ”radera ut Israel från kartan”. Jag vill bara här påpeka att Ahmadinejad också har sagt att han också har en vision om ”en värld utan Amerika”. Lägg nu ihop ett och ett, så förstår ni att han menar allvar. Ni förstår också att detta monster inte kommer att tveka vid att använda kärnvapen mot USA och Israel, så fort han bara kan. Detta monster måste bort och det nu…