Jag noterar att Jan Hjärpe, islams ständiga försvarare, har gråtit ut på SvD. Han berättar om hur muslimer känner sig kränkta av bilderna som har publicerats: ”Jyllands-Postens provokation mot muslimer slår hårdare än sekulariserade svenskar kanske förstår. De blir arga, illamående, får kräkreflexer och känner sig hjälplösa”. Jag orkade inte läsa mer än så, för jag började nämligen själv att må illa.

Även om det är sant att många muslimer känner sig kränkta är det inget att bry sig om. Detta visar också på hur perversa deras värderingar är. När ska de börja må illa av hur folk i enlighet med islams läror blir förtryckta och torterade i deras hemländer? När ska de börja må illa av hur folk blir mordhotade, misshandlade och utsatta för terrorism i enlighet med islam?

Detta påminner mig om hur folk i Mellanöstern reagerade när det i en Timesartikel påstods att amerikaner rev ut och spolade ned sidor av Koranen i en toalett i förhöret med terrorister på Gountanamobasen. Då blev det massiva demonstrationer i Mellanöstern. Muslimerna krävde att de som gjorde detta skulle bli straffade (förmodligen med döden). Men vad de inte reagerade nämnvärt på var att i samma artikel påstods det att en del av dessa terrorister hade blivit torterade. Det säger egentligen allt om deras värderingar.

Om det Hjärpe säger är sant, vad betyder det då? Betyder det att det faktiskt inte finns några ”moderata” muslimer? Det kan ju i så fall förklara deras tystnad, deras ovilja att ta avstånd och istället ställa sig på den danska regeringens sida, försvara Jyllands-Postens och demonstrera på gatorna mot islamisk terrorism.