Idag tänkte jag uppdatera min blogg med ett par inlägg jag har planerat, men det har inte blivit av för jag har lyckats hålla mig själv upptagen med andra betydligt viktigare saker (mitt uppsatsskrivande). Men precis när jag blev klar för dagen fick jag ett e-mail som jag tyckte var så talande att jag vill återpublicera delar av det på min blogg. Jag tänker dock låta författaren förbli anonym. Orsaken till varför jag vill göra detta beror på att jag ibland blir anklagad för att prata om människor som inte finns. Ibland får jag höra att de altruister jag talar så mycket om inte existerar. (Det är sant att det inte finns några konsekventa altruister, men det är inte samma sak som att det inte finns folk som håller altruismen som ett ideal och människor som, om än väldigt inkonsekvent, väljer att leva som altruismen föreskriver, dvs med döden som standard.) Ibland får jag också höra att det finns inga ekofascister.

Vilka är dessa ekofascister? Det är folk som anser att naturen har ett intrinsikalt värde, dvs ett värde i sig själv. Naturen har enligt detta synsätt inget värde för att det främjar människans liv, det har ett värde alldeles oberoende av vilken nytta och glädje den, under rätt omständigheter, kan bringa oss människor. Enligt detta synsätt är i princip alla mänskliga aktiviteter som syftar till att förändra eller exploatera naturen till människans fördel omoraliska. Den logiska implikationen av ekologismen är att människan är en i grunden ond varelse som inte förtjänar att leva. Det är därför dessa ekofascister hatar människan och önskar livet ur henne och det är därför de tycker att vi ska lägga ned vårt moderna industrisamhälle. De vet nämligen att människan inte kan överleva om vi inte formar om naturen för att tjäna våra behov. Detta är essensen av den så kallade miljörörelsen.

Jag personligen anser att dessa människor är värre än nazisterna och kommunisterna. Nazisterna och kommunisternas försöker ju åtminstone rättfärdiga sina övergrepp genom att tala om mänskliga förmånstagare i någon mening. Men ekologisterna vill inte tala om några mänskliga förmånstagare alls. De vill att vi ska offra oss för naturen, inte för andra människor. De vill istället se ett slut på mänskligheten.

Den som skrev detta brev hade läst min artikel, ”En analys av ekofascismen”, och ansåg att jag hade missförstått vad ekofascismen går ut. Om så nu är fallet, varför säger då denna ekofascist att ”Ekofascism handlar om biosfären/ekosystemet/moder jords bästa, inte parasit-arten Homo sapiens sapiens bästa.”? Men något hade jag ju ändå missat, tyckte hon. Tydligen hade jag ”missförstått” ekologisterna när jag hävdade att ekologister använder sig av lögnen att jorden håller på att gå under på grund av industrisamhället, som ett sätt för att göra deras fientlighet gentemot industrisamhället framstå som mer plausibelt för mannen på gatan. Det är genom att övertyga mannen på gatan om att det ligger i hans egenintresse att lägga ned industrisamhället, försöker ekologisternas få nihilism att framstå som mer plausibel och ”humanitär” än vad den egentligen är. Ekologismen i dess rena och kompromisslösa version (a la Pentti Linkola) har nämligen ingen chans hos allmänheten. (Inte ännu i alla fall.) Allt detta är ett enda stort missförstånd från min sida. Sanna ekologister, förklarar författaren till detta e-mail, har absolut ingenting med humanism att göra:

Ekofascism handlar som jag sade i grunden om naturens bästa inte människans. Det är just humanism och likartade problem som ekofascismen motsätter sig, exempelvis diverse vaccin och andra naturhindrande medel som människan använder.

Så, vad var det nu jag hade ”missförstått”? Att ekologisterna hatar människan? Att de vill förinta mänskligheten? En sak är i alla fall säker. Jag inbillar mig inte om deras existens!