Det fundamentalt onda med självmord är naturligtvis inte att det är som vissa säger ”egoistiskt”, om någon nu blev lite förvirrad över retoriken i mitt förra inlägg. Det är precis tvärtom: självmord – utan riktigt goda skäl – är inget annat än extrem osjälviskhet. Det är den yttersta formen av självuppoffring.

Det är därför som en människa som, utan vidare, väljer att begå självmord av allt att döma inte kan hysa några större tankar varken om om sig själv (eller om sin tillvaro i övrigt). Det finns ju, för en sådan människa, uppenbarligen inte mycket som gör livet värt att leva. Dessa människor har förmodligen ingen som helst självkänsla. De måste lida av ett enormt förakt och hat för sig själv.

Nu kan man fråga sig: Vad är det som orsakar en så dålig självkänsla hos somliga? Det är en mycket bra fråga. Jag har en teori, men innan jag delar med mig av den vill jag tänka över detta lite mera.