I torsdags sade jag att jag skulle bjuda på en överraskning nästa gång jag uppdaterar min blogg. Well, här kommer den:

Under tiden som jag skrev mina texter om objektivismens dygder, insåg jag att långt ifrån alla skulle bli övertygade av min behandling av ämnet. Jag visste detta eftersom min behandling av ämnet inte är fullständig. Det enda jag har sagt om objektivismens dygder är det mest väsentliga, som jag ser på saken. Och min primära ambition var faktiskt inte att övertala, utan att upplysa. Jag insåg därför att det förmodligen finns många som ställer sig mycket fundersamma till en del saker som jag har sagt. En del av dessa funderingar kan leda folk till att komma med mycket vanliga invändningar av typen: ”Varför bör jag inte stjäla, om jag kan komma undan med det?”, ”Varför ligger det inte i mitt intresse att svindla andra på pengar?” ”Varför bör jag inte fuska till mig ett bra betyg på provet?”, osv. Jag menar att det är olämpligt att ställa den sortens frågor. Men för att man ska förstå varför, måste man börja med att fråga sig själv: ”Varför moralprinciper?”