Johan Norberg och Johan Forssell har skrivit en bra artikel i SvD som ger ytterligare en god illustration på varför det moraliska är det praktiska. Afrika lider fortfarande av en enorm fattigdom, medan andra länder i Ostasien har tagit sig ur fattigdomen och idag är relativt rika länder. Men det var inte socialism, bistånd och protektionism som gjorde dem rika. Det var kapitalism, produktion och frihandel.

Först när den fattiga världen själv liberaliserar och tillåts handla med den rika utan strafftullar och subventioner kan ett bestående välstånd skapas.

Handelsutvecklingen har medfört en sällan skådad rikedomsökning i Ostasien som på 30 år har förvandlat u-länder till tigerekonomier. Med ökad handel och specialisering har länderna gått från jordbrukssamhällen till högteknologiska industristater.

Det är orsaken till att den extrema fattigdomen i u-länderna har halverats sedan 1981, och undernäringen har minskat från 28 till 17 procent. Sorgligt nog har denna utveckling näst intill gått Afrika helt förbi.

Söder om Sahara breder fattigdomen ut sig. Trots svindlande summor i bistånd och lån står dagens generation kvar vid farföräldrarnas plog. I armodets spår frodas också ofriheten. Afrika är fortfarande världens minst liberala och demokratiska kontinent.

De visar också hur de senaste förslagen att bekämpa fattigdomen i Afrika endast kommer att resultera i att fattigdomen förblir eller t o m förvärras:

Detsamma gäller ökat bistånd. Det konserverar synen på u-länderna som eviga biståndsmottagare. 1960 var Zambia och Sydkorea lika fattiga. Sedan dess har Zambia fått 14 gånger mer i bistånd än Sydkorea. Ändå har Zambia blivit ännu fattigare. I dag är Sydkorea mer än 20 gånger rikare än Zambia.

Femtio år av transfereringar från nord till syd har på många håll skapat en korruptionskultur och en passivitet som har skadat utvecklingen långt mer än den har bidragit.

De som hävdar att lösningen är ännu mer pengar har en skyldighet att förklara varför de 2 300 miljarder dollar som redan har spenderats i bistånd inte redan har skapat denna utveckling.

Då man kan ju tycka att kapitalismens totala och ovedersägliga överlägsenhet torde vara känd för de allra flesta, kan och bör man fråga sig vad det är som driver dessa ”humanister”. Om jag vore cynisk, skulle jag nog tro att dessa ”humanister” drevs av ren illvilja och att de bara är ute efter att fortsätta med att förstöra för de fattiga. Men så är det nog inte. Deras förslag bygger snarare på att de är extremt okunniga. Ta det inte personligt Dogge Doggelito, men det förefaller mig inte särskilt överraskande att du liksom många andra är okunnig om kapitalismens historia, natur och moraliska status.