Många lär ha blivit chockade över att självmordsbombarna i Londonattacken var brittiska medborgare, födda och uppväxta där. Men varför kommer det verkligen som en sådan överraskning? Om den brittiska regeringen på grund av sin ovilja att handskas med känsliga frågor, vägrar göra slut på det omfattande support-system som de muslimska samhällena i Storbritannien uppenbarligen utgör, då vore det väl snarare konstigt om samma terrorister som har varit inblandade i attacker över hela världen, förr eller senare, inte skulle slå till mot Storbritannien själv? Och det är illa, riktigt illa. Mellanösternexperten Daniel Pipes:

UK-based terrorists have carried out operations in Pakistan, Afghanistan, Kenya, Tanzania, Saudi Arabia, Iraq, Israel, Morocco, Russia, Spain, and the US. Many governments – Jordanian, Egyptian, Moroccan, Spanish, French and American – have protested London’s refusal to shut down its Islamist terrorist infrastructure or extradite wanted operatives. In frustration, Egyptian president Hosni Mubarak publicly denounced Britain for ”protecting killers”. One American security group has called for Britain to be listed as a terrorism-sponsoring state.

Counterterrorism specialists disdain the British. Roger Cressey calls London ”easily the most important jihadist hub in Western Europe”. Steven Simon dismisses the British capital as ”the Star Wars bar scene” of Islamic radicals. More brutally, an intelligence official said of last week’s attacks: ”The terrorists have come home. It is payback time for … an irresponsible policy.” (Weak Brits, Tough French, Daniel Pipes)

Men hur illa det än är, så ger detta oss också en indikation om vad Storbritannien faktiskt kan göra för att skydda sig i framtiden: Sluta härbärga terrorister. Det här är krig, det här kan inte få fortsätta. Det är mer än hög tid för britterna att sluta låta terrorister få bo och verka ostört i deras land. Det är dags att röja upp bland Storbritanniens muslimer, dags att skilja vetet från agnarna. Hur? Givetvis inte genom att godtyckligt arrestera människor till höger och vänster. Så vad ska man göra? Pipes lyfter fram Frankrike som ett land med en tänkbar konkret lösning:

While London hosts terrorists, Paris hosts a top-secret counterterrorism center, code-named Alliance Base, the existence of which was recently reported by the Washington Post. At Alliance Base, six major Western governments have since 2002 shared intelligence and run counterterrorism operations – the latter makes the operation unique.

More broadly, President Chirac instructed French intelligence agencies just days after September 11, 2001, to share terrorism data with their American counterparts ”as if they were your own service.” The cooperation is working: A former acting CIA director, John E. McLaughlin, called the bilateral intelligence tie ”one of the best in the world.” The British may have a ”special relationship” with Washington on Iraq, but the French have one with it in the war on terror.

France accords terrorist suspects fewer rights than any other Western state, permitting interrogation without a lawyer, lengthy pre-trial incarcerations, and evidence acquired under dubious circumstances. Were he a terrorism suspect, the author of Al-Qaida’s Jihad in Europe, Evan Kohlmann, says he ”would least like to be held under” the French system.

Mitt enda problem med denna lösning är att jag inte vet hur lämpligt det är att tillskriva misstänkta terrorister färre rättigheter. (Fast jag antar att om vi med ”misstänkta terrorister” bara talar i juridisk-tekniska termer, medan man i verkligheten menar att det finns starka bevis bakom misstankarna, då har jag större förståelse för att tillskriva dem färre rättigheter.) Men annars ser jag inga som helst problem i att regeringen håller ett stort vakande öga över muslimer (alla muslimer är inte terrorister men 99%+ av alla terrorister är muslimer), vad som försigår i moskéerna (vi vet sedan länge att moskéer fungerar som en bas för terroristaktiviteter), och andra liknande åtgärder. Om muslimerna har ett problem med detta, då bör de hålla sina sämre mulimska bröder och systrar ansvariga, inte Storbritanniens regering som bara söker skydda sin befolkning, vilket ju även inkluderar oskyldiga muslimer.