HAX skriver idag om den illusion av trygghet som vår genomreglerade arbetsmarknad sägs åstadkomma. I själva verket får vi ingen trygghet alls:

”Anställningstrygghet – till exempel. Jo, det låter ju bra att man kan räkna med att ha ett jobb. Men vad innebär det? Det faktum att man inte kan få sparken med kort varsel har en baksida: Arbetsgivarna vågar inte anställa – vilket leder till att onödigt många inte har något jobb eller någon trygghet. Alls. […] [J]ag skulle uppfatta det som en större trygghet om både arbetstagare och arbetsgivare enklare kunde avsluta ett anställningsförhållande. För då skulle jag veta att det finns andra jobb att söka där ute. Då kan man pröva sig fram, tills man hittar ett arbete som man verkligen gillar.”

Bara en fri arbetsmarknad är en trygg arbetsmarknad:

”För att förstå detta måste vi börja med vad ekonomisk trygghet i grunden handlar om: Det handlar om att kunna försörja sig. Om att kunna köpa det man behöver och vill ha. Om man blir arbetslös blir det för många genast mycket svårare att försörja sig. Och eftersom det är så svårt att finna ett nytt arbete så är tanken på att förlora sitt arbete en mardröm för många. Men vad är det som gör att det är så svårt idag att finna ett nytt arbete? Dvs vad är det som gör det till en mardröm för många att förlora sitt arbete? Det är det faktum att vi idag har en ofri arbetsmarkand. Det är detta som har gjort det oerhört svårt eller rentav omöjligt för många att finna ett nytt arbete. Så den ”trygga” arbetsmarknaden är i själva verket inte trygg alls. Så går det när man offrar friheten för tryggheten – man slutar upp med ingetdera. Så vad som krävs för att få en trygg arbetsmarknad och en äkta ekonomisk trygghet är etablerandet av en fri arbetsmarknad. Ty när man vet att man har den ekonomiska frihet som krävs för att man ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden vet man också med sig att det inte längre är hela världen om man skulle bli av med sitt arbete. Det är äkta trygghet.” (Det moraliska idealet: En fri arbetsmarknad, Carl Svanberg)

Utöver själva rädslan för att förlora sitt jobb är det idag många som lider psykologiskt alldeles i onödan på deras arbeten. HAX fortsätter:

”Folk stannar på arbeten där de inte trivs, har tröttnat, har gått in i väggen, inte har kontroll över sin situation och så vidare. De stannar, helt enkelt eftersom det finns så få nya jobb där ute. Snacka om att skapa en grogrund för okynnessjukskrivningar, utbrändhet, magont och psykisk utmattning.”

Det moraliska är det praktiska, och det moraliska är en fri arbetsmarknad.