Irakkriget verkar ha gjort det omöjligt för USA att invadera Iran. Inte i huvudsak av militära skäl utan av moraliska. Irakkriget har utvecklats till en soppa bortom allt hopp om räddning. USA har envist struntat i alla möjligheter att rätta till sina tidigare snedsteg. Varje snedsteg har resulterat i att moralen hos amerikanerna har gått ned. Följaktligen har den amerikanska allmänheten blivit trött på kriget. Och det med all rätt. De som ursprungligen var för kriget var det inte därför att de ville att USA skulle bli världens socialtjänst. De gjorde det därför att de ansåg att USA hade rätt att i självförsvar göra slut på hotet från Saddam Husseins Irak. Men sedan tog det slut där. Det handlade inte om att spendera hundratals miljarder på att bygga upp ett helt lands infrastruktur. Och det var definitivt INTE för att de ”älskvärda” irakierna skulle få rösta sig till en ny teokrati à la Iran. Det är därför inte en slump att det finns absolut ingenting som idag tyder på att USA kommer göra någonting åt Iran. Bush har helt enkelt inte mandatet från det krigströtta amerikanska folket. Men något måste göra. Vad? Dr Hurd har följande att säga:

I’m not saying Iran should necessarily be invaded. The politicians have made such a mess in Iraq that I doubt we could invade, whether we should or not. It certainly is reasonable to stop the phony peace talks and consider options such as bombing any and all Iranian weapon facilities. Leave overthrowing the government to the Iranian people, if they want to overthrow it. It they establish an equally bad one, we’ll bomb them too. We can help the Iranians and ourselves by making sure there are no weapons that their irrational, evil government can use. This was Israel’s approach with Iraq’s weapon facilities in the early 1980s. Perhaps sooner or later Israel will do it to Iran. It seems to be our best hope.

Tragiskt men sant så har dr Hurd nog rätt: Israel verkar vara vårt enda hopp.