Jämfört med vad?

När Betsy DeVos blev USAs nya utbildningsminister så fick den amerikanska debatten om det fria skolvalet ny energi. Anledningen är att DeVos har i flera år lobbat för att luckra upp det statliga skolmonopolet i Michigan med skolpeng och friskolor. Sedan början av 1990-talet har Michigan tagit små steg i den riktningen genom att öppna upp för friskolor. Således har en stor del av den amerikanska debatten om skolvalets värde handlat om utvecklingen i Michigan.

En del journalister och kritiker menar att friskolereformen i Michigan har varit en katastrof. De menar att de flesta friskolor är usla och misslyckats med att lyfta den generella utbildningskvalitén i delstaten. Michigans erfarenheter med friskolor visar därför, säger en del journalister och kritiker, att “oreglerade marknadskrafter” har misslyckats med att producera bättre skolundervisning.

Trots att den amerikanska skolvalsdebatten inte direkt påverkar oss i norden finns det ändå en viktig metodologisk lärdom att dra av den; en lärdom som har implikationer för de av oss som vill stå upp för kapitalism och individens frihet och stå emot étatism och individens förslavning.

Varför påstår en del att Michigans friskolor är usla? På vilka grunder? De hänvisar till de absoluta skolresultaten (t ex råa testdata) som tyder på att de flesta friskolor ligger på en låg nivå jämfört med genomsnittet för delstatens offentliga skolor. Och delstatens offentliga skolor ligger i sin tur ganska dåligt till jämfört med de bästa delstaterna.

Om detta råder det egentligen ingen dispyt, inte ens bland friskolornas försvarare. Så vid en första anblick låter detta som ett ganska rimligt att dra slutsatsen att Michigans friskolor är inget att ha. Men vi tänker efter kan vi se att det inte är fullt så rimligt som man skulle kunna tro.

Argumentet mot Michigans friskolor hänger alltså på att man tittar på de absoluta skolresultaten i Michigan och att man sedan ställer dem mot de absoluta skolresultaten i de bästa delstaterna. Då Michigan som delstat ligger ganska dåligt till och då de flesta av Michigans friskolor ligger sämre till än genomsnittet för de vanliga offentliga skolorna, så tycks det följa att friskolorna—och “den fria marknaden”—inte fungerar. Men är det verkligen rimligt att använda sig av USAs absolut bästa skolor som måttstock för att döma Michigans friskolor? Nej.

Allt detta blir klarare om vi jämför denna debatt med en annan, nämligen den om kapitalismens överlägsenhet gentemot étatismen.

Hur brukar det ibland låta när en del försöker “bevisa” att kapitalism inte fungerar? En del debattörer försöker bevisa detta genom att påminna oss om att för, säg, 150 år sedan så var massorna extremt fattiga jämfört med idag. Då nästan alla var extremt fattiga jämfört med hur vi har det idag känner de sig berättigade att dra den ologiska slutsatsen att kapitalismen på 1800-talet gjorde oss fattiga. De tar alltså dagens höga levnadsstandard—som i förbigående sagt är en produkt av samma kapitalism som de vill fördöma—som utgångspunkt för att utvärdera och fördöma 1800-talets kapitalism.

Föga överraskande brukar också samma debattörer hävda att kapitalismen inte heller fungerar idag. För att komma fram till det påminner de oss om att i många mestadels fria ekonomier som till exempel Estland finns det ännu många som, med västerländska mått, är ganska fattiga. Eftersom de inte är rika med västerländska mått känner de sig berättigade att dra den ologiska slutsatsen att kapitalismen gör dessa människor fattiga. I verkligheten är det som så att då som nu ärvde kapitalismen en omfattande absolut fattigdom som den, över tiden, helt utraderade här i väst. Och kapitalismen kommer att göra detsamma i resten av världen om vi bara ger den en chans.

I den forna sovjetstaten Estland har real BNP per capita till exempel ökat med 400% sedan början av 1990-talet. De är har inte ännu kommit i kapp rikare länder som Finland och Sverige, men i den här takten är de på god väg. Och i Kina har den absoluta fattigdomen, bara för att ta ett annat exempel, minskat med mer än 90%! Att hur som helst påstå att kapitalismen inte fungerar eftersom varken Estland eller Kina är lika rika som Sverige eller USA är absurt.

För att på ett rationellt sätt förstå och utvärdera olika policies, institutioner och system, då är det avgörande att vi använder oss av rätt utgångspunkt för våra jämförelser. Annars kan man, som vi såg ovan, sluta upp med pinsamt ologiska och absurda slutsatser. Man undviker enklast sådana pinsamheter genom att använda sig av den ursprungliga utgångspunkten.

Ska man utvärdera kapitalismens förträfflighet då bör man alltså börja med hur livet var här i västvärlden runt, säg, år 1800 och hur det har utvecklats sedan dess—inte genom att jämföra med hur bra vi har det idag på 2010-talet.

Gör man detta—genom hela mänsklighetens historia och över hela världen—då kommer vi snabbt se ett tydligt mönster, nämligen att de enorma ekonomiska framsteg som påbörjades under 1800-talet var, för sin tid, enorma och att de utgjorde ett trendbrott. Vi kommer att se att det var tack vare kapitalismen som massornas levnadsstandard förbättrades enormt i USA och Västeuropa. Vi kommer att se att inom loppet av ungefär 150 år så utraderade kapitalismen den absoluta fattigdomen här i väst. Med sådana observationer kan vi enkelt konstatera att kapitalismen är en fantastisk framgångssaga utan dess like.

Så, gör de flesta friskolor i Michigan ett bättre eller sämre jobb jämfört med de absolut bästa skolorna i USA? Nu när vi vet vikten av att ha rätt jämförelsepunkt kan vi enkelt se vad som är olämpligt med denna fråga. Det vore, för att återgå till diskussionen ovan, precis lika orimligt att utvärdera Kinas delvisa omfamnande av kapitalism genom att fråga oss: Är Kina rikare eller fattigare än de absolut rikaste länderna? Om Kina är fattigare följer det då att kapitalismen har svikit Kina och att det inte fungerar? Naturligtvis inte.

Den lämpliga jämförelsepunkt för att bedöma Michigans friskolereform är alltså den ursprungliga utgångspunkten. Ursprungligen fanns det nästan bara vanliga offentliga skolor. Det är således med dessa som vi ska jämföra Michigans friskolor. För de som lever och bor i Michigan är detta alternativen. De bästa skolorna i andra delstater (eller länder för den delen) saknar relevans för vilken skola föräldrar i Michigan kan eller kommer att väljer åt sina barn, precis som de bästa jobben och möjligheterna i USA eller Sverige saknar relevans för vilka jobb eller möjligheter kineser kan eller kommer att söka i Kina. Given denna utgångspunkt: Gör Michigans friskolor ett bättre eller sämre jobb än Michigans offentliga skolorna? Experter som har tittat på detta har kommit fram till att merparten av Michigans friskolor gör ett bättre jobb än de flesta vanliga offentliga skolor; endast ett litet fåtal gör ett sämre jobb.

Valet av utgångspunkt är A och O. Precis som det är fel att resonera med en ogiltig utgångspunkt när det kommer till att bedöma kapitalismen är det fel att resonera med en ogiltig utgångspunkt när det kommer till att bedöma de små stapplande steg mot utbildningsfrihet som alltså friskolorna (möjligen) utgör. Med en giltig utgångspunkt kan vi dock se att även små steg i rätt riktning kan göra skillnad.