Hur altruismen hotar rätten till abort

I denna intervju om den amerikanska abortdebatten, gör Onkar Ghate och Greg Salmieri många avgörande och tankeväckande observationer. De tre viktigaste poängerna som jag tog med mig är:

  • att motståndet till aborträtten är huvudsakligen religiöst grundat
  • att altruismen ger den religiösa högern ett moraliskt självförtroende i debatten om aborträtten och
  • att de som påstår att ett embryo eller foster har rättigheter har inte en susning om vad rättigheter är

Att motståndet till aborträtten vilar på religion, inte fakta och logik kommer knappast som en nyhet för de flesta. Men om man verkligen låter denna insikt sjunka in, då inser man också det finns faktiskt ingenting att bemöta här. Det religiösa motståndet består ju inte av fakta och logik, utan av tro. Vilket i slutändan bara betyder irrationella känslor. Därför kan och bör alla religiösa grunder för abort kategoriskt och utan vidare avfärdas som om ingenting har sagts. För i termer av fakta och logik har ju ingenting sagts!

En annan sak som de pratar om är hur det kommer sig att den religiösa högerns moraliska självförtroende i den här debatten är betydligt starkare än vänsterns. Och vad som nog förvånar många som inte förstår filosofins fundamentala roll i människans liv är att det som ger den religiösa högern självsäkerhet i denna fråga också ligger bakom vänsterns moraliska självförtroende när det kommer till den ekonomiska debatten. Nämligen att båda avfärdar egoismen och omfamnar altruismen.

För det allra mesta är abort liksom det kapitalistiska vinstintresset två själviska fenomen. Och eftersom vår kultur fullständigt genomsyras av altruismen dvs idén att det goda är att osjälviskt offra sig för andra då är abort fel av samma fundamentala anledning som vinstintresset är fel. Därför kommer vänstern sannolikt att förlora den amerikanska abortdebatten. De är ju också stöpta i altruismen och kan därför inte stå på sig rent moraliskt när de religiösa motståndarna fördömer kvinnor för deras själviska aborter.

En implikation av detta är att för att aborträtten ska ha en verklig chans behövs objektivismen. Så alla som värderar individens rättigheter, inklusive rätten till abort, då bör fler våga studera objektivismen på allvar. De bör skaffa sig modet att kritiskt granska sina konventionella premisser, inklusive den att altruismen är det moraliska idealet och att egoismen är synonymt med ondska.

Om du vill veta varför de som påstår att embryon eller foster har rättigheter inte har den blekaste aning om vad rättigheter är, då bör du helt enkelt se på intervjun i sin helhet. Var dock beredd på att bli provocerad då Onkar och Greg för fram många extremt kontroversiella poänger.

#ståuppföraborträtten med Ayn Rand

Med tanke på att den 28 september är aborträttens dag tänkte jag uppmärksamma ärkeindividualisten Ayn Rands unika perspektiv på saken.

I “Of Living Death” skrev Rand:

Abortion is a moral right — which should be left to the sole discretion of the woman involved; morally, nothing other than her wish in the matter is to be considered. Who can conceivably have the right to dictate to her what disposition she is to make of the functions of her own body?

I “The Age of Mediocrity” skrev hon bland annat:

The question of abortion involves much more than the termination of a pregnancy: it is a question of the entire life of the parents. As I have said before, parenthood is an enormous responsibility; it is an impossible responsibility for young people who are ambitious and struggling, but poor; particularly if they are intelligent and conscientious enough not to abandon their child on a doorstep nor to surrender it to adoption. For such young people, pregnancy is a death sentence: parenthood would force them to give up their future, and condemn them to a life of hopeless drudgery, of slavery to a child’s physical and financial needs. The situation of an unwed mother, abandoned by her lover, is even worse.

I cannot quite imagine the state of mind of a person who would wish to condemn a fellow human being to such a horror. I cannot project the degree of hatred required to make those women run around in crusades against abortion. Hatred is what they certainly project, not love for the embryos, which is a piece of nonsense no one could experience, but hatred, a virulent hatred for an unnamed object. Judging by the degree of those women’s intensity, I would say that it is an issue of self-esteem and that their fear is metaphysical. Their hatred is directed against human beings as such, against the mind, against reason, against ambition, against success, against love, against any value that brings happiness to human life. In compliance with the dishonesty that dominates today’s intellectual field, they call themselves “pro-life.”

By what right does anyone claim the power to dispose of the lives of others and to dictate their personal choices?

I “Abortion Rights are Pro-Life” sammanfattar Ayn Rand’s intellektuella arvtagare Leonard Peikoff hennes filosofiska argument för aborträtten:

We must not confuse potentiality with actuality. An embryo is a potential human being. It can, granted the woman’s choice, develop into an infant. But what it actually is during the first trimester is a mass of relatively undifferentiated cells that exist as a part of a woman’s body. If we consider what it is rather than what it might become, we must acknowledge that the embryo under three months is something far more primitive than a frog or a fish. To compare it to an infant is ludicrous.

If we are to accept the equation of the potential with the actual and call the embryo an ”unborn child,” we could, with equal logic, call any adult an ”undead corpse” and bury him alive or vivisect him for the instruction of medical students.

That tiny growth, that mass of protoplasm, exists as a part of a woman’s body. It is not an independently existing, biologically formed organism, let alone a person. That which lives within the body of another can claim no right against its host. Rights belong only to individuals, not to collectives or to parts of an individual. (”Independent” does not mean self-supporting — a child who depends on its parents for food, shelter, and clothing, has rights because it is an actual, separate human being.)

”Rights,” in Ayn Rand’s words, ”do not pertain to a potential, only to an actual being. A child cannot acquire any rights until it is born.”

It is only on this base that we can support the woman’s political right to do what she chooses in this issue. No other person — not even her husband — has the right to dictate what she may do with her own body. That is a fundamental principle of freedom.

På tal om falska filosofiska argument emot aborträtten, vill jag tipsa aborträttens vänner att lyssna på Peikoffs Ford Hall Forum-föredrag “A Picture is Not an Argument”:

#ståuppföraborträtten