Objektivismen som inducerad

Somliga tror att objektivismen är ett filosofiskt system skapat genom deduktiv härledning från axiomerna. De som tror detta har fel. Helt fel.

Varför tror då somliga att objektivismen är deducerad från några axiomer? Den fundamentala, psyko-epistemologiska, orsaken är att många har rationalistiska tendenser hos sig. Jag tror dock att den avgörande faktorn för många är att de läser Objectivism: The Philosophy of Ayn Rand av dr Leonard Peikoff. (Jag kan även tänka mig att många får detta intryck av att läsa John Galts tal.)

Det är inte dr Leonard Peikoffs fel. OPAR kan ge detta intryck eftersom den visar hur filosofins olika delar hänger samman logiskt och därför, tillsammans, utgör ett filosofiskt system. Dr Peikoff visar alltså att objektivismen är integrerad. Men när de med rationalistiska tendenser läser OPAR, och ser hur allting hänger samman rent logiskt, kan de lätt dra den felaktiga slutsatsen att objektivismen har härletts deduktivt. Men det var inte så det gick till, rent historiskt, och och det är inte möjligt, rent logiskt.

Jag hade nyligen en diskussion med en objektivist som länge var skeptisk till mitt påstående att OPAR inte ger en deduktiv härledning av objektivismen. Så jag bad honom prova den tesen mot verkligheten genom att försöka härleda fram principen om människans rättigheter från identitetslagen. Så här blev det:

Well, the law of identity says things are specific and finite. There’s two main types of entities. Living and nonliving. Life is self-sustaining, goal-directed action. Living things take from their environment in order to promote their own lives. They are selfish, you could say. Man is one of the specific types of living beings. Like other living beings, he needs to take from the environment around him in order to sustain his life. He must be selfish to live, basically. However, man has volition, and he is born tabula rasa, so he needs ethics to guide his life. A proper ethics tells him to be selfish, because the purpose of ethics is to help you live. Politics is ethics applied to social situations. A proper politics should help you live in a social situation. It should guarantee you that the other people you live with will let you live, IE the right to life. The other rights stem from that. If you are not free to act on your own judgment (liberty), keep what you worked to earn (property), and pursue the furtherment of your life (pursuit of happiness), then you cannot live properly, and you are living in a society that is bad for you.

Så här svarade jag honom:

That is a true summary of many facts. But please note the following: How do you know that? You do not know it through the law of identity – or any deduction from it. The law of identity simply states: A is A. Man is man. Things are what they are. It implies that there are no contradictions. However, how do we know that there are living and non-living entities? That they act goal-directed? That we have to pursue values to survive? That man is born tabula rasa? That he, therefore, has no instincts? That he, therefore, needs some guidance? Some science that tells him that selfishness is good (ethics)? How do you know that man we need freedom or property to survive as rational beings? That the social need of reason is freedom? You can’t know ANY OF THIS from the law of identity. The only way to know it, is through observations and generalizations. That is through induction. That’s how Rand did it. Now, what you have done above is that you have INTEGRATED the facts that first had to be INDUCED.

Varför är det hopplöst att deducera allt detta från identitetslagen? Jag förklarade: ”The law of identity does not tell you what kind of entities exist or how they act or what they need – only that whatever entites exist they are what they are and cannot be anything else, anything contradictory to their identity”.

Du kan naturligtvis inte heller deducera fram objektivismen från existensen existerar, medvetande, existensens primat, eller någon annan grundläggande princip. Så om du tror annorlunda, då är det hög tid att granska dina premisser.

Objektivismens principer har, med ett fåtal undantag, inducerats fram. (Undantagen består framför allt av de metafysiska axiomerna.) Att inducera är väsentligen att bilda principer genom att generalisera från observationer av konkreter. (Att deducera är väsentligen att tillämpa principer på konkreter.) Bra filosofi är resultatet av bra induktion. Dålig filosofi är resultatet av dålig eller ingen induktion.

Det är därför objektivismen är sann. Den stämmer överens med verklighetens fakta eftersom den faktiskt bygger på verklighetens fakta.

Presentationen som följer bör ses som en introduktion till Objectivism Through Induction av dr Leonard Peikoff.

Om du verkligen vill förstå och bevisa objektivismen för dig själv måste du induktivt rekonstruera din kunskap om objektivismen. Hur gör man detta enklast? Genom att identifiera vilka fakta som ger upphov till de viktigaste begreppen och principerna inom objektivismen. Hur identifierar man vilka dessa fakta är? Genom att reducera. Hur? Se mina artiklar ”Att reducera”, ”Premissmetoden” och ”Genusmetoden”. (Nu kan ni säkert förstå varför jag har lagt ned så mycket tid och energi på att prata om reduktion.)

Om du har reducerat korrekt, då kommer du att upptäcka inte en eller två exempel utan ett flöde av hundratals, tusentals eller miljontals konkreter som summeras under principen. Praktiskt taget var du än vänder blicken kommer du att finna exempel. När du har detta flöde då vet du att du är framme och att du är redo att inducera.

Att induktivt rekonstruera objektivismen handlar inte om att etablera idéernas relation till varandra. Nej, det handlar om att etablera de fakta som ger upphov till en första, primitiv formulering av en idé. Att t ex etablera att vi får kunskap genom förnuftet räcker inte för att dra slutsatsen att det är den enda vägen till kunskap. Så för den fullständiga formuleringen av principen (dvs så som den är i OPAR), krävs ytterligare induktion och integration. Gör en sak i taget.

Du bör anta få eller inga explicita filosofiska principer; om du förlitar dig på vad du ska bevisa, då ägnar du dig inte åt att induktivt rekonstruera din kunskap, utan åt att gå i logiska cirklar. (Om det verkar omöjligt att gå vidare utan att explicit anta någon filosofisk princip, då är det OK, bara du gör det klart vad det är du antar. Du kan alltid vid ett senare tillfälle försöka induktivt validera principen eller principerna som du har antagit.) Att hänvisa till en bok av Ayn Rand eller en föreläsning av Leonard Peikoff räknas inte som ”induktion”. Du kan och bör dock använda dig av böcker om t ex historia, psykologi och ekonomi för att spara tid.

Vad kan jag anta? Du bör inte utgå ifrån att du är en nyfödd bebis, totalt okunnig om det mesta. Det är meningslöst. Du bör istället utgå ifrån att du är en intelligent, västerländsk 18 åring med en vanlig vokabulär och allmänbildning. (Om du är pessimistisk om vad du kan förvänta dig av en vanlig 18 åring, föreställ då dig en bättre allmänbildad 18 åring. Kanske dig själv som en 18 åring? Eftersom du läser detta misstänker jag att du var eller är en ganska intelligent 18 åring.)

Du kan inducera det mesta (men inte allt), i ”fel ordning” och ändå sluta upp med ett logiskt, sammanhängande filosofiskt system. Det enda som krävs är att du hela tiden integrerar allt du lär dig längs vägen. Gör du det kommer du inte bara se hur t ex rättvisa hänger ihop med lagen om orsak och verkan eller hur det faktum att våra begrepp är objektiva hjälper till att förklara varför förnuftet är människans grundläggande överlevnadsmedel. Det är som att sätta ihop ett pussel. Har du bara tillräckligt många bitar att sätta samman kan du till slut se ett mönster.

Att induktivt rekonstruera objektivismen kräver en hel del arbete, men det är möjligt och det är värt det.

Många som läser Ayn Rands böcker eller lyssnar på hennes föreläsningar slås av säkerheten och styrkan i hennes övertygelser. Mary Ann Sures, en av Ayn Rands bästa vänner, berättar om ett av sina första möte med Ayn Rand: ”[T]here was something else about Ayn Rand that was different from anyone I had ever met before. I felt myself responding to this ‘something,’ but I didn’t know what it was. It wasn’t until after a few more meetings with her that I could name it.” Vad var det?

She had certainty. This is what really attracted me emotionally to her that night. She was the first person I had ever met who projected it—she projected that what she knew was true, and that she was sure of it.

What she was that night was the way she always was: she never doubted herself and her capacity to understand. It’s not that she had an encyclopedic mind that knew everything—although she knew more about things than most people did. The point is that she didn’t live in a state of chronic doubt. She didn’t constantly question the rightness of her ideas. She didn’t hesitate and flounder. She spoke with conviction. What she knew, she knew. This was a strong element in her personality.

Och: ”When I got to know her better, I commented on her certainty. And she said, very simply, that if by observation and reason she concluded something was true, then there was no reason for her to doubt it. New evidence might cause her to revise her thinking, but until and unless such new evidence was available, she was firm about the rightness of her conclusions.” (Facets of Ayn Rand.)

Du kan uppnå samma säkerhet i dina övertygelser – men endast genom induktion.

Deduktion lockar eftersom många har fått lära sig att deduktivt giltiga resonemang ger nödvändigt sanna slutsatser. Det är sant. Men om du inte vet, med säkerhet, vilka fakta som induktivt ger upphov till dina premisser, då hjälper deduktion föga. Premisser som du accepterar för att det känns rätt eller för att du tror på auktoriteterna som försåg dig med dem, kan du inte vara säker på.

Få saker är lika övertygande som varseblivbara fakta. Om du ser en lastbil köra mot dig i högsta hastighet då hyser du inga tvivel. Inte ens den värsta postmodernisten skulle tvivla. Du ser vad du ser och du vet vad du vet. Endast genom induktion kan du förstå objektivismen med samma klarhet och samma övertygelse.

Det finns naturligtvis mycket mer man kan säga om allt detta och jag kommer därför att återkomma till ämnet. Men vid det här laget hoppas jag bara att jag har gett er tillräckligt med kontext för att förstå värdet av en induktiv validering av objektivismen. Jag hoppas också att jag har gett er tillräckligt med motivation för att sakta men säkert börja induktivt validera objektivismen.

Kristna högern vs Upplysningen

I veckan dog USA lite mer inombords. Förra veckan togs nämligen många dåliga beslut i Texas utbildningsstyrelse som kommer att påverka hur skolböckerna ser ut i USA de kommande decennierna. Varför spelar besluten i Texas en så stor roll? Kelly Shackleford förklarar:

[B]ecause Texas is one of the largest consumers of textbooks in the nation, publishers use these curriculum standards for textbooks that are distributed in nearly every state in the union. Thus, what happens in Texas will impact the nation.

Så länge staten bestämmer över utbildningen kommer undervisningen att politiseras. Och det kommer då att finnas olika intressegrupper som kommer att försöka lobba för hur indoktrineringen ska se ut:

Probably for that reason, a liberal onslaught has been unleashed to try to influence these education standards. An unelected review panel, not the elected members of Texas State Board of Education (SBOE), attempted to push through a number of highly questionable changes to the standards – removing Independence Day, Neil Armstrong, Daniel Boone, and Christopher Columbus – from them.

Tyvärr är det inte bara postmodernist vänstern som envisas med att skriva om historien av filosofiska skäl. Även den kristna högern, som dominerar i Texas utbildningsstyrelse, vill hjärntvätta framtidens generation. New York Times:

In recent years, board members have been locked in an ideological battle between a bloc of conservatives who question Darwin’s theory of evolution and believe the Founding Fathers were guided by Christian principles, and a handful of Democrats and moderate Republicans who have fought to preserve the teaching of Darwinism and the separation of church and state.

Det är inte bara vetenskap, i form av darwins evolutionsteori, som den kristna högern motsätter sig. Högern vill inte heller att framtidens generation får veta varför USA har religionsfrihet:

Mavis B. Knight, a Democrat from Dallas, introduced an amendment requiring that students study the reasons “the founding fathers protected religious freedom in America by barring the government from promoting or disfavoring any particular religion above all others.”

It was defeated on a party-line vote.

Så, naturligtvis, tog man bort också upplysningstänkaren Thomas Jefferson och ersatte honom med medeltidsfanatikern John Calvin:

Cynthia Dunbar, a lawyer from Richmond who is a strict constitutionalist and thinks the nation was founded on Christian beliefs, managed to cut Thomas Jefferson from a list of figures whose writings inspired revolutions in the late 18th century and 19th century, replacing him with St. Thomas Aquinas, John Calvin and William Blackstone. (Jefferson is not well liked among conservatives on the board because he coined the term “separation between church and state.”)

“The Enlightenment was not the only philosophy on which these revolutions were based,” Ms. Dunbar said.

Den kristna högern vet att Upplysningen och förnuftet står i konflikt med den religiösa fundamentalism de själva representerar. Carl Zimmer som rapporterade live från styrelsemötet noterade att Dunbar ville ta bort just referenser till Upplysningen. Det var Upplysningens idéer, framför allt respekten för förnuftet och principen om människans rättigheter, som gav upphov till USA, inte kristendom. Så genom att underminera Upplysningens idéer underminerar man också USA:s framtid.

Jämlikhetsanden

Richard Wilkinson och Kate Pickett kom förra året ut med boken Jämlikhetsanden (The Spirit Level). Boken sägs ge ett vetenskapligt belägg för att ojämlikhet är roten till all ondska: brottslighet, stress, ångest, tonårsgraviditeter, missbruk, övervikt, etc. Boken betonar att det är ojämlikheten som sådan, inte fattigdomens djup eller bredd, som är orsaken till dessa problem. Om ojämlikheten är roten till alla våra problem, då finns det bara en lösning: gemensamt ägande och omfördelningspolitik. Med andra ord: en stor välfärdsstat.

Naturligtvis är boken obligatorisk läsning för den svenska vänstern. Aftonbladet: ”I Jämlikhetsanden driver de två brittiska epidemiologerna Richard Wilkinson och Kate Pickett med förkrossande vetenskaplig tyngd tesen att det är den ekonomiska ojämlikheten i sig själv som är orsak till de flesta svåra samhällsproblem… Jämlikhetsanden är en fascinerande bok som inte bara är obligatorisk läsning för den svenska vänstern, utan för alla som vill skapa ett humanare samhälle”.

Vad är det som ger denna ”förkrossande vetenskaplig tyngd”? Bokens vetenskapliga bevis består uteslutande av korrelationer som illustreras i diagram. Men korrelationer är inte kausalitet. Statistiska korrelationer är inte vetenskap.

Ekonomen Tino Sanandaji har försökt reproducera resultaten i boken med hjälp av offentlig statistik från FN och OECD. Praktiskt taget utan undantag finner han bara korrelationer utan statistisk signifikans. Sanandaji skriver: ”If The Spirit Level wants to make extraordinary claims (middle class people become more likely to die if the rich grow richer) they need extraordinary evidence. But they have no evidence at all, just correlations. That is why no one in scientific circles takes this book very seriously”.

Att man dessutom kan förklara ojämlikhet med många av de faktorer som ojämlikheten själv skulle förklara gör situationen ganska hopplös. Så vad är orsak och vad är verkan? Är det så att det finns en del faktorer som orsakar både fattigdom, missbruk, tonårsgraviditeter, brottslighet? Är det så att brottslighet, missbruk och tonårsgraviditeter kan göra folk fattiga? Och att fattigdom kan bidra till ojämlikhet?

Kom ihåg att vänstern menar att välfärdsstaten är lösnigen på ojämlikheten. Men det finns överväldigande fakta som talar för att välfärdsstaten själv är orsak till många av de problem som i sin tur ger upphov till fattigdom och ojämlikhet. Välfärdsstaten ser genom bidrag och subventioner till att skapa en situation där man uppmuntrar till kortsiktigt och oansvarigt beteende. Att t ex inte ta sina studier på allvar eller skaffa sig ett jobb. Detta leder onekligen till fattigdom och många andra problem. Det leder också till ojämlikhet.

Theodore Dalrymple gör i sin bok Life At the Bottom. The Worldview That Makes the Underclass oräknerliga observationer av den brittiska underklassen. Han finner att den gemensamma nämnaren som förklarar deras livssituation är deras dåliga idéer och värderingar. De tänker kortsiktigt och de tror att de inte kan rå för vilka de är eller vad de gör. De saknar också riktiga värden och intressen vilket ofta leder till ett självdestruktivt missbruk av något slag. Ekonomen Thomas Sowell har i sin bok Black Rednecks and White Liberals observerat exakt samma kultur i den vita underklassen i den amerikanska södern som man finner bland svarta i slummen. Samma dåliga mentalitet ger upphov till samma problem. Fattigdom är framför allt en kulturell företeelse.

Vad som gör saken än värre är att man visar inte utvecklingen över tid. Man visar alltså inte att ökad ojämlikhet över tiden leder till att problemen blir värre. Tvärtom. Johan Norberg rapporterar: ”Den australiensiske forskaren Andrew Leigh brukade tro på Jämlikhetsandens tes och studerade därför förändringar över tid. Han hittade dock inget samband mellan ökad ojämlikhet och dödlighet under 1900-talet, och sedan 1980 visar de länder som ökade ojämlikheten faktiskt störst hälsoförbättringar”.

Så mycket för den ”förkrossande” vetenskapliga tyngden bakom Jämlikhetsanden.

Har du någonsin undrat hur det kommer sig att vänstermänniskor förblir övertygade om socialismens förträfflighet, trots alla överväldigande fakta som talar emot?

The Boston Globe ger oavsiktligen en förklaring till detta fenomen: ”The idea at the heart of the book is not new; human beings through the ages have intuitively understood as much. What is groundbreaking is Pickett and Wilkinson’s compilation of data, much of it only recently available, allowing sweeping comparisons across dozens of nations and areas of well-being, and showing, for the first time, the breadth and strength of the statistical link”. (Min kursivering.) På frågan om vad som är nytt i boken svarar Richard Wilkinson: ”What we write in the book is that our findings fit the intuition of centuries, that inequality is divisive, and that’s what we’ve shown.” (Min kursivering.)

Detta svar är lika karaktäristiskt som det är avslöjande. Vad betyder detta? Detta betyder att man i århundraden saknade rationella skäl för sina åsikter. Man hade en intuition, dvs en känsla, om att ojämlikhet var fel. Och det var med denna känsla som Wilkinson gick in för att skriva denna bok. Så att boken höjs till skyrna av vänstern eftersom det är först nu som de har fått kött på benen i form av fakta. Jämlikhetsanden är alltså inget annat än en rationalisering för vänsterns känslor.

Så om du undrar varför vänstern inte låter sig påverkas av fakta, då behöver du inte leta längre. Det var inte fakta som övertygade dem till att börja med. Vänstern börjar och slutar med känslor. De fakta som talar för deras känslor är ”vetenskap”. De fakta som talar mot deras känslor evaderar man eller också avfärdar man dem som ”ideologisk propaganda” eller ”vidskepelse”. (Det senare draget är förstås projicering.) Det är därför böcker som The Capitalist Manifesto eller Världskapitalismens försvar inte gör någon skillnad för dessa människor.

Det finns mer att säga om Jämlikhetsanden. Vi kan till exempel fråga oss: Vad är det för sorts känslor som vänstern vill ursäkta med hjälp av statistiska korrelationer? Här är en ledtråd: Det är inte fattigdomen som de vill bekämpa, utan ojämlikheten. Om ni grubblar lite på detta då kommer ni snart att se varför de känner ett sådant behov av att rättfärdiga deras allt annat än oskyldiga känslor.

Mesofakta?

Samuel Arbesman i Boston Globe Ideas:

When people think of knowledge, they generally think of two sorts of facts: facts that don’t change, like the height of Mount Everest or the capital of the United States, and facts that fluctuate constantly, like the temperature or the stock market close.

But in between there is a third kind: facts that change slowly. These are facts which we tend to view as fixed, but which shift over the course of a lifetime. For example: What is Earth’s population? I remember learning 6 billion, and some of you might even have learned 5 billion. Well, it turns out it’s about 6.8 billion.

Or, imagine you are considering relocating to another city. Not recognizing the slow change in the economic fortunes of various metropolitan areas, you immediately dismiss certain cities. For example, Pittsburgh, a city in the core of the historic Rust Belt of the United States, was for a long time considered to be something of a city to avoid. But recently, its economic fortunes have changed, swapping steel mills for technology, with its job growth ranked sixth in the entire United States.

These slow-changing facts are what I term “mesofacts.” Mesofacts are the facts that change neither too quickly nor too slowly, that lie in this difficult-to-comprehend middle, or meso-, scale.

Vad är det för epistemologisk princip som man bryter mot här? Och vad är problemet med att man bryter mot den?